»Det var ingen hejd på kalasandet«
Inga-Britt Ahlenius började vid departementet i mitten av sjuttiotalet, de sista sex åren som budgetchef. Nu sitter hon i New York som chef för FN:s internrevision och minns sin svenska budgettid:
-Det var krishantering i tjugofem år.
På hennes tid presenterades budgetpropositionen för riksdagen omkring den 10 januari. Det innebar att höstarbetet drog i gång runt den första september och tabellverket lästes i början av december.
-Mellan de två tidpunkterna var arbetsbördan för hela budgetavdelningen helt otrolig. Vi jobbade jämt. Hösten avslutades med avdelningens jättejulfest någon gång 20- 22 december. Då var det ingen hejd på kalasandet, på dans och underhållning. Vi hade tydligen en fenomenal kondition, säger Inga-Britt Ahlenius.
-Sen tog alla kompledigt ett par veckor och under den tiden blev merparten förkylda!
Men för Inga-Britt Ahlenius själv blev det inget jullov. Som budgetchef tvingades hon jobba även under mellandagarna – bland annat återstod textgranskningen.
Trots många otroligt arbetsamma år menar hon att det finns ett som sticker ut, 1982 när den nya regeringen tillträdde. Då jobbades det mer än någonsin tidigare. Hon säger att övertiden på budgetavdelningen den hösten ”steg till skyarna”. Nästan lika mycket arbete blev det tio år senare när den borgerliga regeringen försökte försvara kronans kurs.
Den grabbiga machostämningen i budgetarbetet som många inblandade vittnat om bekräftas även av Inga-Britt Ahlenius. Hon berättar om ett gammalt kåseri i Klaraposten (Regeringskansliets interntidning) där budgetavdelningen porträtterades och beskrevs med tre korta fråga-svar: Dricker helst: Bärs. Favoritsport: Innebandy. Senast lästa bok: budgetpropositionen.
-Men jag tror faktiskt att jag spelade en stor roll för att sopa bort "machokulturen". När jag lämnade budgetavdelningen var vi sex personer i ledningsgruppen varav två män, säger hon.
Över tiden blev kulturen allt mer hyfsad och, som hon säger, inte bara med bibehållen utan också med ökad intellektuell kapacitet.
-Jag vågar påstå att man skulle ha haft svårt att hitta maken till kapacitet på andra ställen. 40 - 50 välutbildade personer i full sving med väldefinierade uppgifter och tydligt mandat, säger hon.
