Covid-19 / Inrikes

Rädsla för ny fransk coronavåg – antal smittade har ökat 28 dagar i rad

I Frankrike, liksom i flera andra europeiska länder, fruktar man nu en andra coronavirusvåg – som redan tycks ha svept in.

Trots munskyddskrav och tidigare nedstängning; Antalet smittade i Frankrike har nu stigit 28 dagar i rad. Landet har de senaste två veckorna rapporterat närmare 80 000 nya fall, mer än i Spanien och Storbritannien, antalet nya fall har stigit med 30 procent per vecka. Intensivvården dignar under ett ökat tryck: antalet intensivvårdade för covid-19 har ökat med 15 procent sedan slutet av juli. I förra veckan meddelade landets hälsomyndigheter 9843 inrapporterade nya fall under ett dygn, och hårdare coronaregler införs nu i två av Frankrikes största städer; Bordeaux och Marseille:

Privatpersoner får nu inte samlas fler än tio åt gången, och de båda städernas sjukhus har gått ut med varningar om att både platser på intensivvårdsavdelningarna och de sjukhusbäddar som dedikerats till covidpatienter håller på att ta slut.

”Det statliga hälso- och sjukvårdssystemet var inte beredd på en sådan typ av tsunami”, konstaterade Jean-Francois Delfraissy, ordförande, Vetenskapliga rådet, inför nationalförsamlingens utredningskommission på tisdagsmorgonen, erfar Le Monde.

Under fredagen redovisades 53 nya klusterutbrott i landet, totalt intensvivårdas nu över 470 covidpatienter, och i början av september hade 30 661 coronarelaterade dödsfall registrerats sedan pandemins början.

Just nu är smittan dock vanligast bland yngre mellan 15 och 44 år. Arnaud Fontanet, fransk epidemiolog, säger till SvD att spridningen förmodligen beror på att isoleringströtta människor nu otåligt vill tillbaka till ett normalt uteliv med restauranger, barer och sociala kontakter.

Ändå har Frankrikes premiärminister Jean Castex inga planer på att genomföra en ny nedstängning av samhället. I stället har han i ett tv-sänt tal meddelat att man planerar intensifiera provtagning och fortsätta med social distansering och andra försiktighetsåtgärder.

Inte heller epidemiolog Arnaud Fontanet tror på en ny lockdown.

”Vi måste hitta andra vägar där vi kan bevara ett fungerande ekonomiskt och socialt liv, men samtidigt hindra smitta. Sveriges strategi är intressant men bygger på en självdisciplin som kanske inte finns här”, säger han till SvD, men utesluter inte lokala stängningar av barer, restauranger och skolor.

LÄS OCKSÅ: Svenska vaccinforskaren: Då finns ett coronavaccin redo att köpa för alla

Samtidigt som antalet smittade och insjuknade i covid-19 stiger, har antalet dödsfall i Europa dock hittills legat relativt stabilt.

Ser man till antalet avlidna i covid-19, ligger Frankrike kring 462,1 döda per miljoner invånare, medan motsvarande siffra i Sverige är 574,1.  Hans Kluge, chef för WHO:s Europadivision, varnar dock för att de ökande fallen smitta också kommer att leda till ett högre antal dödsfall i covid-19 per dag i Europa längre fram, under oktober och november.

Men trots att antalet smittade här i Sverige på senare tid krupit allt längre ned, kan vi nu inte andas ut och tro oss förskonade, enligt Karin Tegmark Wisell, chef för avdelningen för mikrobiologi, Folkhälsomyndigheten.

– Det kan dyka upp ny smitta i alla länder, det måste vi vara beredda på även i Sverige, där vi också sett lokala utbrott i kluster, säger hon till Fokus.

Inte ens en situation liknande den som Frankrike nu har, kan vi utesluta, uppger hon.

Skälet till att Frankrike nu drabbas behöver inte heller ha ett samband med ländernas olika strategier, menar Karin Tegmark Wisell.

– Jag tror däremot inte att man får bort smittan genom hårda lockdowns. Man kan ju ändå inte isolera familjemedlemmar från varandra, och man har en hälso- och sjukvård som måste vara igång. Att helt kunna ha ett öppet samhälle och noll smitta är oerhört svårt, om det inte rör sig om en totalitär stat.

Bara runt en procent av alla som testades för covid-19 i Sverige förra veckan visade sig vara smittade, och även i Frankrike är immuniteten blygsam; mellan 2-5 procent. I studier har man sett förutsättningar att mäta immunitet även genom T-celler, inte bara antikroppar.

T-cellernas svar är säkrare, mer robust och ger en känsligare markör för genomgången covid-19-infektion än de flesta antikroppstester, och kommersiella företag jobbar nu för att kunna utföra tester som påvisar T-celler hos individer.

En storskalig testning av T-celler skulle därför troligen inte tillföra så mycket, tror Karin Tegmark Wisell.

Hon utesluter dock inte att det kan bli aktuellt i enskilda fall framöver.

– Det kan i så fall vara relevant i de fall det är viktigt att veta om en person har genomgått en covid-19 -infektion, exempelvis inför en cancerbehandling, eller om anhöriga till någon i livets slutskede vill veta om de är immuna under det närmaste året, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Japans sociala tabu mot kramar – en trolig framgångsfaktor i coronatider

Logga in som prenumerant för att fortsätta läsa.

Logga in
eller

Köp FOKUS ONLINE utan bindningstid!

Prova 1 månad för 1 krona

Kampanjpris 1 krona första månaden därefter 149 kronor per månad.

Detta ingår:

Obegränsad tillgång till alla online-artiklar.

Aktuella analyser och fördjupningar.

Dagligt nyhetsbrev.

Fokus på samhällsfrågor, politik, ekonomi, kultur och vetenskap.

Fortsätt

Jag godkänner villkoren för Fokus (FPG Media AB).

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera