Fem frågor / Inrikes / Politik / Utbildning / Vetenskap

Fem frågor till Amy Loutfi: Mångfald gör att den nya tekniken kan frodas

Pandemin har lärt oss mer om den digitala teknikens möjligheter och fördelar, men också om hur viktig cybersäkerhet är. Det säger Amy Loutfi, ledamot i Omstartskommissionen och vice rektor vid Örebro universitet. Hon värnar mångfald i teknikutvecklingen.

Professor Amy Loutfi har ansvarsområdet för ny teknik i Omstartskommssionen som redovisar sitt samlade arbete i augusti. Hennes kapitel handlar om hur teknik och digitalisering kan hjälpa Sverige ur krisen.

I september blev hon vicerektor  vid Örebro universitet med flera uppdrag: att sprida kunskapen om AI, att hitta möjliga samarbeten med offentlig sektor och näringslivet och att få med AI i utbildningar där det inte finns i dag.

Vad har vi som samhälle lärt oss om digitaliseringen under pandemin?

Digitalisering har varit en "Plan B". När vi har tvingats fysiskt distansera oss har vi kunnat kompensera med digital teknik och verktyg. En lärdom är också att inte underskatta hur viktig digital infrastruktur för att ge alla lika möjligheter att delta i exempelvis distansarbete och distansutbildning.

Vad av detta blir bestående effekter?

– Jag tror att vi blir mer benägna att hålla korta möten på distans (och avstå internkontinentalflyg). Vi blir också mer benägna att acceptera att viktiga möten, exempelvis styrelsemöten, kan genomföras via länk. En del av företag kommer i högre utsträckning att acceptera distansarbete.

– När det gäller utbildning, och då tänker jag särskilt på det som hör till det livslånga lärandet, kommer vi att använda digitala verktyg mer medvetet.

Svag beredskap har blottlagts på flera områden under krisen. Gäller det även teknik och digitalisering?

– Det korta svaret är ja. Tillgång till uppkoppling av hög kvalitet (bredband) har snabbt framstått som en mänsklig rättighet. Den digitala tekniken är det nya medlet att för att få information, vara uppdaterad på händelser och höra röster direkt från medborgarna. Det handlar om delaktighet i samhället och våra demokratiska rättigheter som individer. Vi ser dessutom att cybersäkerhet är ganska viktigt. Digitaliseringen är genomträngande.

Artificiell intelligens, AI, är ditt forskningsområde. Hur kan AI hjälpa oss gå vidare i omställningen?

– En bättre fråga är hur ser vi ska se till att framstegen i AI kan användas idag. Det finns flera hinder som bromsar vår vilja att testa och pröva AI i stor skala – frågor om reglering, förtroendefrågor och det organisatoriska ledarskapet för att nämna några.

– AI kan utföra flera saker under der kommande decenniet: förutsägelser baserade på evidens (bevis), mönsterigenkänning baserat på stora datamängder och maskiner som utrustas med förmågan att interagera med människor "naturligt" genom talat och skriftligt språk. I själva kärnan av dessa metoder finns flera olika tekniker som maskininlärning, men AI är mer än just detta.

Jag har förstått att du värnar mångfald i utvecklingen av AI. Varför?

– Jag tror att vi behöver mångfald i alla tekniska team, vare sig det handlar om AI eller annat. Tekniken är verktyget, ett instrument som vi använder för att lösa våra problem. Ju mer tekniska lösningar vi har desto bredare omfattning av problem kan vi lösa. För att få till den här bredden av möjliga lösningar behöver vi en lika stor bredd av människor för att skapa lösningarna

– Om personer med samma bakgrund skapar lösningar, kommer vi i slutändan att få trånga och begränsade lösningar. Mångfald får tekniken att frodas. Detta gäller även för AI. Ganska logiskt egentligen!

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera