Aktuellt / Inrikes / Politik

Två år med januariavtalet: Punkterna som har genomförts – och detta återstår

Den 11 januari fyller Januariavtalet två år. JA föddes under stor vånda, har orsakat sömnlösa nätter och strider, men på något underligt sätt lyckats överleva sina barnsjukdomar. Fokus sammanfattar vad som hänt under avtalets två år.

Efter två år med januariavtalet är en tredjedel genomfört. Ytterligare en tredjedel i avtalet är utredd och regeringsförslag finns framme eller läggs fram under 2021. Bara 14 procent av innehållet återstår eller har än så länge gjort halt.

Valresultatet 2018 ledde till en nästan fyra månader lång osäkerhet om regeringsbildningen. Men efter segdragna förhandlingar kunde dokumentet ”Utkast till sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet” presenteras den 11 januari 2019. Populärt kallat januariavtalet eller januariöverenskommelsen. Och Stefan Löfven kunde återvända som statsminister.

Januariavtalet skrevs i 73 punkter, men nedbrutet innehåller det egentligen 142 sakpolitiska punkter.

Fokus har undersökt hur mycket av detta som genomförts och vad som återstår. Bilden är att 60 procent av avtalet är genomfört eller att frågorna utretts och att det finns förslag framme som väntar på att avgöras i riksdagen.

I ytterligare 27 procent är en utredning igångsatt eller ett uppdrag har getts till myndigheterna.

Bara 14 procent av de 142 förslag man enades om kan anses som avvisade, inte ens börjat utredas eller stå inför riksdagsbeslut med ytterst osäker utgång.

Typisk nog handlar två av de stora punkterna här om områden där man hoppats på breda och blocköverskridande lösningar: när det gäller den framtida migrationspolitiken och en ny skattereform.

• Den parlamentariska migrationskommittén kunde inte enas, och bara Socialdemokraterna ställde sig bakom samtliga av kommitténs förslag.

• Arbetet med en ny skattereform skulle sättas igång efter valet 2018 hette det, men på två år har inget hänt.

Den tillfälliga migrationslagen från 2016 förlängdes 2019 men löper ut den 21 juli i år och riksdagen måste fatta beslut om en ny permanent lag under våren. Även om migrationskommittén inte kunde enas har regeringen efter förslaget lades fram lagt nya förslag om utökade möjligheter för uppehållstillstånd för anhöriga och ensamkommande av särskilt ömmande skäl som verkar leda till att åtminstone Centerpartiet kan tänka sig stödja regeringen.

Redan efter valet 2014 talades det om en ny skattereform. Att en sådan behövs är alla överens om, men vad den ska innehålla och hur den ska genomföras finns starkt delade meningar om. Planen var att arbetet med processen i en reform skulle intensifieras förra året. Men:

– Coronan kom emellan. Finansdepartementet har under 2020 levererat tolv ändringsbudgetar. Och en skattereform tar minst två år med det som måste utredas, säger en partiföreträdare i Januarisamordningen.

Samtidigt uppfattar JA-partierna att läget att förhandla med M och KD krympt rejält:

– Det har känts som att C och L hoppats på att få till de breda överenskommelserna, men det verkar inte finnas en politisk vilja längre. Energiöverenskommelsen, försvar, migration, gängkriminalitet där har försök gjorts men inte funnits vilja egentligen från M, säger en annan centralt placerad person.

Under 2020 pågick den hetaste debatten mellan januaripartierna om förändringarna i anställningsskyddet genom LAS. Även om den formellt inte är klar tyder allt på att IF Metalls och Kommunals överenskommelse med Svenskt Näringsliv, som i sin tur i stora delar bygger på deras avtal med privattjänstemännens PTK, kommer att bli underlag för ny lagstiftning. Även om LO-förbund protesterar mot avtalet kommer alternativet att stå helt utanför knappast att existera.

Men en fråga med något av samma sprängkraft är den om framtidens hyressättning. Där verkar i dag tre utredningar, en kommer i dagarna, en i maj och en i juni.

– Den måste lösas. Jag förstår att det gör ont för S, men det är viktigt att vi får en fungerande bostadsmarknad, sa L-ledaren Nyamko Sabuni till TT nyligen.

På samma sätt som i LAS-frågan har Vänsterpartiet gjort hyressättningen till en ”kabinettsfråga” och sagt sig vara beredda att rösta ned en regering ”som föreslår marknadshyror”.

Att som januariavtalet gör föreslå en fri hyressättning i nyproduktionen är närmast ett slag i luften. När en inflyttningsklar hyresrätt på 62 kvadratmeter på Värmdö utanför Stockholm kostar 11 849 kronor i månaden finns knappast utrymme att ta ut mer.

För äldre hyresbostäder finns redan framförhandlade system för att mer än i dag väga in lägesfaktorn i hyran och utredningens ordförande, Sophia Mattsson-Linnala, talar själv om att en ny hyressättning först kan genomföras på ”en marknad i balans”. Och dit är det uppenbarligen långt i tillväxtstäderna.

Konflikterna mellan de fyra partierna skiftar. Det är inte givet att de forna borgerliga regeringskollegorna C och L alltid står på samma sida.

En sådan fråga aktualiseras snart. I slutet av februari ska Trafikverket presentera nya beräkningar av kostnaden för snabbtågen som är tänkta att täcka in sträckorna Stockholm–Göteborg och Stockholm–Malmö. Centerpartiet, liksom S och MP, är för (liksom V), men L stretar emot.

I skogsfrågor liksom i frågan om strandskyddet finns en stark motsättning mellan C och L. I båda frågorna har utredningar presenterats i slutet av 2020, och när JA-partierna ska komma överens kan det bli heta duster. När det handlar om strandskyddet finns också en stark opinion för lättnader i S, där kommunalråden i glesbygdskommuner ser byggande och boende på i dag strandskyddad mark som en möjlighet att locka inflyttare.

Tidigare S-kommunalrådet i Arjeplog, Britta Flinkfeldt, brukade till exempel framhålla att de hade tre sjöar per invånare i kommunen.

Ett problem redan när januariavtalet skrevs på var att Socialdemokraterna internt fick kritik mot att man gjort för stora eftergifter åt C och L, möjligen också åt MP, men att utfallet i de egna hjärtefrågorna var magert.

– Det är massor av bra socialdemokratisk politik som inte hade blivit genomförd om vi hade satt oss i opposition, sa Stefan Löfven i en intervju med TT dagarna före jul.

Hans partiaktiva ser inte massor av S-politik, men kan se att man fått igenom pensionstillägg och utjämning i skatt för pensionärer, som viktiga punkter som svarar upp mot vallöften. De har också fått igenom begränsningar i EBO, eget boende, den fråga som S-kommunpolitiker drivit länge.

En seger är att införandet av en familjevecka, som var ett vallöfte 2018, nu föreslås inledas, med till att börja med tre dagar (fem i ursprungslöftet). Men redan i förslaget finns alternativa – och för statskassan billigare – förslag med färre dagar inledningsvis.

En seger kan också vara att en utredning nu föreslår kvotering eller lottning i stället för kötid vid antagning till skolor. Men där återstår att se om C och L går att övertyga om det.

Men i S-leden finns framförallt starka krav på mer utjämning. Alla studier visar att ojämlikheten ökat sedan 80-talet främst genom kapitalinkomster. Och att värnskatten togs bort var svårsmält i partiet. Vid sidan av januariavtalet måste S-ledningen rimligen ta fram förslag till ökad utjämning senast till nästa S-kongress som hålls i november i år.

 

Logga in som prenumerant för att fortsätta läsa.

Logga in
eller

Köp FOKUS ONLINE utan bindningstid!

Prova 1 månad för 1 krona

Kampanjpris 1 krona första månaden därefter 149 kronor per månad.

Detta ingår:

Obegränsad tillgång till alla online-artiklar.

Aktuella analyser och fördjupningar.

Dagligt nyhetsbrev.

Fokus på samhällsfrågor, politik, ekonomi, kultur och vetenskap.

Fortsätt

Jag godkänner villkoren för Fokus (FPG Media AB).

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera