Fler svenskar vill vaccinera sig – tacka drottning Kristinas livläkare för det

Text:

Foto: TT

Under medeltidens Sverige hade Kung Magnus Eriksson en egen läkare, Lars Johansson, som tillämpade en medicincocktail-teriak som ansågs hjälpa mot pesten. Blandningen kom ursprungligen från kejsar Neros husläkare Andromachos i Rom, där giftmord var vanliga och ett elixir som skyddade mot gift eftersträvansvärt. Bland teriaks 60-tal olika ingredienser fanns ormkött, malen dödskalle, träck och kryddor.

Teriak nämns också av Olaus Petri i Sverige 1530, och först 1745 började den antika häxbrygdens botande förmåga ifrågasättas på riktigt. Den brittiske läkaren William Heberden gav då ut en pamflett som sågade blandningen.

För att motverka brygder kvacksalveri och värna läkares skråväsende instiftades Collegium Medicum i Sverige 1663 av några stockholmsläkare, bland dem drottning Kristinas livläkare Grégoire Francois Du Rietz. För att nå sitt syfte – att motarbeta charlataner – tilldelades kollegiet skråmässiga privilegier. Kollegiet kom att utgöra embryot till såväl Medicinalstyrelsen (som 1968 uppgick i Socialstyrelsen) som Karolinska institutet.

Föreställningar om naturens läkande kraft är stark i folkmedicinen, och sträcker sig långt tillbaka till Antiken, där medicinska sjukdomar skulle botas genom att stödja naturens läkande krafter, inte mänskliga ingripanden.

Men de återfinns också i den i dag erkända skolmedicinen.

– Folkmedicinen har gett upphov till kunskap som berikar skolmedicinen, säger Peter M Nilsson, medicinhistoriker och professor i klinisk kardiovaskulär forskning vid Lunds universitet, till Fokus.

Diabetesläkemedlet metformin innehåller exempelvis ett ämne som härstammar från den franska liljan, och digitalis från fingerborgsblomman ingår i dag i läkemedel mot hjärtåkommor som hjärtsvikt.

Synen på medicinsk kunskap skiftar också över tid, poängterar Peter M Nilsson; det som en gång betraktades som sanning ses i en annan tid som humbug och missriktad behandling.

Den hippokratiska läran om de fyra kroppsvätskorna, utvecklad av Galeanos, som dominerade ännu på 1600-talet, förkastades av den schweiziske läkaren Paracelsus, som i sin tur hävdade att sjukdomar uppkommer när själva livskraften försvagas.

Men föreställningen om att det ”naturliga” är bättre än det ”konstgjorda”( trots att smittkoppor och andra sjukdomar är ”naturliga” företeelser) återfinns också i dagens alternativmedicinska rörelser, som ofta även inbegriper ett starkt motstånd – mot vaccin.

Anti-vaccin-rörelsen har på senare år vuxit sig så stor att flera länder, från att ha lyckats utrota mässlingen, återigen drabbats av mässlingsutbrott.

År 2019 hade USA – trots att mässling deklarerats försvunnen år 2000 – enligt New York Times sitt största mässlingsutbrott sedan 1992 (981 fall, jämfört med 2126), spritt över 26 stater.

Mässlingssmitta har under senare tid ökat kraftigt även i Europa. Under år 2007 rapporterades 7100 fall av mässling i Europa, år 2013 hade de ökat till 32 000, och 2019 till 82 600. En återkomst av mässling har märkts i länder där sjukdomen tidigare varit utrotad.

I exempelvis Tyskland har vaccinationstäckningen för barn av den andra dosen av kombinationsvaccinet MPR (vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund) legat kring 93 procent, alltså lägre än de 95 procent som krävs för att ge flockimmunitet, det vill säga skydd för dem som inte är immuna. Under 2020 blev Tyskland därför det tionde landet i EU som införde obligatorisk vaccinering mot mässling för barn (de övriga är Frankrike, Italien, Polen, Tjeckien, Kroatien, Slovakien, Slovenien, Bulgarien och Ungern). Om föräldrarna inte kan bevisa att barnet är vaccinerat får barnet inte börja på daghem, och föräldrarna kan få upp till 2500 euro i böter. Även i Storbritannien diskuterar man att göra MPR-vaccinet obligatoriskt.

I Sverige, där småbarn sedan 1982 har MPR-vaccinerats, är vaccinationstäckningen dock hög, även om den sjönk en aning mot slutet av 1990-talet, i samband med att de falska ryktena förmedlade av dåvarande läkaren brittiske Andrew Wakefield, som nu förlorat sin läkarlegitimation och som utifrån några enstaka fall drog slutsatsen att MPR-vaccinering hade samband med autism hos barn, en irrlära som flera större studier senare motbevisat och pulveriserat.

För barnvaccinationerna har täckningsgraden legat helt stilla mellan 2015 och 2019. Mer än 97 procent av alla barn i Sverige hade vid två års ålder år 2019 vaccinerats enligt barnvaccinationsprogrammet, uppger Jonas F Ludvigsson, barnläkare och professor i klinisk epidemiologi, för Fokus.

– En siffra som gör mig som barnläkare både glad och stolt.

Tidigare har vaccinationstäckningen varit låg lokalt i områden som Järna och Ytterjärna och i Tensta-Rinkeby. Nu visar trenden dock på en långsamt ökad täckning av MPR-vaccinering i Tensta-Rinkeby; från 70 procent för åtta år sedan, till 85 procent idag, enligt uppgifter som Fokus begärt från Folkhälsomyndigheten.

För Järna-Ytterjärna, där den svenska antroposofiska rörelsen har sitt centrum kring den nyligen nedlagda Vidarkliniken, har myndigheten inga lokala, färska vaccindata. Men av de riskgrupper som Folkhälsomyndigheten för åtta år sedan identifierade när det gäller mässling och röda hund, hade antroposoferna lägst vaccinationsgrad; på Barnavårdscentralen i Järna hade endast 4,9 procent av barnen MPR-vaccinerats. Antroposofins grundare Rudolf Steiner, som trodde på reinkarnation, hade en idé om att sjukdomar var bra för barnets ande; en del av naturlig process som alla måste gå igenom antingen i detta liv eller nästa.

Enligt Anders Kumlander, ordförande i Vidarstiftelsen, bygger kopplingen antroposofer och vaccinmotstånd dock på missuppfattningar; han anser det vara upp till varje individ att välja om man vill vaccinera sig och sina barn.

Kristian Holmberg, pensionerad allmänläkare som ordinerar antroposofisk medicin, med privat verksamhet i Göteborg, är däremot skeptisk till MPR-vaccinering av småbarn, även om han tycker att beslutet är upp till var och en.

Ett spädbarn har inte ett fullt utvecklat immunförsvar, därför ser han skäl att skjuta upp vaccinering för att immunförsvaret ska hinna mogna.

Då finns ju risk att barnet dör i mässling?

– Jo. Men i Sverige kan man välja en livsstil där man inte reser utomlands när barnet är litet.

Han har själv haft mässling, liksom hans barn när de var små ”och det gick bra”. Han valde aktivt att inte vaccinera sina barn, utan i stället ”låta dem få livslångt skydd genom sjukdom”.

Men professorer i virologi har avfärdat argumentet att immunförsvaret skulle stärkas av att genomgå mässling på ett ”naturligt” sätt, och menar i stället att sjukdomen försvagar i flera år framöver.

För nio år sedan bekräftades också sju fall av mässling bland barn i Järna utanför Stockholm, centret för antroposofin där andelen ovaccinerade är högre än rikssnittet. Mässlingsutbrott drabbade Järna även 1996, då 235 människor insjuknade, var femte av dem med komplikationer som följd.

Vid Vidarkliniken i Järna, som lades ned 2019 för att de inte längre fick ekonomiskt stöd från regionen, var en tanke att i läkeprocesserna drar nytta av växter.

Vurmen för natur- och alternativmedicin beskriver Peter M Nilsson som en reaktion mot den renodlade vetenskap som fördes fram i samband med upplysningsfilosofin och franska revolutionen, men också som en kontrast till den förändrade syn på naturen som den brittiske vetenskapsmannen och filosofen Francis Bacon, förmedlade långt tidigare. I sitt verk Nya Atlantis (1624) utgick Bacon från ett program för vetenskapliga studier, som skulle utgöra hela grundvalen för ”hela mänsklighetens” framåtskridande och utveckling. Bacon hänvisade till behovet av att dominera naturen till nytta för hela mänskligheten. Med hjälp av livfulla metaforer omvandlade han magikern från naturens tjänare till dess exploatör, och naturen från lärarinna till slavinna.

Från att ha sett naturen som en levande, helande organism och vägledare kom den moderna vetenskap som slog ut i blom i Västeuropa på 1500-1600-talen att utgå från idén om naturen som kaos och oordning, som passiv materia, inte sällan gjordes liknelse med en kvinna, som föremål för vetenskapliga experiment.

– Historiskt sett har antivetenskapsrörelser varit starkast i anglosaxiska länder, säger Peter M Nilsson. Antivaccin-rörelsen var från början en anglosaxisk företeelse, som i möte med den centraleuropeiska och tyska, så kallade romantiska medicinen blir en farlig brygd. Sedan Edward Jenners experiment i slutet av 1700-talet visade hur vaccinering med kokoppor kunde användas för att ge immunitet mot smittkoppor har vaccinmotståndare funnits. Deras argument har varit hygieniska, religiösa och politiska.

När Storbritannien 1853 införde en lag om obligatorisk vaccinering mot smittkoppor ledde det till upplopp och senare till grundandet av The Anti-Compulsory Vaccination League”. Till följd av anti-vaccinationspropaganda föll andelen smittkoppsvaccinerade även i Stockholm 1872 till under 40 procent, vilket ledde till en stor smittkoppsepidemi. 1883 blev vaccinering motsmittkoppor obligatoriskt i Sverige, men vaccinationsmotståndet dröjde kvar.

Idén om den romantiska medicinen, att människan inte bör störa naturens egna läkande krafter tar sig uttryck bland annat i det alternativa medicinalsystemet homeopatin, som skapades av den tyske läkaren Samuel Hahnemann 1841. Tyskland, som fanns inte vid denna tid, utan som fram till 1870 bestod av en samling löst sammanhängande stater, har historiskt präglats av ett naturromantiskt förhållningssätt, en vilja att genom en Sonderweg –en för Tyskland egen väg genom historien- särskilja sig från engelsmän och fransmän.

– Den medicinska ihopkokta brygd som dessa stater skapade kontrasterade mot den renodlat vetenskapliga franska upplysningsfilosofin, den franske läkaren La Mettries idé om L’homme Machine, att människan liksom djuren bestod av materia, säger Peter M Nilsson.

I Tyskland vurmade man i stället för alternativmedicinen med rötter i en romantisk syn på naturen som vetter mer mot andlighet än vetenskap. Trots att medicinska experiment hänsynslöst och brutalt kom att användas  i andra världskriget, anammade även nazisterna alternativ- och naturmedicin.

Skolmedicinens enorma framsteg under 1900-talet skapade samtidigt en skepsis, och begrepp som ”medikalisering”, myntat av sjukvårdskritikern och filosofen Ivan Illich på 1970-talet, som såg problem i att sjukvården strävade efter att ta sig an fler aspekter av det mänskliga livet, även existentiella problem.

I Sverige har de riksdagsmotioner till förmån för alternativmedicin och antroposofi till största del kommit från vänster- eller miljöpartistiskt håll. På andra håll har det i stället kopplats till högerpopulistiska partier, som Kukiz’15 i Polen och Femstjärnerörelsen i Italien.

Det som förenar vaccinmotståndarna och alternativmedicinarna från både höger-och vänsterflanken är i regel en auktoritetsskepsis, tror Peter Nilsson.

– Från höger misstror man staten, från vänster misstror man vissa ledande auktoriteter inom näringsliv och vetenskap.

Att WHO i fjol tog bort avrådan från kinesisk, komplementär medicin för behandling av covid-19-symtom ser han också huvudsakligen som ett politiskt beslut.

– Kina en väldigt mäktig stat, WHO måste gå den till mötes, inte minst för ekonomiskt stöd.

Varför är då så många anhängare av alternativ- och komplementärmedicin högutbildade- och kvinnor?

– Den akademiska utbildningens kärna är det kritiska tänkandet. Samhällskris, politisk kris och pandemi föder alternativa lösningar och misstro mot auktoritet och mot splittrad expertis som inte förmått lösa problemen. I grunden är det sunt att misstro auktoriteter, annars skulle vetenskapen inte gå framåt, säger Peter M Nilsson.

Historiskt har skolmedicinen under det sena 1800-talet, som var de medicinska och biologiska vetenskapernas glansdagar, också behäftats med den manliga blicken.

Idéhistorikern Karin Johannisson har beskrivit den breda våg av medikalisering som svepte fram och den utökade patologisering som följde med den; det vill säga tendensen att sjukdomsförklara egenskaper och beteenden som gick utanför preciserade normer för kvinnor. Ett exempel på pseudovetenskapernas rationalisering var den clitoridekotomi som utfördes i USA och i enstaka fall i Sverige vid sjukhusen på 1870-talet; clitoris och inre blygdläppar avlägsnades hos flickor som led av menstruationsrubbningar och partiell förlamning. Ingreppet riktades i första hand mot onanin, som man trodde kunde leda till grava störningar av nervsystemet. I några fall var ”önskan om skilsmässa” anledning till operation.

Den då vetenskapliga idén om den rörliga livmodern och att den kunde förskjutas i en rad patologiska lägen, ledde i sin tur till operationsmani. Vid sekelskiftet blev hustrur, mödrar och döttrar ofta diagnosticerade som sjuka om de avvek från de förväntade dygderna av osjälvisk omsorg och anpassning.

I historien har alltså det som vi i dag kallar humbug och kvacksalveri kallats för förnuft och vetenskap, poängterar Peter M Nilsson.

– Bildade människor förfördes av den rådande vetenskap på 1800-talet, då bland annat heroin sågs som läkemedel och kokain användes mot tandvärk.

Trots sin starka tro på medicin och vetenskap, anser Peter M Nilsson att den oro inför covid-19 vaccin som en del känner måste tas på allvar. Skolmedicinen måste å ena sidan stå upp för vetenskapens principer med rötterna i franska revolutionen och encyklopedisternas linje att kunskap är makt, resonerar han; å andra sidan möta människor där de är i hälsofrågor, inte slå dem i huvudet med pekpinnar.  Själv ska han ta covid-19- vaccinet, trots att han inte tillhör någon riskgrupp. En ung, frisk människa skulle han också råda att ta det, om inte annat så av solidaritetsskäl, för att skydda andra.

Och när det gäller MPR- vaccin ser han inget som helst skäl att tveka.

– Det vaccinet räddar så många barns liv. I befolkningar som inte är skyddade dör barn i mässling, som är så oerhört mycket mer smittsamt än covid-19.

***

FAKTA: Svenskar har blivit mer positiva till covid-vaccin

Inställningen till covid-19-vaccin har förändrats i Sverige sedan tidigare under hösten. Enligt en färsk Novus-undersökning från december förra året säger 71 procent ja till att vaccinera sig, medan motsvarande siffra i augusti låg kring 36 procent. 12 procent säger nej, och 17 vet inte.

Enligt en EU-rapport har vaccinvägran ökat i omfattning i flera EU-länder. Enligt en Europabarometerundersökning från 2019 tror nästan hälften (48 procent) att vacciner ofta kan få allvarliga biverkningar, 38 procent tror att vacciner kan orsaka de sjukdomar de är avsedda att skydda emot.

Mässling kan vara en dödlig sjukdom. Innan mässlingvaccin fanns 1963 skördade sjukdomen 2,6 miljoner människoliv per år i världen i samband med epidemier. Andra risker är encefalit (hjärninflammation), blindhet och lunginflammation.

Tack vare vaccinering kan 2-3 miljoner dödsfall undvikas årligen.