Gör om kvittningssystemet

I regeringsformen står det att all offentlig makt i Sverige utgår från folket: ”Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick.”

Folket bestämmer alltså. I riksdagen sitter ledamöter som ska representera folkviljan. Det är grundpelarna i vår demokrati.

Men det senaste dygnets bråk om riksdagens kvittningsregler riskerar att sätta krokben för just detta. För är det verkligen rimligt att kvittningsregler, i kombination med politiska vildar, kan avgöra vilken sida som får majoritet – oberoende av vad väljarna faktiskt röstat fram?

Kvittningssystemet är en överenskommelse mellan riksdagens partier som i praktiken bygger på en logik med två block: regering mot opposition. Om en ledamot saknas på ena sidan ska den andra sidan kvitta bort en motsvarande röst, så att styrkeförhållandet från valet bibehålls.

Men de politiska vildarna står utanför detta system. Det är här det leder fel. Just nu har riksdagen också ovanligt många politiska vildar, samtidigt som regeringssidans marginal mot oppositionen är liten. Då kan det bli som i går, och givetvis är inte detta rimligt.

För när kvittningsreglerna inte gäller alla ledamöter kan resultatet i en votering plötsligt bero på vildarna – inte på valresultatet. Det blir svårt att hävda att det fullt ut speglar folkviljan.

En politisk vilde kan alltså i praktiken få ett oproportionerligt stort inflytande över avgörande beslut.

Just nu är oppositionens företrädare upprörda och talar om att spelregler har brutits. Efter valet kan rollerna vara ombytta. Då är det kanske de rödgröna som ogärna ser att en vilde avgör en votering ”åt fel håll”.

Att vildar kan få ett avgörande inflytande har vi sett förr: Vänstervilden Amineh Kakabaveh blev 2021 en politisk nyckelspelare när Magdalena Andersson skulle tillträda som statsminister. Kakabaveh hade den avgörande rösten som behövdes, och fick ett guldläge i en förhandling, som hon också utnyttjade.

Det här är inte hållbart i längden – oavsett vilken sida som gynnas.

Riksdagens politiker vill rimligen inte ha ett system där enskilda ledamöter kan hamna i en sådan vågmästarposition att hela politiken börjar handla om att förhandla med dem.

Därför behöver kvittningssystemet ses över av politiker som slutar att bråka utan i stället håller huvudet kallt.

Parlamentets majoritetsförhållanden ska givetvis präglas av svenska folket. Och det står inte att ”politiska vildar ska ha makten över riksdagen”, det står att makten i Sverige utgår från folket.

Johan Romin