Hennes uppdrag: Styra upp Miljöpartiet

Miljöpartiet dansar på riksdagsspärren. Kanske är det en 41-åring från Duved som ska få ordning på stegen.

Text:

Partiet ville ha en karismatisk kommunikatör när ett nytt språkrör skulle väljas. Någon som gör sig bra i tv, som får väljarna att hitta tillbaka till Miljöpartiet och som förstår vad partiet vill – trots några tuffa år i regeringsställning. Valberedningen skakade fram en kandidat som gjorde en bra premiär i partiledardebatten och som verkade lika bekväm i debatten som framför kameran.

Alice Bah Kuhnke sa nej, men partisekreteraren Märta Stenevi sa ja och kandiderade. Partisekreteraren var alltid bättre lämpad framför kulisserna än bakom. Men när Märta Stenevi blev partiledare lämnades ett hål öppet för den kanske viktigaste rollen i Miljöpartiet: den som ska dra i trådarna, organisera och styra upp partiet internt.

Henne hittade partiet i Jämtland – Katrin Wissing.

Trots att åtta kandidater har gjort sig tillgängliga för partisekreterarposten i ett parti som senast 2019 valde en annan kandidat än vad partiledningen ville, surras det mest om jämtlänningen som är inne på sin tredje mandatperiod i Åres kommunfullmäktige. 41-åringen från Duved påminner till viss del om Märta Stenevi till sättet. Modern, social, rapp i käften. Hon känner folk och gillar kommunikation. Hon kan hantverket efter åren i fullmäktige och hon är en av få kommunala politiker som faktiskt fick partiet att öka i förra valet.

Nu blir det av allt att döma hon som leder partiets trupper i kampen mot riksdagsspärren i valet 2022.

Katrin Wissing har inte ett särskilt lätt jobb framför sig. Det senaste året har det mest pratats om kriserna i Liberalerna och de dalande siffrorna för Kristdemokraterna, men även Miljöpartiet fortsätter att ha det tufft i opinionen. Åren i regering har tärt är den interna analysen. Men trots det har man inte velat lämna samarbetet med Socialdemokraterna. I stället har man tuggat i sig tuffa kompromisser i för partiet viktiga frågor. När både S och de borgerliga partierna velat strama åt migrationspolitiken har MP stått för något annat och fått kritik för det.

Då spelar det mindre roll att resten av världen pratar om klimat och miljö. Enligt Novus är miljö och klimat den femte viktigaste frågan bland väljarna, viktigare än jobb och sysselsättning men mindre betydelsefull än lag och ordning.

Partiet har gjort försök att få till en förändring för att skapa engagemanget som fick partiet att göra ett så pass bra succéval till Europaparlamentet 2014 att Gustav Fridolin badade i fontänen på Mariatorget i Stockholm tillsammans med Feministiskt initiativ. Men efter det svaga valresultatet 2018 har de gröna i mätning efter mätning hållit sig med nöd och näppe alldeles över riksdagsspärren.

Det är inte lika illa som för Liberalerna, men heller inte något drömläge. Särskilt som alla hela tiden ska jämföra partiet med det framgångsrika tyska systerpartiet, som i vissa mätningar varit störst i landet.

Sedan Fridolin badade framför kvällstidningskamerorna har partiet hunnit byta partisekreterare fyra gånger, tillförordnade inräknade.

Om Katrin Wissing väljs blir hon alltså den femte i partiet på fem år. De övriga har antingen blivit ministrar eller lämnat partiet helt och hållet. (Anders Wallner, som föreslog doppet 2014, blev polis.)

Emma Hult.

Det finns andra som kan utmana henne, även om det ser svårt ut enligt källor i partiet som Fokus har pratat med. Visst, den främsta utmanaren, Emma Hult, är något mer känd och har suttit en tid i riksdagen, men den jämställdhetspolitiska talespersonen har inte fått samma breda stöd internt som Katrin Wissing. 

Problemen för partiet är inte nödvändigtvis den egna politiken, anser Wissing. Det handlar snarare om att man måste få folk att lyssna igen. Till val tänker hon inte gå som stödhjul åt Socialdemokraterna, utan som ett grönt parti. Förhandlingar får ske efter valet, inte före.

Inom partiet har man tittat drömskt på siffrorna för De gröna i Tyskland. I mätningar har det partiet kunnat visa upp siffror fyrdubbelt så stora som Miljöpartiets. Det finns likheter i partilinjerna, båda vill ha en mer generös flyktingpolitik än sina motståndare och båda har klimat och jämställdhet som tydliga profilfrågor. Bakgrunden är tillväxtkristisk vilket har lockat väljare från de etablerade partierna, både från höger och vänster. I Sverige har de gröna ibland oförtjänt fått bära hundhuvudet i vardagsnära frågor som fått stort symbolvärde. Det spelade det ingen roll att det var Liberalerna som drev på för plastpåseskatten. Det var Miljöpartiet som folk blev förbannade på.

Vägen från upptaktsmötet – hemma i Per Garthons lägenhet på Henriksdalsberget i Nacka för 40 år sedan – har varit krokig. Det som var ett parti för miljömedvetna gräsrötter – som fick stora framgångar lokalt(i valet 1985 tog man sig in i 238 kommuner), har gått via systemkritik till regeringsmakt, via Peter Eriksson och Maria Wetterstrands plan om politiskt inflytande.

Så varför har partiet gjort det så mycket bättre i Tyskland än i Sverige?

Katrin Wissings analys är klar. Enligt henne handlar det bara om att det tyska partiet suttit i opposition medan det svenska miljöpartiet regerat.

– En grundläggande skillnad. Men det som de tyska gröna gjort bra är att stärka lokalavdelningarna, säger hon.

Miljöpartiets partisekreterare

1985–1999: Kjell Dahlström

1999–2007: Håkan Wåhlstedt

2007–2011: Agneta Börjesson

2011–2016: Anders Wallner

2016–2019: Amanda Lind

2019: Marléne Tamlin (t f)

2019–2021: Märta Stenevi

2021: Linus Lakso (t f)

Hon vill inte svara på om MP ska sitta i regering även efter valet utan säger i stället att partiet ska gå till val som ett eget grönt alternativ. Först val, sedan förhandling. I praktiken kan planen få mindre betydelse eftersom oppositionen till höger formerat sig tillsammans med Sverigedemokraterna, men hon vill ändå inte säga att man går till val tillsammans med Socialdemokraterna för att sitta i en ny minoritetsregering. Partiet har haft en viktig roll i januariavtalet och man har sett ett stort grönt genomslag i både budgetar och i avtalet, menar Wissing. Men särskilt mycket applåder för de gröna framgångarna har det inte blivit utåt.

Även det har med kommunikationen att göra.

För en organisatör passar partisekreterarrollen bra – ringa runt och styra upp partiet, medan Märta Stenevi och Per Bolund får stångas på i partiledardebatterna och i regeringen.

– Jag har rätt erfarenheter och verktyg. Och nätverk, säger Katrin Wissing i Åre.

Nätverket, ja. I egenskap av valberedningens sammankallande vid språkrörsvalet gjorde Wissing fotarbetet. Hon pratade med över 500 miljöpartister. Hon har dokumenterad framgång lokalt (även om ökningen i senaste valet bara var 51 röster), vilket framhålls av andra miljöpartister när det pratas om varför hon passar som ny partisekreterare. 

Wissings mål är att få i gång den lokala partiaktiviteten igen. Under förra mandatperioden halverades antalet medlemmar i partiet och partiet backade i alla kommunala val förutom fyra i valet 2018.

För även om vissa saker från de tyska framgångarna (som att ha flera års framgångsrikt arbete i opposition) inte går att kopiera så finns det annat som det svenska partiet kan försöka sig på. Problemet med vita fläckar för partiet utan representation i kommunerna är ett sådant. Enligt Katrin Wissing hänger det ihop med för osynligt engagemang – ett exempel är Sundsvall, där partiet fick 2,99 procent i senaste valet och backade med mer än 1 000 röster. Får man fart på den lokala föreningen kommer synligheten öka och då kommer partiets politik få mer utrymme, menar Katrin Wissing.

Katrin Wissing var sammankallande i den valberedning som föreslog Märta Stenevi till nytt språkrör. Foto: Henrik Montgomery/TT.

I Åre kommunicerar partiet bra med väljarna, enligt Wissing. På riksplanet gör man det inte. Samtidigt visar favoritskapet för Katrin Wissing att partiet är medvetet om ett problem som man har i den offentliga debatten. Partiet har svagt stöd i glesbygd och i mindre kommuner och i stället finns kärntrupperna i storstadsmiljöer bland en medveten, urban och akademiskt utbildad medelklass. I Stockholmsförorten Aspudden fick partiet 18 procent i förra valet och blev med marginal tredje största parti efter Socialdemokraterna och Väns­terpartiet. De tre storstäderna var också partiets starkaste valkretsar i riksdagsvalet. Det är där de lojala väljarna finns och det är därför inte heller så konstigt att Märta Stenevi bott i Malmö och att Per Bolund är från Stockholm.

Valet av ny partisekreterare sker på partiets digitala extrakongress i slutet av maj. Då är det 15 månader kvar till valet. Katrin Wissing är inte nöjd med var partiet befinner sig i opinionen och hoppas kamma hem valet på kongressen. Helt säker kan hon inte vara eftersom partiet har en historia av att gå emot valberedningens förslag tidigare (det var så Märta Stenevi blev partisekreterare), men hittills ser det lovande ut.

Om valet kommer att leda till ett lyft i opinionen återstår att se. I nuläget ser Liberalerna ut att få det svårt med riksdagsspärren. Kanske får de i så fall sällskap ut ur riksdagen av Miljöpartiet – om inte opinionssiffrorna snart vänder uppåt

– Vi har legat stilla ett tag. Vi ligger där och vi måste upp, så är det bara. Vi måste uppåt i opinionen, säger Katrin Wissing.