”Bättre att ändra lagen om förtal”
Advokat Percy Bratt är starkt kritisk till SD:s förslag om att benåda personer som dömts för att ha hängt ut pedofiler.
onsdag 19 augusti
Advokat Percy Bratt är starkt kritisk till SD:s förslag om att benåda personer som dömts för att ha hängt ut pedofiler.
Sverigedemokraterna vill benåda personer som döms för förtal efter att ha hängt ut dömda pedofiler. Förslaget presenterades av partiledaren Jimmie Åkesson och justitieutskottets ordförande Henrik Vinge på onsdagsmorgonen.
Pressträffen hölls utanför Stockholms tingsrätt, där rättegången mot Jonatan Alfvén inleds i dag. Alfvén är misstänkt för grovt förtal av fem personer som dömts för grova sexualbrott, bland annat mot barn. På sin Facebook-sida, där han sedan flera år bevakar sådana brott, har han publicerat deras namn och adresser.
– Han är en hjälte och hjältar ska inte straffas. Det strider mot den allmänna rättsuppfattningen. Pedofiler ska däremot vara inlåsta tills de inte är farliga längre, sa Jimmie Åkesson.
Så sent som i måndags tillsatte regeringen en utredning om straffbestämmelserna för just förtal. Men SD uppger för Fokus att de inte vill invänta en eventuell lagändring. En sådan skulle inte hjälpa personer som redan dömts, eftersom strafflagstiftning som huvudregel inte tillämpas retroaktivt, säger man.

Advokat Percy Bratt, specialiserad på förtalsmål, är kritisk till SD-ledarens planer på att i regeringsställning systematiskt använda benådning för att undanröja förtalsdomar som man inte gillar.
– Att den exekutiva makten går in och korrigerar domslut är helt oförenligt med den grundläggande maktdelningsprincipen i en demokratisk rättsstat. Om det finns en politisk vilja att ändra rättsläget är det en fråga för lagstiftaren, det vill säga riksdagen. Det finns en stark symbolisk laddning i scenen där Jimmie Åkesson gör detta utspel stående framför Stockholms tingsrätt, säger han till Fokus.
Förtalsmål handlar ofta om uppgifter om brottslighet. Även sanna uppgifter, exempelvis att någon är dömd för brott, kan alltså utgöra förtal. Domstolen måste då pröva om det varit försvarligt att lämna ut uppgifterna och väga den utpekades ära och integritet mot yttrande- och informationsfriheten.
– Försvarligt kan det vara exempelvis om det handlar om en offentlig person eller om det finns en anledning att utfärda en varning. Eftersom åklagaren har väckt åtal i det här fallet beror det på att man räknar med en fällande dom, säger Percy Bratt.
Han betonar att domstolarna behöver kunna ta hänsyn till omständigheterna i varje enskilt fall, när lagen görs om.
– Man måste exempelvis kunna visa att det finns ett konkret hot som motiverar att grannar går ut och varnar på Facebook för en viss person, säger han.
Antalet förtalsmål har ökat i Sverige, inte minst efter de sociala mediernas genombrott. Enligt Bratt har utvecklingen också lett till fler fällande domar, bland annat efter Metoo. Regeringen beviljar bara ett fåtal nådeansökningar varje år. Percy Bratt kan inte påminna sig om något fall där regeringen har använt benådningsrätten i ett förtalsärende.
***
Läs även: Ordbråk i riksdagen om straffrabatterna