Covid-19 / Utrikes

Kovändningen: Så gick britterna från flockstrategi – till hårda restriktioner

Britterna tvärvände. Sverige hyllas och Storbritannien har blivit ett av Europas värst coronadrabbade länder.

Vid en av de dagliga presskonferenserna i mitten av mars hade en alltjämt stoisk statsepidemiolog börjat skruva på sig och tala om allmän smittspridning. Ett tusental personer i Sverige hade då smittats av det nya coronaviruset, antalet dödsfall var 6. Storbritannien hade vid samma tid cirka 40 dödsfall – närmade sig 1 000 smittade – men satt i enlighet med den brittiska devisen »Keep calm and carry on«, still i båten. I stället för restriktioner strävade man mot flockimmunitet; att kontrollerat låta smittan spridas bland unga och friska, medan gamla och riskgrupper skulle självisoleras. Smittades runt 60 procent av befolkningen, kunde landet bygga upp tillräckligt med antikroppar för immunitet, enligt den brittiska regeringens vetenskaplige rådgivare Patrick Vallance.

Sverige arbetade »på liknande sätt«, uppgav Anders Tegnell för Aftonbladet vid denna tid:

»Jag har lyssnat på vad britterna säger, och de säger precis som vi gör i Sverige. Det är två länder som sticker ut i att vi håller en lite mer vetenskaplig linje i detta. Balansen mellan politik och vetenskap hos oss är lite annorlunda än i en del andra länder.«

Folkhälsomyndigheten skulle senare tillbakavisa att flockimmunitet varit målet för Sveriges strategi.

När antalet dödsfall i covid-19 i slutet av mars steg i Storbritannien kovände den brittiske regeringen; från flockstrategi till att sätta landet i karantän. Skolor stängdes och britterna riskerade böter om de inte höll sig inomhus. Till stor del byggde de sin lockdown på ett worst-case-scenario utifrån modeller från Imperial college i London. Enligt studier, som sedan skulle få massiv kritik, riskerade Storbritannien 250 000 dödsfall om man fortsatte sin mjuka strategi. Men liksom i Sverige är sprickan som klyver Storbritanniens expertis djup och sårig.

Vid samma tid som landet stängde ner presenterade Sunetra Gupta, professor i teoretisk epidemiologi vid universitet i Oxford, en modell stick i stäv mot detta, som utgick från att större delen av befolkningen skulle bli immun.

Immuniteten tycks det ha gått sisådär med. I början av sommaren låg den i Storbritannien på liknande nivå som i Sverige, 6 procent. Studier har visat, att den som har antikroppar mot covid-19 blir immun i några månader. I övrigt är det oklart hur kraftigt och långvarigt skyddet är. Sunetra Gupta håller dock fast vid att lockdown aldrig borde ha genomförts i Storbritannien.

– Lockdowns är destruktiva. Den svenska strategin hade varit att föredra, säger hon till Fokus.

Både Storbritannien och Sverige kunde ha agerat bättre för att förhindra viruset från att nå äldreboenden, betonar hon. Men gör ingen hemlighet av att hon hela tiden förespråkat flockimmunitet.

– Ju fortare viruset sprids, desto snabbare når vi immunitet. Även om den inte varar, blir människor infekterade och immuna på nytt. Det betyder inte att vi måste fortsätta isolera äldre. Det gör vi inte med andra coronavirus. I dag lever vi med att några måste dö i influensa.

En sådan strategi riskerar väl att offra liv?

– Nej, det handlar om att förhindra att människor svälter ihjäl eller förlorar sina jobb. Har man ett medelklassyrke och bor i ett fint hus som jag tar man inte stor skada av lockdown. Men nedstängningen var oerhört skadlig; för hälsa och ekonomi i landet. Även om den fungerat som strategi, måste man väga in dess destruktiva sidor.

Drick upp! Brittiska pubar är öppna igen. Men när klockan slår 22 ska du ha druckit upp och lämnat lokalerna. Det är en del av landets nya restriktioner. FOTO: TT

Nu när smittspridningen åter tagit fart i landet har hårdare restriktioner införts för ett halvår framåt: krav på munskydd skärps, barer stängs vid 22, ingen får – förutom vid bröllop och begravning – träffas i grupper större än sex personer. I skrivande stund har 42 077 människor i Storbritannien dött till följd av covid-19, antalet nya fall stiger enligt Daily Mail med 6 784 om dagen.

Sunetra Gupta är inte ensam om sin aversion mot lockdowns. I veckan protesterade tusentals coronatrötta Londonbor mot ny nedstängning. Enligt Sunetra Gupta har britterna generellt inga problem med att lyssna på myndigheter.

– Britterna har varit otroliga i att följa restriktioner, speciellt unga.

Jonas Björk, professor i epidemiologi vid Lunds universitet, tror däremot inte att britterna hade kunnat fortsätta utan restriktioner i våras.

– Att de inte lyckades bromsa spridningen beror snarare på att restriktionerna kom för sent, tror han och påpekar att vi i Sverige, där spridningen ökat något, inte kan se oss förskonade från risken för en andra våg.

Att mäta pandemins effekter utifrån antal döda i covid-19 kan dock vara vanskligt. Säkraste sättet är, enligt Jonas Björk, att mäta överdödlighet. Även där ligger Sverige över genomsnittet i Europa, om än inte på Storbritanniens nivå.

– Det är svårt att komma ifrån att det är ett misslyckande med så höga dödstal i Sverige i jämförelse med våra grannländer.

Ett avgörande skäl är att Sverige tidigt fick en så stor samhällsspridning, samtidigt som riskgrupper inte skyddades tillräckligt, tror Jonas Björk, som just nu undersöker sportlovens betydelse för pandemins spridning i 11 länder i Europa.

– Våra grannländer köpte tid genom att reagera tidigare. Och där hade inte lika många sportlov vecka 9, då smittspridningen i Alperna sannolikt var som störst. Sverige kunde ha varit hårdare när det gäller resenärer som återvände efter sportlovsledighet.

***

Hög brittisk överdödlighet

Vecka 11–23, 2020 hade Sverige 20 procent högre dödlighet än vanligt.

Motsvarande siffror var för Belgien 30 procent, Storbritannien 40 procent, Finland 5 procent, medan  Danmark, Norge och Island inte hade hög­re dödlighet än normalt.

Logga in som prenumerant för att fortsätta läsa.

Logga in
eller

Köp FOKUS ONLINE utan bindningstid!

Prova 1 månad för 1 krona

Kampanjpris 1 krona första månaden därefter 149 kronor per månad.

Detta ingår:

Obegränsad tillgång till alla online-artiklar.

Aktuella analyser och fördjupningar.

Dagligt nyhetsbrev.

Fokus på samhällsfrågor, politik, ekonomi, kultur och vetenskap.

Fortsätt

Jag godkänner villkoren för Fokus (FPG Media AB).

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera