”Statens fastighetsverk svälter ut museerna”
Svenska statens hyror håller på att ta död på landets museer. Statens Fastighetsverk gör ett överskott på 800 miljoner kronor samtidigt som samlingarna hotas.
måndag 25 maj
Svenska statens hyror håller på att ta död på landets museer. Statens Fastighetsverk gör ett överskott på 800 miljoner kronor samtidigt som samlingarna hotas.
Det här är en argumenterande text. Alla åsikter är skribentens egna.
Varje nytillträdd kulturminister borde få en enda fråga under sin första presskonferens: ”Tänker du hälsa på hos finansministern och ta ett snack om Statens fastighetsverk?” Blir det ett undvikande svar behöver man inte ställa fler frågor.
Museer och andra statliga kulturinstitutioner betalar 30 procent – i vissa fall över 40 procent – av sin budget i hyra till SFV. Staten ger pengar med ena handen och tar tillbaka dem med den andra. Så länge det pågår kan kulturministern vara hur generös som helst – hon är ändå bara en dekoration. Den verkliga makten ligger hos finansministern, som kontrollerar SFV.
Nationalmuseum betalar 45,6 procent i hyra. Statens museer för världskultur 35,9 procent. Moderna museet 31,7 procent. Naturhistoriska riksmuseet 29,5 procent.

Dansmuseet, vars hyra slukar rekordhöga 61 procent, har fått nog och flyttar till Solna. Medelhavsmuseet och Östasiatiska meddelar att de kan tvingas stänga. Skvallret i branschen säger att politikerna är sugna på Medelhavsmuseets attraktiva lokaler, liksom de tidigare har tagit över Medeltidsmuseet. Armémuseum har fått en hyreshöjning på 60 procent, men fastighetschefen Björn Hedin kan inte överklaga:
– Vi saknar möjlighet att vända oss till Hyresnämnden, då de inte hanterar tvister mellan statliga myndigheter.
Medan museerna kämpar med dessa ohållbara villkor redovisar SFV ett vackert överskott på 800 miljoner.
Om Fastighetsverket – eller för den delen regeringen – tittar sig omkring i Stockholm ser de inte en opera, ett nationalmuseum eller ett nationalbibliotek som vi har byggt för offentliga medel av det enkla skälet att vi vill ha en opera, ett nationalmuseum och ett nationalbibliotek. De ser bara en tom lokal som råkar stå där, oklart varför. Byggnaden har ingen historia och inget syfte. Den verksamhet som just nu pågår där ska inte förvänta sig några särskilda förmåner.

Museernas svåra villkor blir tydligare om man utsätter den här hyresmodellen för lite verklighetskontakt med omvärlden. Prestigeinstitutioner som Louvren, British Museum och Pergamonmuseet i Berlin lägger inte en tredjedel av sina pengar på hyra. Ofta äger de sina lokaler och ansvarar själva för skötseln.
SFV slukar skattemedel medan de leker marknad med kulturarvet. En myndighet som inte har några andra principer än att leverera intäkter till statskassan kommer varken att ta ansvar för historien eller framtiden.
45 procent av de tillfrågade i fackförbundet DIK:s museirapport ”Kultur på svältkur” (2026) säger att de inte längre klarar av att bevara samlingarna. ”Man ska helst göra verksamhet som inte kostar något, vilket påverkar kvaliteten. Allt fokus är på det publika medan föremål faller sönder i magasinen”, berättar en anonym röst. Kungliga biblioteket, vars hyra slukar 20 procent av budgeten, varnar för att dagstidningarna kommer att vittra sönder innan man hinner digitalisera dem (DN 26/4).

Efter att vården av samlingarna har skjutits upp till en framtid som aldrig kommer återstår bara för museerna att spara genom att skära ner på personalen.
– När jag var verksam var personaltappet enorm, säger Christian Mühlenbock, tidigare chef för Medelhavsmuseet för mig.
På både Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet innebar det en stor brain drain där oersättlig kunskap om samlingar, om museernas historia, om ämnesanknuten kunskap gick förlorad.” I DIK-rapporten anser 7 procent att bemanningen är fullt tillräcklig.
Tidigare hade Byggnadsstyrelsen ansvarat för statens fastigheter. Den upplöstes 1993 av regeringen Bildt; från och med nu skulle fastigheterna skötas av ett vinstdrivande bolag. 1991 levererade Byggnadsstyrelsens generaldirektör Lars Ag 765 miljoner i överskott till staten, men var inte helt nöjd. ”Sker det goda resultatet på bekostnad av ett eftersatt underhåll”, sade han, ”leder detta ofelbart till ett urholkat fastighetskapital” (SvD 1/11 1991).
Det här är exakt vad Hedin kan konstatera 35 år senare.
– Armémuseum har brister i ventilation, klimatstyrning och problem med fukt, sammantaget rent skadligt för museiföremål, säger han.

2023 måste Naturhistoriska stänga eftersom en bit av innertaket rasade in. ”Det var för oss en total överraskning och inte ett utfall av att vi sköt upp underhållet”, sade Elger till Magasin K (5/12 2024). Att SFV redovisar hundratals miljoner i vinst beror på att man inte återinvesterar i fastigheterna.
Ingen regering, socialdemokratisk eller borgerlig, har försökt förändra systemet. När museerna förklara sina problem för SFV eller för regeringen är det som att prata med en vägg.

Mühlenbock berättar att han skrev ett brev om de oskäliga hyrorna till den dåvarande kulturministern Alice Bah Kuhnke. Hon brydde sig inte ens om att svara. Museichefer som klagar hos SFV får veta att det inte är Fastighetsverkets uppdrag att subventionera kulturverksamheter.
Kritiken mot SFV har nu lett till att fyra institutioner – Historiska museet, Naturhistoriska, Nationalmuseum och Dramaten – ska övergå till en ny hyresmodell från den första juli. Det kommer att kosta dem sammanlagt 100 miljoner mer än i dag.
Museum/institution Andel av budgeten till lokalkostnader
Nationalmuseum 45,6 %
Statens museer för världskultur
(Östasiatiska, Medelhavsmuseet,
Etnografiska, Världskulturmuseet i Gbg) 35,9 %
Moderna museet 31,7 %
Naturhistoriska riksmuseet 29,5 %
Statens försvarshistoriska museer 28,4 %
Kungliga konsthögskolan 26,8 %
Statens historiska museer 22,0 %
Kungliga biblioteket 21,7 %
Källa: Faktaunderlag om statens lokalkostnader, Fackförbundet DIK, mars 2026.
***