Hotet mot en ljus ekonomisk höst: En långsam vaccinering

Förra året åkte svensk ekonomi berg-och-dal-bana:

Stabilt första kvartal, ett fall med 7,6 procent av BNP andra kvartalet, en stark återhämtning med 6,4 procent tredje kvartalet och en minskning med 0,2 procent i kvartal fyra då andra vågen slagit till.

Sveriges BNP föll i fjol med 2,8 procent. Inom euroområdet var fallet 6,6 procent, medan Kina i fjol ökade sin BNP med 2,2 procent.

Den svaga svenska utvecklingen fortsatte under första kvartalet i år, men tillväxten väntas få lite mer fart fram till sommaren och rejäl fart i höst. Finansdepartementet har därför reviderat upp årets tillväxt av BNP från 3,0 till 3,2 procent. För nästa år räknar finansministern med en BNP-tillväxt på 3,8 procent.

– Industrin har återhämtat sig till ett läge den hade före pandemin, sade Magdalena Andersson, men tjänstesektorn ligger fortfarande kvar på en lägre nivå.

Konkurserna har inte ökat under pandemin, snarare var de något färre i fjol än föregående år. Däremot ökade de något inom resor, restaurang och detaljhandel.

– Det visar att våra stödåtgärder haft effekt, anser finansministern.

Inte heller kommunernas utgifter för ekonomiskt bistånd, tidigare kallat socialbidrag, har ökat till följd av pandemin.

– Det kan förklaras av satsningarna på korttidspermittering och tillfällig förstärkning av a-kassan, säger Magdalena Andersson.

När fler kunnat behålla jobben trots krisen har sysselsättningsgraden ökat något och finansministern räknar med att den ökar ytterligare under andra halvåret:

– Nästa år ska vi vara tillbaka på den nivå vi hade före krisen. Arbetslösheten minskar något långsammare när permitteringsstöden upphör. Det är främst unga, utomeuropeiskt födda och personer med endast förgymnasial utbildning som väntas ha fortsatt hög arbetslöshet.

Först 2023 räknar finansdepartementet med att arbetslösheten kommer ner på nivå 7 procent.

Underskottet i de offentliga finanserna beräknas i år landa på 4,5 procent av BNP och nästa år på 1,0 procent. Statsskulden steg i fjol till strax under 40 procent av BNP och väntas ligga kvar där i år. Som jämförelse har EU27 en statsskuld på 90 procent av BNP.

– Vi har ett starkt finanspolitiskt ramverk och vår ekonomi har stark motståndskraft, summerade Magdalena Andersson. Den största risken är en försening av vaccinationerna.