Zaida Catalán

Text: Olof Brundin

Bild: Mats Samuelsson/TT

Det var den 12 mars i år som FN:s säkerhetsråd offentliggjorde att några medarbetare hade försvunnit i Kongo-Kinshasa, troligen kidnappade. En av dem var Zaida Catalán. Tillsammans med sin tolk, tre mopedförare och FN-kollegan amerikanen Michael Sharp var hon utsänd för att undersöka brott mot mänskliga rättigheter, begångna av regimen eller rebellstyrkor.

Femton dagar senare hittades expeditionen mördad. Catalán identifierades av internationell polis tack vare sin tatuering på underarmen. Där stod: Per aspera ad astra – genom svårigheter mot stjärnorna. Just den föreningen av kamp och poesi var Cataláns kanske främsta signum.

Zaida Maria Catalán, föddes den 6 oktober 1980, bara några veckor innan Ronald Reagan blev USA:s president. Fem år tidigare, 1975, i efterdyningarna av militärkuppen 1973 i Chile när Salvador Allende dödats och Augusto Pinochet byggde upp sin diktatur, hade Zaidas pappa bestämt sig: Suecia! Tillsammans med nästan 30 000 landsmän flydde han över haven och nådde till slut Stockholm och senare småländska Högsby, där han träffade Zaidas mamma. Politiska flyktingar slapp kontrollen på Kastrup på den tiden. I Santiago de Chile förde den svenske ambassadören Harald Edelman under tiden sitt eget diplomatiska krig mot den hårdföra militärjuntan och räddade åtskilliga chilenares liv.

Zaida Catalán växte upp i en miljö där det politiska samtalet var centralt. Solidaritet, rättvisa och respekt. Det yttrade sig redan när hon var sex år. Hon vaknade upp och såg världens orättvisor, miljöförstöringen och fattigdomen. Hon frågade sin mamma:

– Vad ska jag bli när jag blir stor?

– Du ska bli jurist, blev svaret.

Sagt och gjort. Stockholms universitet och en jur kand. Men sedan då? Hur skulle hon förändra världen? Svaret blev politiken. Hon blev språkrör för Grön Ungdom, Miljöpartiets ungdomsförbund, under åren 2001–2005. Cataláns hjärtefrågor var, förutom djurens rätt, jämställdheten och sexköpslagen.

De inledande åren arbetade hon tillsammans med dagens utbildningsminister Gustav Fridolin, senare i lag med Einar Westergaard. Gustav Fridolin minns Zaida Catalán med värme:

– En extremt närvarande människa, men samtidigt helt ointresserad av att passa in. Det var inte vid skrivbordet hon trivdes, utan bland människor, de hon såg som sitt ansvar som förtroendevald att hjälpa och bistå. Hon brann, kort sagt – och hon hatade all form av slentrianbeteende.

Många vittnar om hennes glödande intensitet i samtal och umgänge. Passionen för att hitta vägar framåt. Gustav Fridolin berättar om en gemensam resa med nattåg till Norrbotten där de skulle besöka en skola:

– Det blev en vaknatt med Zaidas visioner. Sovkupén vibrerade av hennes tankar, planer och idéer. Jag var dödstrött när vi väl kom fram på morgonen och skulle inleda det där skolbesöket. Men Zaida hade huvudet fullt av nya frågor.

Hösten 2008 ville hon vidga sina vyer och tillkännagav sin kandidatur till EU-parlamentet, men efter en medlemsomröstning i partiet hamnade hon bara på femte plats.

Då får jag väl göra det själv då, resonerade Zaida Catalán och drog i gång en personvalskampanj. Hon fick 16 300 kryss.

– Vi hade inga kampanjpengar, utan startade i stället en rad insamlingsmingel. Hennes drivkraft var väldigt basal, i världen finns orättvisor och det är vår privilegierade plikt att göra något åt det, vilket gjorde att vi var många som trodde på henne, berättar Anna Söderström, nu pressekreterare hos finansmarknadsministern, som arbetade med Zaida under personvalskampanjen. Hon beskriver hennes lyskraft:

– Alltså detta skratt som inte var av denna värld. Innerligt, högljutt och befriande. Hon levde utan att göra våld på sig själv eller någon annan, utan rädsla, med öppenhet och kärlek.

Kryssen räckte dock inte hela vägen till en plats i Bryssel.

– Jag har kommit till vägs ände i partiet och vill gå vidare där jag kan utvecklas, sa Zaida Catalán i december 2010. Hon lämnade arbetet som jurist vid Miljöpartiets riksdagskansli för att i stället arbeta som juridisk expert på sexuellt våld för EU:s polisinsats i Goma, Kongo-Kinshasa. I juli 2016 gavs hon titeln Member of expert Group on the Democratic Republic of the Congo för Förenta Nationerna.

Vid sidan av bedrev hon intensiv verksamhet över sociala medier. Och Zaida Catalán var en lysande skribent. Ibland poetisk i sin stilistik. Så här skrev hon på sin blogg:

»Våren är här … oavsett om politikerna vill det eller inte. Och oavsett om de vill det eller inte slängs det kyssar och ansikten vänds mot solens värmande strålar. Vår kärlek till livet är vad som får våra gäckande hjärtan att le.«