Covid-19 / Ekonomi

Skilda världar: Varför har inte coronakrisen stoppat börsrallyt?

Världens börser tycks opåverkade av coronakrisen – trots massarbetslöshet i USA.

Det ekonomiska läget är oerhört tufft just nu: arbetslösheten i USA har nått nivåer på cirka 15 procent av arbetskraften. Det är 50 procent högre än vid den förra finanskrisens topp. Enligt de senaste siffrorna står 36 miljoner amerikaner utan arbete.

Och värre kan det bli innan det vänder. Den amerikanska centralbankschefen, Jerome Powell, tror att ekonomin fortsätter på samma vis tills det finns ett vaccin mot covid-19. Han spår också att arbetslösheten kan öka till 25 procent.

I Europa, tack vare statliga krispaket, är arbetslöshetstalen inte lika oroväckande trots att de ekonomiska utsikterna är nästan lika mörka.

Det ekonomiska läget står i skarp kontrast till utvecklingen på de finansiella marknaderna. Världens börser har den senaste tiden inte bara tuffat på utan haft sin starkaste utveckling på länge. På 82 år har New York-börsen inte haft en lika stark månad som i april. Situationen kan inte tolkas som annat än att investerare saknar krisinsikt – med tanke på att coronakrisen inte har släppt sitt grepp om vare sig USA eller Europa.

Peter Malmqvist är oberoende finansanalytiker:

– Jag är otroligt överraskad över börsutvecklingen, säger han. Om man jämför med bottenläget under förra finanskrisen så låg börsen på botten i ett par månader innan det vände upp. Nu har det vänt upp otroligt fort, trots att det är väsentligt mycket värre än vid förra finanskrisen. Så jag kan bara sälla mig till de andra som ser ut som en fågelholk.

Peter Malmqvist är oberoende finansanalytiker.

En stor skillnad mellan coronakrisen och den globala finanskrisen 2008–09 är den snabba utvecklingen. Efter Lehman Bro­thers konkurs i september 2008 var ekonomierna i fritt fall. Först i mars 2009 slog amerikanska börsindexet Dow Jones i botten, för att sedan börja sin långsamma klättring uppåt.

Lite grovhugget kan man säga att den krisen varade i ungefär 18 månader, även om effekterna höll i sig mycket längre än så. Till exempel bottnade bostadspriserna i USA först 2012 och de förlorade arbetstillfällena tog nästan ett decennium att återhämta: i februari i år noterades den lägsta andelen arbetslösa i USA – 3,5 procent – på 50 år.

Alltmedan börsen stått tämligen stark. Ett skäl som anförts till börsens snabba och starka vändning den senaste tiden är att placerarna för närvarande har mycket få investeringsalternativ förutom börsen. Dessutom att en stor mängd kapital skjutits in i finanssystemet genom statliga krispaket.

I västvärlden mäts krisåtgärderna i motsvarande 6 procent av BNP, enligt en analys i Financial Times. Det är dubbelt upp jämfört med krisåtgärderna under förra finanskrisen.

– Den politiska apparaten inklusive centralbankerna skjuter in pengar, direkt genom permitteringar och indirekt genom företagsobligationer, på ett sätt som jag aldrig hört talas om – i varje fall inte utanför Japan, säger Peter Malmqvist, som inte ser andra förklaringar till börsrallyt.

Fler krispaket är dessutom att vänta när stater ska sätta fart på sina ekonomier; investerarna tycks dra slutsatsen att detta kommer företagen till del och har valt att köpa aktier nu i stället för senare.

Samtidigt uppger mindre företag och hushållen att tiden håller på att rinna ut eftersom de lever på sina magra besparingar. Nästan hälften av alla småföretag i USA kommer att stå utan kontanter inom en månad, enligt siffror från statistikmyndigheten Census Bureau som släpptes i förra veckan.

Marknadsbedömare menar att en stor dimma omgärdar alla prognoser. Pandemins snabba genomslag i ekonomin har inneburit ett underskott av statistik och data. Vanligtvis har makrostatistik eftersläpningar på i varje fall en och en halv månad. Ett undantag är indexmätningar bland inköpschefer, som har ungefär tio dagars eftersläpning.

Nyligen släppte analysfirman IHS Markit inköpschefsindex för eurozonen. Nivån var den lägsta som någonsin uppmätts.

– Förr hade man sagt att ett inköpsindex på 40 är riktigt dåligt. Nu när det kom in på 14, ja då resonerar alla att »det är väl så här det ska vara när man stänger ner Europa«, säger Peter Malmqvist.

Det rådande synsättet bland marknadsbedömare är att konsumenterna, så snart en slags vardag återkommer, inte bara kommer att handla som vanligt utan även konsumera i kapp vad som inte spenderades under nedstängningen. Men mycket tyder på att detta bara är ett optimistiskt scenario.

Peter Malmqvist pekar på att svensk ekonomi, som inte stängdes ner, visar vilka konsumentbeteenden som är att vänta bland de länder som nu öppnar upp.

– Vi i Sverige är nog sex till åtta veckor före de andra länderna, säger han. Men om man pratar med handlare och restauranger i Stockholm säger de att volymerna nu är på 30–50 procent jämfört med före krisen. Förr hade sådana intäktstapp varit en katastrof, men nu tycker vi att det inte är så tokigt eftersom det var 80–90 procents tapp för några veckor sedan. Det är alltså sådana nivåer som Europa kan vänta sig nu framöver.

Även Stockholmsbörsen har hängt på det globala börsrallyt. Index är upp 24 procent sedan bottennoteringen den 23 mars. Men mycket talar för att det finns en överhängande risk för nya börsras när de makroekonomiska effekterna får fullt genomslag hos börsbolagen.

Marcus Wallenberg, ordförande för storbanken SEB och en av näringslivets främsta företrädare, anser att läget är mycket svårbedömt. Han sa till DI nyligen:

»Är vi på väg in i en allvarligare situation eller är det som aktiemarknaden indikerar, nämligen att vi kommer att ha mer av en V-formad kurva? Ingen vet. Ingen har sett det här förut.«

***

FAKTA: Snabb vändning

Börsutveckling 23 mars–18 maj:

DAX, Tyskland +25 procent

DJ, Storbritannien +19 procent

Dow Jones, USA +32 procent

Hang Seng, Hongkong +10 procent

Nasdaq, USA +35 procent

Nikkei, Japan +22 procent

OMXS PI, Sverige +26 procent

Logga in som prenumerant för att fortsätta läsa.

Logga in
eller

Köp FOKUS ONLINE utan bindningstid!

Prova 1 månad för 1 krona

Kampanjpris 1 krona första månaden därefter 149 kronor per månad.

Detta ingår:

Obegränsad tillgång till alla online-artiklar.

Aktuella analyser och fördjupningar.

Dagligt nyhetsbrev.

Fokus på samhällsfrågor, politik, ekonomi, kultur och vetenskap.

Fortsätt

Jag godkänner villkoren för Fokus (FPG Media AB).

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera