Svår baksmälla för krögarna: »Skadan vi lidit är ju kvar«

Text:

På bara några år hade den lokala krogprofilen Mats Andersson byggt upp en av Sörmlands största krogar, inklämd mellan tingsrätten och stadshotellet i Eskilstuna.

Bar & Grill omsatte årligen runt 30 miljoner. Somliga år var också vinsten god: 2018 blev det närmare 2 miljoner. Ett 40-tal anställda höll skutan i gång med grillad mat, konserter och nattklubb i samma lokal. Gästerna stod på kö.

– En vanlig helg? Då kunde Yasin stå på scen och uppträda och vi kunde ta in 800 gäster på fredagen, 800 gäster på lördagen, säger Mats Andersson, som verkat i branschen i tre decennier.

Nu är hans bygge borta. Konkursen var ett faktum i december, bara veckor efter att regeringen infört särskilda restriktioner riktade mot restauranger.

Med en hyra på 200 000 kronor i månaden och lika mycket för personal blödde man åtminstone 4 miljoner om året. Räddningsaktioner genomfördes och kapital sköts till, men till slut fanns inget manöverutrymme kvar.

– De flesta i branschen lever ju på att det finns likviditet. Men vi – som hade konsertverksamhet och krog – blödde hela tiden. Har man inte full spruta går det inte. Vinstmarginalen är så låg. Men detta förstår inte många – i ett verkstadsbolag kan man dra ner och ändå producera lite, men krogar funkar inte så, säger Mats Andersson, som ännu driver två andra restauranger i Eskilstuna.

– När vi trodde att vi hade överlevt sommaren med de rådande restriktionerna så begärde vi också en rekonstruktion. Vi fick oss med alla leverantörer och hyresvärden. De enda som satte sig emot i förhandlingarna – vilket gjorde att det blev konkurs – var Skatteverket. De hade noll förståelse. Vi tänkte ju betala för oss, men vi behövde bara pausa verksamheten lite.

Branschorganisationen Visita menar att besöksnäringen har drabbats oproportionerligt av restriktioner och åtgärder, särskilt med tanke på att till exempel restauranger inte är en plats för omfattande smittspridning.

Förutom de breda rekommendationerna om servering vid sittande bord införde regeringen, den 20 november krav på att all alkoholservering måste upphöra vid klockan 22. På julafton kom nästa skärpning: max fyra gäster vid samma bord och att alkoholserveringen ska upphöra klockan 20. Krögarna har gått från att ta emot färre antal gäster, till att förlora en sittning – och för nattklubbar har det inneburit att det varit helt stängt sedan i november.

Statsepidemiolog Anders Tegnell sa i februari som svar på frågan om det vetenskapliga stödet för att hålla restauranger stängda efter klockan 20, att det ingår som en del i ett större paket; ett paket som ska signalera en sak: håll i, håll ut, pandemin är inte över.

När Fokus talar med andra krögare framträder bilden av att regeringens åtgärder mot restauranger framför allt handlar om att det inte fanns lagstiftning på området – handel i gallerior och butiker kunde inte styras lika detaljerat. Däremot fanns serveringstillståndet: via kommunernas tillståndsenheter kunde man stänga ner verksamheterna.

Eskilstunakrögaren Mats Andersson tror att det var lite otur att just krogar fick hårda restriktioner.

– För shoppinggallerior tog det ju tio månader tills pandemilagen fanns på plats, först då kunde man begränsa antalet besökare.

Kostnaden för denna signalpolitik är hög och det finns en samsyn om att krog- och restaurangbranschen har påverkats oproportionerligt mycket, i likhet med kultursektorn.

Månad efter månad har restaurangbranschen stått för flest antal konkurser jämfört med alla andra sektorer. De senaste tolv månaderna handlar det om 581 företag, enligt Fokus sammanställning av siffror från kreditupplysningsföretaget Syna.

Harald Stjerna, partner på kreditupplysningsföretaget, konstaterar att restauranger generellt är en bransch med hög risk. Marginalerna är små och konkurserna fler än i andra sektorer. Det hänger sannolikt ihop med att inträdesbarriären till att öppna eget är låg: i princip vem som helst med en lokal kan öppna krog.

Låg lönsamhet minskar dock manöverutrymmet och krögare har sällan möjlighet att skapa sig en buffert för oväntade nedgångar. Likviditeten – pengar in i kassan, som sedan går till hyra, personal och inköp – är affärskritisk, vilket fler krögare än Mats Andersson vittnat om.

»Det finns ingen i den här branschen som spar för ›a rainy day‹«, sa kändiskrögaren Johan Jureskog i fjol till Dagens Industri.

Harald Stjerna på Syna konstaterar att många restaurangverksamheter i dag är pressade, men tillägger att det trots allt inte har varit en sådan stor konkursvåg som man tidigare befarat.

Men Visitas vd Jonas Siljhammar menar att den stora börda som ålagts branschen inte kan mätas i antalet konkurser.

Vid sidan av detta har regeringen varat med åtgärder – inte specifikt mot den hårt drabbade restaurang- och besöksnäringen, utan breda och stora stödpaket.

Totalt rör det sig om cirka 396 miljarder kronor till företag, enskilda och kommuner kopplade till pandemin. Företag i besöksnäringen har framför allt hjälpts av permitteringar inom ramen för korttidsarbete, hyresstöd, omställningsstöd och skatteanstånd. Staten har även erbjudit stöd som inte påverkat statsbudgeten, bland annat garantikrediter via Riksgälden. Men intresset för den typen av finansiering har varit lågt. 95 procent av garantierna har inte nyttjats – det har stått still i ett halvår.

Vimal Kovac, huvudägare för hotell- och restaurangkoncernen Stureplansgruppen i Stockholm, sökte ett sådant lån som till 70 procent garanteras av Riksgälden.

Före pandemin omsatte koncernen nära 1,3 miljarder kronor, men i fjol blev det bara 580 miljoner och en förlust på 180 miljoner. Det fanns alltså stora hål att fylla.

– Det krävdes ett helt ofattbart merarbete jämfört med att ta vanligt banklån. Till slut blev det ointressant även för banken att hantera. Men när vi väl hade fått godkänt 75 miljoner i lån skedde det i två utbetalningar, först 50 miljoner och resten i en andra utbetalning. Men mellan första och andra utbetalningen höjdes garantiavgiften till 11 procent – som dessutom skulle betalas i förskott, plus en bankränta på 3 procent. Så på 50 miljoner försvann 5 miljoner i förskottsavgift.

Med en ränta på närmare 15 procent blev finansieringskostnaden alltför hög. Han jämför med det betydligt enklare och effektivare stödet som erbjudits i form av skatteanstånd, med en ränta på drygt 3 procent.

– Det slutade med att vi inte tog resterande 25 miljoner och vi ska lösa ut lånet i förtid, säger Kovac.

Även omställningsstöd, allt­­så ersättning för förlorad omsättning, är en grannlaga uppgift att söka. Enligt Vimal Kovac är åtta personer involverade i koncernens ansökningsprocess. Kostnaden för skattejurister, revisorer och rådgivare är runt 60 000 kronor per ansökan (staten ger ett stöd på 10 000 kronor per ansökan). Han slår fast att sådana kostnader lär avskräcka många mindre företag, särskilt som inte ens experterna vet hur man söker.

– Vi har revisorer och rådgivare från Grant Thornton som enbart jobbar med detta, men inte ens de kan ge en fullständig bild av vad som behövs. Det är helt overkligt hur komplicerad man gjort ansökan. De har nog inte förstått att företag inte har resurser till detta, säger Vimal Kovac.

Även Visita har vittnat om att handläggningstiderna är långa. Ansökningsperioderna för omställningsstöd öppnas lång tid efter omsättningstappet, det tar lång tid att få beslut i ärendet och utbetalningarna dröjer. Något som pressar företag ytterligare, eftersom de flesta är i akut likviditetskris.

Harald Stjerna på kreditupplysningsföretaget Syna påpekar att regeringens stödpaket framför allt riktar sig mot större företag, inte de mindre – till exempel krogar – och att vissa åtgärder är felkonstruerade.

– De krögare jag talat med och de siffror jag har visar att hyreslättnaderna, som man valt ska gå via fastighetsägaren, innebär att fastighetsägare måste skriva nya avtal om lägre hyra. Men det är fastighetsbolagen ointresserade av eftersom en lägre intäktskalkyl sänker värdet på deras fastigheter. Så det har blivit en trist situation för bägge parter, där fastighetsägare framför allt utgår från att man snart ska vara på banan igen när vaccinationen är klar.

I flera omgångar har alkoholstoppet förlängts. Trots att Folkhälsomyndigheten slagit fast att restaurangmiljö, där gäster sitter ner och äter, inte är någon stor smittokälla.

Mats Andersson i Eskilstuna menar att många krögare tvingas till att belåna hus och hem – för att rädda sin verksamhet. Han tycker att alkoholrestriktionerna har passerat lättvindigt och utan någon större debatt. Miljarder har förlorats i onödan.

– Vad är skillnaden mellan att sitta ner på restaurangen, till klockan åtta eller till midnatt? Skillnaden för oss som driver verksamhet är att vi får till en till sittning. För oss handlar det inte om att vi ska gå med vinst, utan bara om att överleva.

Vimal Kovac i Stockholm konstaterar att många verksamheter inte har gått i konkurs tack vare att krögare och entreprenörer gjort som han och skjutit till kapital.

– De flesta har ju trots allt klarat sig, men man har tömt alla sina tillgångar och fått gå i personlig borgen för att utöka finansieringen. Även jag har fått sälja allt jag kunnat för att rädda koncernen, säger han.

För att lösa ut lånet med 15 procents ränta har Stureplansgruppen tagit in nya delägare, institutionerna AFA Försäkring, AMF, FAM/Wallenbergstiftelserna, Fjärde AP-Fonden och SEB. Prognosen är att pandemin kommer att ha kostat bolaget cirka 300 miljoner kronor. Räknat på tidigare års resultat kommer de kommande fem åren innebära att man bedriver verksamhet bara för att ta igen förlusterna.

– Det är orimligt att krögare ska få ta den här smällen så oproportionerligt, jämfört med alla andra. Vi kommer ju inte att få täckning för vad vi förlorat. Just nu hoppas vi kanske få tillbaka hälften av det vi förlorat, säger Vimal Kovac.

Branschen har tagit initiativ till protester. Under hashtaggen #grytorochkastruller har kastruller skramlats i hopp om att förmå regeringen att ge mer stöd. Initiativtagare till protesterna är PG Nilsson, krögaren bakom koncernen Svenska Brasserier som har en handfull restauranger i Stockholms innerstad och omsätter runt en halv miljard.

Han har också varit regeringens kanske skarpaste kritiker av krogrestriktionerna. Han menar att om staten belägger somliga verksamheter med helt eller delvis näringsförbud, så har staten också skyldighet att ersätta näringsidkarna.

– Det följer på våra lagar. Och i regeringsformen står det att staten har rätt att begränsa näringsfriheten – men det står också att staten har skyldighet att ersätta drabbade. Det är samma logik som vid expropriering, säger PG Nilsson.

Han anser att staten därför inte bara måste täcka förluster utan även de uteblivna intäkterna.

– Det finns EU-domar som ger stöd för det, säger han.

Hans bolag, Svenska Brasserier, kommer därför inom kort att begära 212 miljoner i ersättning för förlorade intäkter (summan har räknats fram enligt samma modell som försäkringsbolag ersätter vid exempelvis brand). Kravet kommer på juridisk väg att riktas mot antingen det egna försäkringsbolaget, som i sin tur får väcka talan mot staten, eller direkt mot staten.

Utslaget kommer dessutom att ha prejudicerande effekt för alla de mindre krögare ute i landet som inte har samma resurser för att driva processer. PG Nilsson har kontakt med många mindre aktörer och konstaterar att det råder en förtvivlan i branschen, somliga har till och med gett upp försöken att komma tillbaka inom en överskådlig tid.

Själv tänker PG Nilsson inte ge sig.

– Vår rätt att ställa krav kommer inte att försvinna bara för att pandemin är över. Skadan vi lidit är ju kvar.