Lundinutredning lever vidare

Text: Tobias Edlund

Bild: Scanpix

De senaste veckorna har utrikesminister Carl Bildts tidigare uppdrag som styrelsemedlem i olje- och gasbolaget Lundin Oil åter aktualiserats. Detta sedan det avslöjats att de fängslade svenska journalisterna Martin Schibbye och Johan Pettersson var i Etiopien för att granska just Lundinfamiljens oljeintressen.

Samtidigt riktar förre folkpartiledaren och tidigare vice statsministern Per Ahlmark stark kritik mot Carl Bildts Lundin­engagemang. Kritiken gäller främst de år Bildt satt i styrelsen för Lundin Oil mellan 2000 och 2003, hur bolaget (som i dag heter Lundin Petroleum) då hanterade sin dåvarande verksamhet i Sudan. Men också hur Bildt har förhållit sig till händelserna i södra Sudan i jobbet som utrikesminister.

Frågan om Lundin Oils förehavanden i Sudan kom på allvar upp på bordet den 21 juni 2010, då ett pressmeddelande gick ut från Internationella åklagarkammaren i Stockholm. Pressmeddelandet berättade att kammaråklagare Magnus Elving hade inlett en förundersökning angående »brott mot den humanitära rätten i Sudan 1997–2003«. Vem eller vilka som skulle vara misstänkta för detta sades inte, men enligt Elving fanns det anledning att misstänka att brott begåtts och att dessa kunde ha »en svensk anknytning«.

Bildt själv kommenterade utredningen på sin blogg med »debatt i da capo« och sedan inte alls. Pressmeddelandet fick stor uppmärksamhet i medierna när det kom, men därefter har det varit tyst. Men det visar sig att nu i september 2011, mer än ett år efter starten, är utredningen i högsta grad levande.

Åklagaren Magnus Elving säger till ­Fokus att han kan inte ge några detaljer om fallet men är optimistisk.

– Än finns inget beslut i någon riktning men det går framåt. Jag tror faktiskt att det ska gå att utreda det här, säger han.

Två veckor innan utredningen kom i fjol släpptes en rapport om det så kallade olje­kriget i Sudan, författad av 50 europeiska frivilligorganisationer. I den avkrävdes Lundin Oil och deras samarbetspartners ansvar för att de inte agerade mot våldsamheter i det så kallade block 5A, det område i södra Sudan där bolaget prospekterade efter olja. Övergrepp mot civila rapporteras ha skett då regeringsstyrkor tog kontroll över området. 12 000 människor ska ha dödats, medan drygt 180 000 drevs från området.

Lundin anklagades i rapporten för att genom oljeutvinningen indirekt ha förvärrat det 14 år gamla inbördeskriget, medan den svenska regeringen kritiserades för att inte ha utrett saken. Enligt Elving var det själva rapporten som ledde till att utredningen startades.

Brott mot den humanitära rätten, även kallat folkrättsbrott, är en gammal men knappast överanvänd rubricering. Sedan lagens tillkomst 1948 har bara två personer dömts för brottet i Sverige. Lagstiftningen, som gäller »en svår överträdelse av något sådant avtal med främmande makt eller någon sådan allmänt erkänd grundsats, som rör den internationella humanitära rätten i väpnade konflikter« fokuserar egentligen på de som med vapen i hand utfört övergrepp. Visserligen nämns »förmans ansvar« i lagen, där en överordnad som inte stoppat övergrepp kan dömas, men en utredning om ett företags ansvar har aldrig genomförts förut.

Exakt om, hur och vem i fallet med Lundin Oil som berörs av utredningen, vill inte Magnus Elving uttala sig om. Mer än att ett eventuellt åtal i vilket fall som helst lär dröja.

– Det kommer att ta år innan det här är färdigt. Utredningar som den här tar tid, säger Magnus Elving.

Fakta | Ännu ingen misstänkt

Internationella åklagar­kammaren utreder om någon svensk medborgare kan ha gjort sig skyldig till folkrättsbrott, i samband med folkmordet och fördrivningarna i Sudan, åren efter millennieskiftet. Ingen är delgiven misstanke ännu, och åklagaren har inte ens nämnt att det är Lundin Oil som utreds. Men bekräftar att utredningen startade på grund av en rapport från en människorättsorganisation som uttryckligen kritiserade just detta bolag.