Flyganfallen sätter Sudans krig under internationell lupp

De senaste flyganfallen mot områden i Norra Kordofan har åter riktat omvärldens uppmärksamhet mot den sudanesiska arméns användning av flygstridskrafter sedan kriget mellan Sudan Armed Forces (SAF) och Rapid Support Forces (RSF) bröt ut i april 2023.

Enligt lokala källor dödades och skadades civila när området Jabra besköts. Uppgifter gör gällande att transportflyg av typen Antonov användes. Samtidigt har den oberoende gruppen Emergency Lawyers under de senaste veckorna rapporterat om liknande attacker mot Umm Dubayb och Al-Zaraf i norra Kordofan. Gruppen hävdar att så kallade ”tunnbomber” fällts från transportflyg, vilket enligt deras uppgifter orsakat civila dödsfall, däribland barn och herdar.

FN varnar samtidigt för att den humanitära situationen fortsätter att försämras. FN:s kontor för samordning av humanitära frågor (OCHA) uppger att våldet i Norra Kordofan har skadat viktig civil infrastruktur, medan FN:s talesperson Stéphane Dujarric har varnat för att flyganfall och drönarattacker slagit ut vattenförsörjningen i områden där kolera redan sprider sig.

Den senaste utvecklingen återaktualiserar även tidigare människorättsrapporter om användningen av Antonov-flygplan i Sudan. Amnesty International har under flera år dokumenterat användningen av ostyrda bomber som släppts från transportflyg i Darfur och Södra Kordofan. Organisationen menar att sådana vapen inte möjliggör precisionsbekämpning och att deras användning i tätbefolkade områden kan utgöra brott mot den internationella humanitära rätten om man inte tydligt skiljer mellan civila och militära mål.

Även Human Rights Watch har tidigare dokumenterat flyganfall mot byar, marknader, jordbruksområden och annan civil infrastruktur i Södra Kordofan. Organisationen beskriver ett återkommande mönster av urskillningslösa attacker som lett till omfattande civila förluster och massfördrivningar.

Samtidigt ökar det internationella trycket mot Sudans militära ledning.

USA:s utrikesdepartement meddelade under 2025 att man bedömt att den sudanesiska regeringen 2024 använde kemiska vapen. Beslutet följdes av amerikanska sanktioner enligt lagen om kemiska och biologiska vapen. Sudan har avvisat anklagelserna och förnekat att kemiska vapen använts.

Vid det senaste mötet i Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW) upprepade USA sin uppmaning till Sudan att samarbeta med internationella kontrollmekanismer och redovisa eventuella program eller anläggningar med koppling till kemiska stridsmedel.

Parallellt har USA infört sanktioner mot arméchefen Abdel Fattah al-Burhan samt mot den islamistiska gruppen Katibat al-Baraa ibn Malik. Washington anklagar gruppen för övergrepp mot civila och för samarbete med den sudanesiska armén samt kopplingar till Irans revolutionsgarde, anklagelser som förblir omstridda.

Sammantaget illustrerar utvecklingen hur den sudanesiska konflikten blivit allt mer komplex. Militära offensiver på marken och i luften sammanfaller med växande diplomatiska påtryckningar, internationella sanktioner och krav på rättsligt ansvar. För FN och flera människorättsorganisationer kvarstår den centrala prioriteringen: att skydda civilbefolkningen, säkerställa humanitärt tillträde och genomföra oberoende utredningar av misstänkta överträdelser av internationell humanitär rätt – oavsett vilken part som bär ansvaret.

Farouk Aldabag är samhällsanalytiker och ART-terapeut