Svensk immunolog slår fast: »Sportlovet var främsta skälet till spridningen«

Antalet upptäckta covid-fall i Sverige minskar, och den svenska strategin hyllas med ens: av WHO, i Sverige, liksom i flera andra länder. Medan smittspridningen återigen tagit fart i exempelvis Danmark sedan landet lättat på restriktionerna, kryper kurvan, trots tecken på tillfällig ökning, i Sverige nedåt, landar betryggande allt närmare marken, nollstrecket. Statsepidemiolog Anders Tegnell tycks andas lättare på de allt glesare presskonferenserna, Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson framhåller stolt att strategin visade sig fungera.

Veckorna i maj, då flera länder förfärat talade om det höga dödstalet i covid-19 per invånare i Sverige (faller i lagom skön glömska, krispig, klar septemberluft renar den kvalmiga doften av augustiröta.

Dessutom är jämförelserna när det gäller dödsfall i covid-19 osäkra; länderna har olika rutiner för hur man klassificerar dödsorsak och sedan tar in det i gemensam databas. Att till exempel jämföra den svenska statistiken med ett land som endast rapporterar in dödsfall som skett på sjukhus, men inte på äldreboenden, blir missvisande, vilket Dan Hedlin, professor vid Statistiska institutionen, Stockholms universitet, tidigare påpekat i SvD.

Linus Garp, utredare vid SCB, betonar dock att jämförelser mellan länder kan göras, om man bara är medveten om att det finns en stor osäkerhet. I takt med att pandemin ebbar ut, kommer också säkrare jämförelser kunna göras, menar han. Danmark har nu har fler smittade per 100 000 invånare än Sverige- något experter tror beror på ökad testning.

Men att kalla den svenska strategin lyckad bara för att dödstalen nu går ned, är dock att göra en alltför svart-vit tolkning av läget, anser Paul Franks, professor i epidemiologi vid Lunds universitet. Han vidhåller i DN att Sverige faktiskt haft en högre dödlighet i covid-19 jämfört med de andra nordiska länderna, medan exempelvis Danmark länge var lindrigt drabbat av pandemin.Att spridningen nu tagit fart i Danmark beror på att man efter strikta restriktioner öppnar upp igen, menar han. Antalet dödsfall i covid-19 ligger i Danmark i nuläget på omkring 630 (runt 108 döda per miljon invånare).

LÄS OCKSÅ: Japans sociala tabu mot kramar – en trolig framgångsfaktor i coronatider

Petter Brodin, docent i immunologi vid Karolinska Institutet, tror däremot att svenska strategin verkar ha varit den rätta; även om man ännu inte vet säkert. Inte minst för dess konsekvens;

– Det fanns en strategi och den har man hållit benhårt fast vid. Man insåg att man inte kan bli av med viruset, utan måste hantera det på något sätt, och att stänga ned och öppna upp för att stänga ned igen inte håller i längden, säger han till Fokus.

Men faktum kvarstår att Sverige hade högt antal döda i covid-19 i början av pandemin?

– Ja, och den avgörande faktorn verkar ha varit, att Sverige genom sportlovet i början fick in en stor mängd smittade under väldigt kort tid, och därmed snabbt fick stor samhällsspridning.

I Afrika var spridningen låg; men där har man också haft lågt reseutbyte och inte fått in tusentals smittade från olika resor.

– Jag tror vi hade haft en helt annan situation i Stockholm, där spridningen varit hög, om det inte vore för att så många efter sportlovet kom tillbaka från resor i exempelvis USA, Storbritannien, Italien, Iran och Österrike.  Då hade det i hela landet varit mer som i Skåne, där man inte hade sportlov under samma vecka. Svenskar är extremt resebenägna; tusentals stockholmare åkte på sportlov exakt samma tid.

Norge har inte samma storstadsregion som vi har. Köpenhamn har en hel del resande, men troligen inte så intensivgt vid just den tidpunkt som stockholmarna reste ut.

I USA drabbades också just New York och San Fransisco hårt; de har också en liknande resetradition.

Och länder som Frankrike och Italien?

– I Italien var det lite annorlunda. Där spreds smittan från Kina till norra Italien, utan att någon alls var beredd på det.

Det är alltid lätt att vara efterklok, men vad borde man i Sverige ha gjort?

– Kanske karantän för dem som kom hem från resor. Mer alert testning och smittspårning redan i början, och att inkludera fler länder, som även USA och Storbritannien, som riskområden.

Däremot har Petter Brodin aldrig trott att total lockdown funkar mer som en akut åtgärd om situationen gått överstyr; som i Italien, där man behövde rädda sjukvårdssystemet.

– Vi i Sverige hade en enorm otur att få in så mycket fall i början. Det, i kombination med en bristande, till stor del nedmonterad äldrevård, var skälen till den stora spridningen och det höga antalet dödsfall i covid-19, tror han.

Och nu, då läget är ljusare, törs vi tro på en allt mer utbredd immunitet?

En stor andel antas nu vara immuna mot covid-19; hur stor andel vet vi inte, 30 procent immuna i Stockholmsregionen verkar rimligt, enligt Petter Brodin. Dessutom hade procent av blodgivarna på nationell nivå antikroppar, enligt färsk statistik från Folkhälsomyndigheten.

Men flockimmunitet, som förutsätter att så många som runt 70-80 procent blir immuna, så att viruset försvinner, har man nog aldrig siktat på, tror han.

- Det vore i så fall oansvarigt. Däremot kan en del-immunitet, ett visst antal immuna personer, göra så att smittspridningen minskar rejält.

Antikroppsstudier är de bästa vi har för att mäta immunitet mot covid—19, men enligt Petter Brodin missar de en del personer som har antikroppar. Det handlar heller inte om att ha en immunitet i form av antingen antikroppar eller T-celler; de går i regel hand i hand.

– Om man har antikroppar, har man generellt sett också T-celler, och vice versa. Det handlar ofta bara om olika sätt att mäta; antikroppar är lättare att mäta än T-celler.

Teorin om att influensasäsongen i Europa har varit ovanligt mild under 2019, och att många äldre som skulle avlidit i influensa därför i stället avled i covid-19, tror han inte på.

– Influensa är inte det enda gamla kan dö av. Bilden av att en del personer skulle ha dött ändå är starkt förenklad, säger han.

***

Fakta: Dödsfall i Covid-19 i Sverige (i skrivande stund):

5843 (573,8 döda per miljon invånare)                                                                                                                                                                       

Smittade: 86 194 (inom parantes)

Region Stockholm: 2384  (23 101)

Västra Götaland: 828  (17 850)

Jönköpings län: 179   (4644)

Skåne län: 262  (3569)

Uppsala län: 239  (3534)

Enligt sajten Worldmeter har USA nu gått om Sverige i antal döda med covid-19 per capita, med 579 dödsfall per miljon invånare, medan motsvarande siffra i Sverige är 577. Siffrorna har bekräftats av Johns Hopkins- universitetet.

LÄS OCKSÅ: Svenska vaccinforskaren: Då finns ett coronavaccin redo att köpa för alla