Så ska S slippa flyktingbråket

Text:

Bild: Maja Suslin/TT

Det var fulla bänkar på Aros kongresscenter i Västerås. Applåderna ekade. Det här var Stefan Löfvens första framträdande som statsminister på en S-kongress. Och allt handlade om jobben. Löfven uppmanade sina partikamrater att kavla upp ärmarna och göra Sverige till det land i EU som har lägst arbetslöshet.

– Vänner, vi har inte satt det här målet för att det är lätt. Vi har satt det för att det är svårt, men det är så otroligt viktigt att nå fram, sa han.

Hur Sverige skulle hantera den strida ström av flyktingar som sökte sig till landet, det berörde han knappt. Alla motioner om invandringen hänsköts till kongressen i Göteborg 2017.

– Jag vet att ni i kommunerna har det tufft, tröstade partiordföranden sina oroliga kongressombud.

Sedan dess har svensk politik vänts upp och ner. I dag handlar allt om flyktingfrågan. Och efter en kovändning, bara månader efter S-ledarens framträdande, har Sverige i dag en flyktingpolitik så stram att den tangerar EU:s miniminivå. Ett nödvändigt ont, resonerar många socialdemokrater. Men skärpningarna har också väckt ont blod i de egna leden. Runt 80 av de nästan 2 000 motionerna inför vårens kongress i Göteborg handlar om migration. De flesta av dem vill mjuka upp reglerna. I en motion sågar ungdomsförbundet SSU i princip allt i den skärpta flyktingpolitiken: försörjningskraven vid anhöriginvandring, tillfälliga uppehållstillstånd, id-kontrollerna. Politiken spelar högerpopulistiska krafter i händerna, hävdar ungsossarna och får stöd av Lunds arbetarkommun. Även partikamraterna i Stockholm har skickat in motionskrav om att riva upp åtstramningarna.

– Motionerna är en reaktion på den tillfälliga lagstiftningen och det är bra att vi får ta den diskussionen i partiet, säger partisekreteraren Lena Rådström Baastad till DN.

Men det betyder inte att det blir en uppslitande strid på kongressen där partiordföranden tvingas backa på sin politik. Tvärtom lär kritikerna få det svårt att styra in partiet på en mer flyktingliberal linje inför valet. Enligt en Sifomätning i oktober vill bara 13 procent av svenskarna ta emot fler flyktingar, över 40 procent vill skärpa reglerna ytterligare. Bakom en fortsatt stram migrationspolitisk står även många S-kommuner som känner sig tyngda av flyktingströmmen. Det är i det sällskapet politiken kommer att göras upp, innan kongressdörrarna ens har öppnats.

Socialdemokraternas partistyrelse har i veckan tagit ställning till ett dokument där det verkställande utskottet har stakat ut riktlinjer för kongressen. I dokumentet finns formuleringar om det säkerhetspolitiska läget, tuffare tag mot brottslighet och klassiska frågor som välfärd, jobb och utbildning. Migrationspolitiken nämns i några allmänt hållna meningar efter en text om Stefan Löfvens internationella fackprojekt Global Deal. Partiledningen lovar en »ansvarsfull migrationspolitik« som nationellt sett ska vila på två ben: reglerad invandring och ett värnande av asylrätten.

Dokumentet ska diskuteras i partistyrelsen och i takt med att kongressen närmar sig kommer det att fyllas på med skarpare formuleringar, samtidigt som texten väntas hållas tillräckligt öppen för en kompromiss på kongressen. Socialdemokrater med insyn i arbetet tror på en lösning där kommuners och väljares flyktingoro möter trohet mot socialdemokratiska ideal.

– Det mest troliga är att man kommer att hålla kvar de regler som gäller nu, men att de fortsatt är »tillfälliga«. Asylrätten kommer man att »värna« genom att inte åsidosätta den helt, säger en källa.

En annan fråga som lär leda till debatt på vårens kongress går under namnet »lag och ordning«. I riktlinjerna konstaterar partiledningen att många väljare upplever att Sverige är på väg åt fel håll, trots att ekonomin går bra och arbetslösheten sjunker.

»Gängkriminalitet och bilbränder i förorten skapar oro som späs på av de senaste årens stora invandring och förstärks ytterligare av krisen i polisen«, skriver de och lovar både skärpta straff och att partiet ska stå upp mot »brottslighetens grogrund«.

Det är en karbonkopia på Tony Blairs politik under början av 1990-talet. Att bli tuffare mot både brottslingarna och orsakerna bakom kriminaliteten blev en politisk framgång för Labourpartiet. Tony Blair lyckades vinna över väljare som vägde mellan Labour och Tories. Frågan är om Löfven lyckas med samma bedrift. Hans steg mot en tuffare politik har än så länge inte belönats av väljarna. Tvärtom har stödet för partiet fallit, samtidigt som  Sverigedemokraterna har klättrat i opinionen.

Andreas Schönström, partistyrelseledamot och kommunalråd i Malmö, är orolig för att diskussionerna på kongressen kommer att spela Sverigedemokraterna i händerna ytterligare.

– Vi måste ge besked i de här frågorna, men om människor känner att verkligheten är en annan så öppnas fältet för populisterna. Och hur vi tar oss ur det greppet, det är frågan vi står inför.

S-ledningens 5 riktlinjer inför kongressen:

Gemensam säkerhet i en ny tid:

»En aktiv utrikespolitik, ett starkare försvar och en progressiv utvecklingspolitik utvecklas sida vid sida. Den feministiska utrikespolitiken utvecklas vidare.«

Trygg i vardagen:

»Vi ska utveckla både det brottsbekämpande arbetet, skärpa straffen och stärka polisen. Men vi ska också stå upp mot brottslighetens grogrund; som är segregation, otrygghet och svaga framtidsutsikter.«

Alla som kan jobba ska jobba:

»Det behövs enklare vägar till jobb. Vi ska se till att också alla bidrar till samhället genom att utföra arbetsuppgifter som försvunnit, men som behövs. Det ska ske med bra arbetsvillkor och -kollektivavtalsenliga löner. Alla som kan jobba ska jobba.«

Kunskap gör Sverige starkare:

»Den akuta bristen på arbetskraft – både i näringslivet och i välfärden – möts med fler yrkesutbildningar, snabbspår, utbyggd högskola och yrkeshögskola. Det ska vara lättare att vidareutbilda sig som yrkesverksam.«

En välfärd som går att lita på:

»Socialförsäkringarna är en grundbult i den svenska modellen och ska utvecklas för att säkra tryggheten. Föräldraförsäkringen moderniseras för barnens skull och för att strukturellt adressera jämställdhetsfrågan. De höga sjuktalen måste adresseras offensivt.«