Benåda dem som varnat för pedofiler
Kan kritiken om politikernas misslyckande även riktas mot SD? Ja. Under mandatperioden har annat prioriterats. Nu ska misstagen rättas till.
Sverigedemokraterna vill att regeringen ska benåda alla som dömts för förtal för att de har varnat om dömda sexbrottslingar. Förslaget presenterades av Jimmie Åkesson och Henrik Vinge utanför Stockholms tingsrätt, samtidigt som aktivisten Jonatan Alfvén ställs inför rätta för att ha publicerat uppgifter om dömda sexualförbrytare. Vinge kallar dem som varnat för pedofiler för hjältar, inte brottslingar. Åkesson menar att det är ett solklart fall där lagen tillämpats orimligt och inte stämmer med den allmänna rättsuppfattningen.
Personligen skulle jag inte kunna leva med mig själv om jag inte kämpade för att de som varnat för pedofiler ska få upprättelse. Vanliga småbarnsföräldrar har dömts i domstol bara för att de sanningsenligt har sagt att en dömd pedofil eller sexualförbrytare bor eller rör sig i bostadsområdet. De har riskerat böter, skadestånd och i vissa fall fängelse för att berätta det som står i offentliga domar. Det är en absurditet som i grunden skadar förtroendet för rättsväsendet.
Måste man inte följa lagen? Det finns enstaka tillfällen då politikerna misslyckas så grundligt med att förnya lagstiftningen att den får orimliga konsekvenser. Förtalslagstiftningen borde ha ändrats för länge sedan. Den tekniska utvecklingen – sociala medier, snabb spridning av information, möjligheten för vanliga människor att varna varandra – har gjort att lagen går helt emot allmänhetens uppfattning om rätt och fel. Att säga sanningen om en dömd förövare behandlas som ett brott, medan barnens skydd väger lättare.
Kan kritiken om politikernas misslyckande även riktas mot SD? Ja. Partiet har under mandatperioden suttit nära makten utan att driva igenom den nödvändiga förändringen. Det har funnits många andra akuta problem i Sverige och dessutom måste partiet förhandla med Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna. Men nu försöker de rätta till misstagen. Det är en unik situation i modern svensk politisk historia. Ett parti kräver aktivt att staten ska ge upprättelse åt dem som straffats för att ha sagt sanningen om dömda sexualförbrytare.
Det är moraliskt rätt. De som dömts för förtal när de bara berättat om en dömd pedofil eller våldtäktsman har inte skadat någon oskyldig. De har försökt att skydda barn och grannar. Att ge dem benådning är inte att underminera rättsstaten. Det är att rätta till när rättsstaten själv har felat.
För mig är detta en av valets viktigaste frågor. Inte för att den är spektakulär, utan för att den handlar om något så grundläggande. Om vi ska straffa dem som varnar för farliga människor, eller om vi ska ge dem upprättelse. Jag väljer det senare.
Carl Eos är Senior Fellow vid Tankesmedjan Oikos
