Aktuellt / USA-val / Utrikes

Kampen om senaten – i skuggan av presidentvalet: »Kan bli ett blodbad«

USA:s framtid avgörs inte bara i presidentvalet – och utsikterna ser bättre ut för Demokraterna.

I en reklamfilm som har visats om och om igen för väljarna i South Carolina tittar demokraten Jaime Harrison rakt in i kameran. Budskapet handlar övervägande om hans bakgrund. Han berättar om hur han växte upp i småstaden Orangeburg under fattiga förhållanden. Kandidaten beskriver hur morföräldrarna lärde honom i unga år att han skulle hjälpa sina medmänniskor, liksom att hårt arbete lönar sig.

I slutet av filmen angriper han sin republikanske motståndare Lindsey Graham, senator för delstaten sedan 2003 och ordförande i det viktiga justitieutskottet. Graham fick stor uppmärksamhet efter att ha kritiserat Donald Trump i samband med presidentvalet 2016 – för att senare förvandlas till en av presidentens närmast allierade – i kongressen och på golfbanan.

»Min historia är min historia. Lindsey Grahams historia är bara komisk«, säger Harrison i filmen om motståndarens vitt skilda uttalanden om presidenten.

Striden mellan de båda i South Carolina, en traditionellt republikansk delstat, har inte bara kommit att handla om Grahams politiska överlevnad.

Det är också en av Demokraternas viktigaste strider inför valdagen.

I såväl amerikanska som internationella medier är det striden mellan president Donald Trump och Demokraternas kandidat Joe Biden som får mest uppmärksamhet under kampanjens slutspurt. Men USA:s vägval efter november avgörs också när väljarna beslutar vilka senatorer som tar plats i den viktiga övre kammaren i kongressen i januari nästa år.

Av de totalt 100 platserna i senaten står 35 på spel den 3 november. 23 av dem tillhör i dag Republikanerna och 12 innehas av Demokraterna.

Med den nuvarande majoriteten för Republikanerna i hela senaten, 53 mot 47, skulle Demokraterna behöva ta fyra nya platser för att nå majoritet – om Donald Trump lyckas bli återvald.

Skulle Joe Biden däremot stå som segrare krävs tre platser, eftersom vicepresidenten har utslagsröst i senaten.

I South Carolina har vissa opinionsundersökningar antytt att Graham kan tvingas se sig besegrad.

Men inte bara där.

I totalt 13 delstater som inte bedöms tydligt demokratiska eller republikanska ser kampen ut att bli hård. Nyhetssajten RealClearPolitics sammanställning av genomsnittliga opinionsmätningar den 19 oktober pekade på att Demokraterna kan vinna en knapp majoritet, 51 mot 49. Prognosen från Princeton Election Consortium pekar på en större majoritet, och enligt den politiska sajten FiveThirtyEight har Demokraterna 74 procents chans att ta kontroll över senaten.

Presidentvalet har varit i fokus sedan dag 1 på valrörelsen.

I flera av delstaterna där republikanska kandidater står inför ett allt tuffare val sägs coronakrisen och dess ekonomiska konsekvenser ha varit en bidragande faktor. Väljarnas tålamod kan ha börjat tryta, efter att kongressen inte har lyckats klubba igenom ännu ett stimulanspaket.

Men motgångarna i opinionen för president Trump kan också ha påverkat. Utgången i valet till senaten brukar i nio fall av tio spegla hur det går för en presidentkandidat i delstaten, enligt tankesmedjan Pew Research.

Flera amerikanska medier uppger dessutom att Demokraterna har en rejäl fördel i kampanjkassorna. (Det ska dock inte ses som en garanti för valframgångar – utan snarare som en indikation på väljarnas entusiasm.)

I South Carolina har Jaime Harrison redan slagit det tidigare rekordet i delstaten, med totalt 57 miljoner insamlade dollar under det tredje kvartalet. I början av oktober hade han spenderat minst 29 miljoner dollar på kampanjfilmer. Grahams kampanj hade samtidigt skjutit till 10,7 miljoner, enligt Advertising Analytics.

Det ekonomiska underläget har fått republikanen att flera gånger vädja om bidrag från supportrar när han har intervjuats i Fox News:

»Varenda republikan som ställer upp i valet till senaten drabbas hårt av alla de här pengarna som kommer in«, sa Graham i en intervju i tv-kanalen i slutet av september och bad om fem eller tio dollar i bidrag från tittarna.

Det kan bli ett blodbad av Watergateproportioner

– Ted Cruz 

Pandemi, raskonflikter och en sjuk president: 2020? Nej, valåret 1920 i USA!

Lindsey Graham är inte den ende välkände republikanske senatorn som kan tvingas se sig om efter ett annat jobb.

Susan Collins i Maine möter hårt motstånd liksom Martha McSally, som tog platsen i Arizona efter den förre presidentkandidaten John McCain som avled 2018.

I Iowa riskerar Joni Ernst, som ofta tagit president Trump i försvar, att förlora sin plats efter bara en period.

Demokraten Doug Jones i Alabama anses vara den mest sannolike förloraren av sin plats som han vann mot alla odds 2017.

Även Republikanernas majoritetsledare i senaten, Mitch McConnell, utmanas i Kentucky. Men den tidigare stridspiloten och demokraten Amy McGrath ser trots en välfylld kampanjkassa inte ut att lyckas.

Bland demokrater har det redan börjat smidas planer för vad en majoritet i senaten skulle kunna användas till.

Chuck Schumer från New York skulle sannolikt bli ny majoritetsledare och tre frågor uppges redan stå högt på hans agenda: ekonomin, rasfrågan och klimatkrisen.

»Förutom att bekämpa och stoppa coronaviruset kommer vi att arbeta hårt för att skapa jobb och förbättra arbetslöshetskrisen som president Trump har orsakat«, sa Schumer till Vox.

En del republikaner menar att partiet fortfarande har möjlighet att behålla makten i senaten – och i Vita huset.

Andra tongivande republikanska se­natorer har börjat varna för vad som kan ske.

Ted Cruz från Texas, en av Donald Trumps utmanare inför presidentvalet 2016, förklarar i en intervju med CNBC att partiet kan stå inför samma öde som 1974, då Richard Nixon hade tvingats att avgå efter Watergateskandalen.

»Jag tror att vi kan förlora Vita huset och båda kamrarna i kongressen. Det kan bli ett blodbad av Watergateproportioner«, säger Cruz.

Partikollegan Ben Sasse från Nebraska är inte mer hoppfull och säger till tv-kanalen:

»Jag är orolig för att om president Trump förlorar, vilket ser sannolikt ut, så kommer han att ta med sig senaten i fallet.«

LÄS OCKSÅ: USA-valet: Därför kan segraren förlora

Logga in som prenumerant för att fortsätta läsa.

Logga in
eller

Köp FOKUS ONLINE utan bindningstid!

Prova 1 månad för 1 krona

Kampanjpris 1 krona första månaden därefter 149 kronor per månad.

Detta ingår:

Obegränsad tillgång till alla online-artiklar.

Aktuella analyser och fördjupningar.

Dagligt nyhetsbrev.

Fokus på samhällsfrågor, politik, ekonomi, kultur och vetenskap.

Fortsätt

Jag godkänner villkoren för Fokus (FPG Media AB).

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera