Ersättning till häktade skjuter i höjden –fördubbling på 20 år

Allt fler personer får pengar efter att ha suttit häktade och sedan blivit friade av domstol. Sedan millennieskiftet har antalet ärenden hos Justitiekanslern, JK, mer än dubblerats.

27 januari 2022. En 23-årig man frias av hovrätten för ett misstänkt mordförsök i Landskrona tre år tidigare. Ett mordförsök som hade kunnat sluta i tragedi. Två handgranater kastas mot en gängmedlems lägenhet. Den ena granaten studsar mot ett balkongräcke, landar på balkongen under men briserar inte, den andra landar i en barnkammare och nästintill totalförstör lägenheten. Mirakulöst nog skadas ingen, familjen boende på adressen är på semester. 23-åringen grips snabbt av polisen, hans dna finns på handgranatens handtag, men enligt både tings- och hovrätten är det inte bevis nog för att han faktiskt var den som kastade granaten. Mannen, som suttit häktad i ett halvår, får 215 000 kronor i lidandeersättning av Justitiekanslern.

Den som har varit anhållen eller häktad utan att sedan bli dömd för gärningen har rätt till ersättning från staten. Foto: Per Danielsson / TT

18 januari 2022. En man från Halmstad frias av hovrätten för grov våldtäkt mot barn. Mannen dömdes i tingsrätten till åtta års fängelse för att ha utsatt en minderårig flicka för hundratals våldtäkter. Hovrätten ifrågasätter däremot barnets tillförlitlighet. Mannen, som varit frihetsberövad i ett halvår, får 145 000 kronor i ersättning.

Fallen är anmärkningsvärda, men är samtidigt del av en trend. Fokus genomgång visar att allt fler personer tillskrivs ersättning av Justitiekanslern, JK, efter att ha varit frihetsberövade. Den som har varit anhållen eller häktad utan att sedan bli dömd för gärningen har rätt till ersättning från staten.

På snart 20 år har antalet skadestånd mer än dubblerats. År 2003 beslutade Justitiekanslern att ersättning skulle betalas ut i 848 ärenden, år 2020 var siffran uppe i 1 879. År 2015 nådde man en toppnotering på totalt 2 201 ärenden med beslut om lidandeersättning.

– Vi har fått fler ärenden, de har ökat stadigt hela tiden, säger Lejla Fazlinovic, beredningsjurist hos Justitiekanslern.

Vad beror det på?

– Det kan vara olika faktorer. Vi ser bara att det kommer in fler ärenden. Tidigare sa vi att det var runt 2 000 ärenden om året att hantera. Nu är vi uppe i nästan 2 500.

2020 fick JK in 2 122 ärenden att fatta beslut om. Årsredovisningen för 2021 är inte släppt än, men preliminära siffror visar att 2 357 personer ansökte om skadestånd för frihetsberövande under förra året. Hur många av dessa som faktiskt får ersättning återstår att se.

Detta trots coronapandemin, borde det inte ha lugnat ner sig under året?

– Vi tänkte också det. Man hörde av verksamheterna att det hade blivit lite lugnare på olika ställen. Men nej, här har det varit ett stadigt inflöde av ärenden hela tiden, säger Lejla Fazlinovic.

I takt med att antal ärenden hos JK har stigit har även det belopp staten lägger på ”felaktiga” häktningar ökat. I början av 2000-talet betalade staten ut cirka 30 miljoner kronor om året i skadestånd, i dagsläget ligger summan på närmare 80 miljoner kronor. Ju grövre brottslighet en person har misstänkts för, desto större blir ersättningen om den frias. Mellan 2003 och 2020 ökade antalet skadestånd som överstiger 100 000 kronor från omkring 30 om året till dryga 100. Fall där tidigare brottsmisstänkta får hundratusentals kronor i ersättning får ofta stor medial uppmärksamhet. Snittet på hur mycket som betalas ut till varje person har dock inte ändrats nämnvärt under perioden, från dryga 30 000 kronor till knappa 40 000 kronor.

”Man kan säga att det är många större mål, grövre och komplexare, som har varit utvecklingen under de här åren”. Mats Sjösten, lagman vid Varbergs tingsrätt.

Vad beror då ökningen av antalet skadestånd där någon häktats men sedan friats av domstol på? Är det polisen som brister i sina utredningar, häktar domstolarna för lättvindigt, eller har det blivit för svårt i dag att nå en fällande dom, som vissa debattörer menar? Mats Sjösten, lagman vid Varbergs tingsrätt, har varit domare i över 30 år. Han ser inte att något har ändrats i själva häktningsprocessen som kan motivera ökningen.

Mats Sjösten, lagman vid Varbergs tingsrätt, menar att det har blivit svårare att gå från ”sannolika skäl” till ”utom rimligt tvivel. Foto: Björn Larsson Rosvall / TT.

– Nej, det har inte skett någon förändring när det gäller själva häktningarna. Man kan säga att det är många större mål, grövre och komplexare, som har varit utvecklingen under de här åren.

För att någon ska bli häktad ska det föreligga sannolika skäl att personen kan misstänkas för ett brott. ”Ett väldigt lågt beviskrav”, som Mats Sjösten uttrycker det. När någon sedan ska dömas för en gärning ska det vara ställt utom rimligt tvivel att personen begått brottet. I princip, det ska inte finnas någon annan möjlighet än att just den personen begått gärningen. Ju komplexare målen blivit, desto svårare har det blivit att gå från häktningens ”sannolika skäl” till domens ”utom rimligt tvivel”. Det tror i alla fall Mats Sjösten.

Antal ärenden där ersättning utbetalats

  • 2003 848
  • 2004 959
  • 2005 927
  • 2006 1025
  • 2007 1176
  • 2008 1408
  • 2009 1273
  • 2010 1403
  • 2011 1333
  • 2012 1672
  • 2013 1637
  • 2014 1918
  • 2015 2201
  • 2016 1685
  • 2017 1473
  • 2018 1754
  • 2019 2060
  • 2020 1879

– Det är väldigt stor skillnad mellan sannolika skäl och utom rimligt tvivel. Häktningarna är generellt sett säkert helt korrekta. Men med det material som har kommit fram från det att häktningen har skett tills huvudförhandlingen äger rum, då bedöms att utredningen inte är tillräcklig för dom.

Har det skett någon förändring i bedömningen av ”sannolika skäl” under dina år som domare?

– Nej, det är fortfarande samma regler som gäller för häktning under tidsperioden vi har pratat om. I sådana fall är det något annat i processen.

Polisens utredningsarbete tycker Mats Sjösten har blivit mer kvalificerat, bland annat genom tekniska landvinningar och dna-bevisning. Men dna räcker inte alltid hela vägen till fällande dom. Om det finns en annan möjlig gärningsman måste den uteslutas. Hellre fria än fälla. Kammaråklagaren Paulina Brandberg, som nyligen utsågs till Årets svensk av Fokus, har tidigare uttryckt att bevisvärderingen har börjat tolkas på ett nytt sätt av svenska domstolar. Lagstiftningen har inte hängt med för att kunna fälla kriminella, anser hon.

– Det har blivit svårare att utreda brott. Det man kan fråga sig är om vi har tillräckligt mycket för att få folk häktade, men sen inte kan dra det vidare, nå åtal eller fällande dom.

– Bevisning som kanske höll för fällande dom 2003 är i dag inte tillräcklig. Och det blir frikännande domar. Det är en tänkbar förklaring, säger hon.

”Inga kommentarer” är en del av taktiken hos häktade, menar kammaråklagare Paulina Brandberg. Foto: Jonas Ekströmder/TT

Det finns en ökad medvetenhet bland gängkriminella om det svenska rättssystemet och hur man ska utnyttja dess svagheter. Paulina Brandberg beskriver en taktik där den misstänkte inte lämnar några kommentarer under utredningen. Berättelsen om vad som hände när brottet begicks kommer först i domstolen, när den misstänkte haft möjlighet att ta del av förundersökningen.

– Man säger ”inga kommentarer” i alla polisförhör, för det blir lättare att komma med en berättelse när man har fått se hela polisutredningen,

Mats Sjösten har märkt en liknande trend vid Varbergs tingsrätt.

– Jag vet inte vad advokater ger sina klienter för råd. Men jag upplever att det är fler tilltalade som inte pratar förrän de kommer till tingsrättens huvudförhandling. Det komplicerar utredningsförfarandet. Sen behöver det inte påverka utgången i målet.

De kriminellas ökade kunskaper om hur rättssystemet fungerar sträcker sig också till vilka rättigheter man har om man frias för ett brott, säger Paulina Brandberg, som menar att det också kan vara en förklaring till att fler ansöker om lidandeersättning. Eller så har advokater helt enkelt blivit bättre på att säga till sina klienter att ansöka om ersättning.

Utbetalda belopp i tkr

  • 2003 28 208
  • 2004 25 230
  • 2005 29 896
  • 2006 27 456
  • 2007 31 604
  • 2008 44 566
  • 2009 34 207
  • 2010 34 058
  • 2011 40 452
  • 2012 51 586
  • 2013 54 172
  • 2014 62 954
  • 2015 85 945
  • 2016 61 388
  • 2017 59 833
  • 2018 82 859
  • 2019 83 171
  • 2020 72 818

– Jag skulle säga att det beror på en kombination av att ribban för rimligt tvivel har höjts och att det är fler som ansöker. Det är inget fel att fler känner till till den rättigheten, det är inget dåligt. Men det skulle vara en tänkbar förklaring, säger Paulina Brandberg.

Inom domstolsväsendet finns det ingen större debatt om att JK:s skadestånd har ökat efter millennieskiftet.

– Vi vet ju egentligen inte om i vilken omfattning det här sker. Vi får ingen återkoppling på det. Och det är ingen större debatt i domstolarna.

Önskar du att det vore det?

– Inte utifrån ersättningen som sådan. Men om det är strukturella faktorer som gör att det blir fler frikännande domar skulle det vara intressant att veta vad det är, säger Mats Sjösten.

Hos Justitiekanslern misstänker man att antalet ansökningar om skadestånd kommer att fortsätta öka framöver.

– Ja, alltså antalet ärenden har ökat även under de här åren. Tittar man så kan det bli att det ökar. Särskilt när det kommer till beloppen också, säger Lejla Fazlinovic, beredningsjurist på JK.

***

Läs även: Teodorescu Måwe: Ordet u-land ruskade om Sverigebilden

Prenumerera på Fokus här.

Text:

Toppbild: Jack Mikrut / TT / Jonas Ekströmer / TT