Covid-19 / Intervju / Utrikes

Lars Trägårdh: »Den danska bilden av Sverige har vänts upp och ner«

Den svenska coronastrategin är en del av en liberaliseringsprocess som inleddes i början av 1990-talet, menar historikern Lars Trägårdh.

Han ser ut som Björn Borg. Alltså, Björn Borg av i dag, inte när han vann Wimbledon eller läste Buster.

Dagen före vårt restaurangbesök intervjuades Lars Trägårdh av dansk tv. Teamet gör en dokumentär om Sverige och om hur landet har hanterat coronapandemin.

– Det är problematiskt för danskarna. De har under många år sett sig själva som anarkisterna medan svenskarna är de plikttrogna, skötsamma statstjänarna. Nu har den bilden vänts upp och ner. Å ena sidan målar de gärna upp en svart bild av Sverige som passar bra när det har dött fler människor i Sverige. Samtidigt är det lite jobbigt att konstatera att den flykt mot frihet som sker under pandemin sker till Sverige, säger Lars Trägårdh.

– I stället för att svenskar åker till Danmark för att dricka billig sprit far nu danskarna till Malmö för att dricka öl, handla eller bara gå omkring på gatorna som fria människor.

Egentligen är det två danska bilder som samtidigt har vänts upp och ner: den av Sverige och den egna självbilden.

– När jag intervjuades var jag ändå noga med att påpeka det som Freud kallade för de små skillnadernas narcissism. När vi pratar om Norden är vi besatta av att visa på skillnader men det räcker att du åker ner till Tyskland så försvinner dessa olik- heter ganska raskt. Vi är i grund och botten ganska lika varandra.

Han är inte så lätt att placera i något fack, inte heller politiskt, Lars Trägårdh. Han är både verbal och orädd och är där- för en tacksam gäst i radio och tv. 1993 doktorerade han i historia vid Berkeley efter att av och till sedan 1970 mest ha va- rit bosatt i USA. Det var då snarare friheten och ett slags hedonistiskt hippieliv än den politiska vänstervågen som lockade honom.

2010 flyttade han tillbaka till Sverige och är sedan dess knuten till Ersta Sköndal Bräcke högskola. I februari 2017 fick Lars Trägårdh Bräcke diakonis professur i modern historia med inriktning på det civila samhället och den svenska välfärdsstaten i ett jämförande perspektiv. De där akademiska raderna ramar in hans intresseområden, han är fascinerad av civilsamhället och av att jämföra. Inte minst tittar han gärna närmare på det han kallar för tillit gentemot våra medmänniskor. Ju tryggare vi är där vi bor och rör oss, desto större till- lit har vi till våra medmänniskor.

Med det är vi tillbaka i pandemins 2020 och den svenska strategin. Den danska tv-reportern tog upp Elsa Beskows bok Duktiga Annika som för att poängtera det svenska skötsamhets- och duktighetsidealet som går långt tillbaka, och Lars Trägårdh kontrade med att vi samtidigt har haft Pippi Långstrump som alltid går sin egen väg.

– Man kan inte förstå Sverige om man inte kan förstå både Annika och Pippi. De hör ihop för det är bara i ett väl fungerande samhälle som faktiskt bygger på lagbunden ordning, ordentlighet, pålitlighet och tillit, som du kan skapa det här maximala frihetsutrymmet. Det gäller även corona, säger Lars Trägårdh och fortsätter:

– Har du ett samhälle där man litar på varandra, har förtroende för våra gemen- samma institutioner och en regering och myndigheter som litar på oss medborgare. Ja, då har du förutsättningar för en coronapolitik som är byggd mer på frivillighet och egenansvar snarare än påbud ovanifrån, som böter eller fängelsestraff.

Lars Trägårdh menar att det här är en del av en liberaliseringsprocess som, på gott och ont, pågått i Sverige sedan början av 1990-talet som också omfattar valfri- het i välfärden, privatiseringar och ja, ett allmänt skifte från paternalism till större individuellt egenansvar.

–Det är en komplicerad diskussion, man kan tycka att det blev bra och man kan tycka att det blev dåligt. Det gäller ju även såväl coronapolitiken som migrationspolitiken. Men strömningarna vi har sett i snart 30 år, de är annorlunda jämfört med strömningarna vi ser i Danmark och Norge. Det man ska undvika, på båda sidor av gränsen, är att fastna i en bild av under- gång och förfall eller något slags glädjeberättelse, menar Lars Trägårdh.

***

Namn: Lars Trägårdh

Yrke: Professor i historia vid Ersta Sköndal Bräcke Högskola.

Bor: I Stockholm. Sommarhus på Bjärehalvön.

Aktuell: Som ofta anlitad expert på hur svenskar beter sig under pandemin.

Familj: Fru och tvillingsöner.

Åt: »Shrimply asian vibes«, sallad med räkor på Urban Deli på Södermalm i Stockholm.

Drack: En alkoholfri Sigtuna Napa och vatten.

Har också: Bott i USA och i Tyskland.

Satt i: Regeringens Framtidskommission mellan 2011 och 2013.

Logga in som prenumerant för att fortsätta läsa.

Logga in
eller

Köp FOKUS ONLINE utan bindningstid!

Prova 1 månad för 1 krona

Kampanjpris 1 krona första månaden därefter 149 kronor per månad.

Detta ingår:

Obegränsad tillgång till alla online-artiklar.

Aktuella analyser och fördjupningar.

Dagligt nyhetsbrev.

Fokus på samhällsfrågor, politik, ekonomi, kultur och vetenskap.

Fortsätt

Jag godkänner villkoren för Fokus (FPG Media AB).

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera