Aktuellt / Inrikes

Majoritet i ny Fokus-undersökning: Sverige är på väg åt fel håll

Betydligt fler än förra året anser att utvecklingen i Sverige är på väg åt fel håll, visar en undersökning som Novus och Fokus gör i samarbete.

Skillnaderna mellan ett konservativt block, med M, KD och SD, ett liberalt mittenblock i samarbete med regeringspartierna, och Vänsterpartiet lite för sig själva i riksdagen, återfinns också bland väljarna; i deras syn på hur Sverige utvecklas och i värderingsfrågor.

I samarbete med Novus har Fokus undersökt väljarnas uppfattning om Sveriges utveckling och om ett antal värderingsfrågor. En undersökning med samma frågor genomfördes hösten 2019 av Novus och Fokus.

Årets undersökning visar att M+KD+SD-väljarna tecknar Sveriges färdriktning i allt dystrare färger. Sverige utvecklas åt fel håll, tycker de, både på kort och lång sikt. Hos L+C är synen den motsatta, och speciellt S-väljarna är optimistiska och tycker att Sverige är på rätt väg.

– Generellt ser vi att den partipolitiska polariseringen förstärks jämfört med 2019. Framtidstron är borta hos de konservativa partierna, men finns kvar hos regeringspartierna och samarbetspartierna, säger Torbjörn Sjöström, vd för Novus.

Men för människors egna privata del har framtidstron tvärtom stärkts. Bara var fjärde är mycket eller ganska orolig för sin egen del, visar undersökningen. Detta trots världspandemin som påverkat allas vardag sedan mars, med bland annat ökad arbetslöshet som följd. Torbjörn Sjöströms tolkning är att folks farhågor inte besannats.

– Jorden gick inte under. Det fortsatte mer som vanligt än vad man trodde i början. Det är en kris som går att hantera. Och tryggheten som individ är bibehållen för de flesta, säger Torbjörn Sjöström.

Däremot lade pandemin och den politiska samlingen som följde inledningsvis locket på för politisk debatt och strid, med nedtonade motsättningar under våren. En politisk borgfred som höll i sig över sommaren. Den tog tvärt slut klockan 03.27 natten till söndagen den 2 augusti när en tolvårig flicka sköts till döds i Botkyrka.

– Då återkom brottsligheten och gängkriminaliteten som stor fråga. Det ser vi även när väljarna pekar ut den viktigaste politiska frågan. Det var droppen för många.

Frågan om brottslighet ökar i betydelse i alla grupper och bland alla partiers väljare, inte minst bland regeringspartierna och Vänsterpartiet, jämfört med förra hösten.

– Det är en kris du som individ inte kan hantera. Man vill se mer åtgärder mot brottsligheten.

Sjöström menar att svaren i undersökningen kan visa på en växande individualism.

– Man tänker: Jag har klarat mig under pandemin. Jag har skött mig som individ under coronakrisen och visat tilltro och efterlevnad till vad myndigheterna sagt i Sverige. Men samhällsutvecklingen går åt fel håll. Vi såg det även under flyktingkrisen 2015, då bilden stärktes av ett individualistiskt samhälle. Det har pågått länge och underminerar tilltron till det demokratiska samhället.

Tidigare har oron varit starkast hos lågutbildade och arbetare inför vad invandringen och brottsligheten betyder. I höstens undersökning ser man att i synen på invandringen, kriminaliteten och islam ökar de negativa uppfattningarna hos studenter, universitetsutbildade och Saco-medlemmar.

Andelen Sacomedlemmar som tycker att Sverige har tagit emot för många ickeeuropeiska invandrare ökar till exempel från 33 till 62 procent. Bland studenter minskar andelen som tycker att invandringen berikar Sverige från 77 till 52 procent.

– Det finns allmänt en ökad uppgivenhet kring brottsligheten, och ofta sätter man likhetstecken med ursprung. Inte så att alla invandrare är brottslingar, men man anser att det finns en överrepresentation där, säger Torbjörn Sjöström.

– Och även bland S- och V-väljare, som tidigare låg på låga nivåer, har uppfattningen att Sverige tagit emot för många icke-européer ökat. Samma sak syns i synen på islam.

I årets Som-undersökning (Samhälle, opinion och medier) från Göteborgs universitet skriver statsvetarna Marie Demker och Ulf Bjereld om utbildningens betydelse för synen på invandring. De konstaterar att den allmänna opinionen har blivit mer restriktiv än den varit på 25 år:

»Vi får gå tillbaka till det tidiga 1990-talet för att hitta ett lika restriktivt opinionsläge som i dag.«

– Vi vet att utbildning har den mest dramatiska effekten på ståndpunkter kring migration. Men när större delar av befolkningen är mer välutbildade, och i stort sett alla som önskar kan genomföra högskoleutbildning finns anledning att teoretiskt problematisera utbildningens betydelse, säger Marie Demker.

– Vi vet att män är mer negativa till invandring, så har det varit sedan vi började mäta detta. Men skillnaden mellan män och kvinnor är dock ännu större inom vissa utbildningsområden, som teknik, pedagogik och sociala utbildningar. Kvinnor med tekniska utbildningar är till exempel mindre negativa än kvinnor generellt och män med sociala utbildningar är t ex mer negativa än män generellt.

Men att fler är negativa till invandring är inte detsamma som att rasism eller invandringshat har normaliserats, menar Marie Demker.

– Nästan alla förslag kring migrationspolitiken har i dag tyngdpunkten på olika restriktioner. Det är en förändring över hela linjen, utom möjligen i V och MP, men utrymmet för ökade restriktioner har ökat även där. SD skiljer inte ut sig lika mycket längre.

Däremot ser hon en trend mot att mer nationalistiska värderingar ökar.

– De senaste åren har den sortens värderingar fått en uppgång, att man ser invandring som hot mot svensk kultur och svenska värden. Där är islam tveklöst den religion som människor känner starkast skepsis till. Men faktiskt också ökande skepsis till kristendomen. Det är en religionsskepsis som vuxit en del, där synen på islam sannolikt haft en stor betydelse, säger Marie Demker.

I Novus och Fokus undersökning ökar andelen som anser att islam är ett hot mot svensk kultur bland alla partiers väljare (utom KD som låg högt även förra året).

Hos SD-väljarna ser nio av tio islam som ett hot mot svensk kultur, mest av alla – men samtidigt går SD-andelen som anser att invandringen berikar det svenska samhället från extremlåga 5 procent till 14 procent.

– Det verkar ske en nyansering även där. Man pratar inte om alla invandrare längre och gillar pizzabagaren och kebaben. Men är rädd för islam, säger Torbjörn Sjöström.

Under coronapandemin har många talat om risken för att miljö- och klimatfrågorna hamnar i skymundan. Novus och Fokus undersökning visar snarast på motsatsen. Det är ingen jätteökning, men tre av fyra väljare anser i dag att Sverige måste göra mer för att motverka klimathotet. Och färre tror att de åtgärderna kommer att påverka deras vardagsliv till det sämre. Rörelseriktningen finns i stort sett i alla grupper.

Bland SD-väljarna, som varit den mest klimatskeptiska gruppen, ökar andelen som anser att Sverige måste göra mer åt klimathotet med 15 procentenheter.

LO-anslutna arbetare anses vara en grupp som i hög grad bidragit till Sverigedemokraternas ökade stöd de senaste åren. Men i den gruppen visar undersökningen på delvis motstridiga tendenser.

LO-folket är mindre övertygade om att Sverige är på rätt väg i år jämfört med förra året. Men LO-andelen som tror att levnadsförhållandena blir bättre eller är som de är i dag på fem års sikt har ökat sedan 2019. Andelen som befarar en försämring på sikt har minskat rejält. Oron för den egna situationen har också minskat ordentligt. Och 15 procentenheter fler instämmer i att Sverige måste göra mer för att motverka klimathotet.

En annan dimension är att könsskillnaderna på flera områden fördjupas på ett år. Män och kvinnor visar allt större åsiktsskillnader i värderingsfrågor i undersökningen. Ett exempel är att 39 procent av kvinnorna anser att islam är ett hot mot svensk kultur jämfört med 60 procent bland män. Eller att 61 procent av kvinnorna anser att invandringen berikar Sverige mot 44 procent av männen.

 

Att liberala väljare (L+C) har de mest liberala uppfattningarna är knappast någon kioskvältare. Men också de följer med i de större tendenserna. För ett år sedan instämde 54 procent av de liberala väljarna i att fler poliser och längre straff inte bidrar till minskad brottslighet. Nu har den andelen minskat till 24 procent.

Samma tendens gäller att det görs för lite mot brottslighet och kriminella: från 62 procent förra året till 82 procent nu bland L+C-väljare. Och från 40 procent som tycker att det kommit för många icke-europeiska invandrare till att 60 procent av liberala väljare tycker det nu.

I förra årets undersökning var Norrland det geografiska område (inte med i grafiken här) som hade mest positiv inställning till invandringen. Då tyckte 75 procent av norrlänningarna att invandringen berikade det svenska samhället. I dag har den andelen sjunkit till 58 procent; och i den liksom synen på islam och brottsligheten, och andra värderingsfrågor, skiljer Norrland inte ut sig längre.

När Novus i dag undersöker vad som är väljarnas viktigaste politiska fråga sticker en tättrio ut framför andra: sjukvården (56 procent), lag och ordning (55 procent) och invandring/integration (53 procent).

Jobb och sysselsättning kommer först på sjunde plats (36 procent) – men under coronapandemin har arbetslösheten ökat till över 9 procent. På väg upp som fråga hos väljarna?

– Det beror på hur länge människor är arbetslösa, nu ses det mer som en kortsiktig situation. Men om antalet långtidsarbetslösa ökar kan det slå undan brottslighet. Fast det är, numera, svårt att slå skjutningar och bomber generellt. Det ska mycket till, säger Torbjörn Sjöström på Novus.

***

FAKTA: Så gjordes undersökningen

Undersökningen genomfördes under perioden 24–30 september 2020 i Novus Sverigepanel, som är en
riksrepresentativ och slumpmässigt rekryterad webbpanel där de undersökta är i åldersgruppen 18–79 år.
Totalt har 1 013 intervjuer genomförts. Deltagarfrekvensen var 63 procent. Avrundningar gör att summan inte alltid är 100 procent. KD, MP, L och C räknas ihop med samarbetspartier för att uppnå representativt urval.

Logga in som prenumerant för att fortsätta läsa.

Logga in
eller

Köp FOKUS ONLINE utan bindningstid!

Prova 1 månad för 1 krona

Kampanjpris 1 krona första månaden därefter 149 kronor per månad.

Detta ingår:

Obegränsad tillgång till alla online-artiklar.

Aktuella analyser och fördjupningar.

Dagligt nyhetsbrev.

Fokus på samhällsfrågor, politik, ekonomi, kultur och vetenskap.

Fortsätt

Jag godkänner villkoren för Fokus (FPG Media AB).

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera