Medborgarskap – en värdefull tillgång som Sverige subventionerar?

I de nordiska länderna och stora delar av Europa betraktas medborgarskap som en högt värderad tillgång som staten tar betalt för att bevilja. Danmark kräver 6 270 DKK (ca 9 200 SEK) för en första naturaliseringsansökan 2026, plus avgifter för språk- och samhällsprov (Indfødsretsprøven) 950 DKK (ca 1 410 SEK). Finland tar 550 euro (ca 6 100 SEK) för elektronisk ansökan och 650 euro (ca 7 200 SEK) för pappersansökan. Norge har avgifter runt 6 500 NOK (ca 6 500 SEK). Island kräver betydligt mer – runt 60 000 ISK (ca 4 600 SEK) för ansökan plus 40 000 ISK (ca 3 100 SEK) för språkprovet.

Utanför Norden är skillnaderna ännu tydligare. I Storbritannien kostar medborgarskap för vuxna 1 700 pund (över 22 000 SEK) plus 130 pund (ca 1 700 SEK) för ceremonin när man blivit medborgare. I Schweiz varierar kostnaderna kraftigt beroende på kanton och kommun – federal avgift 100 CHF (ca 1 200 SEK), men totalt ofta 1 000–3 000+ CHF (ca 12 000–36 000+ SEK) eller mer.

Sverige sticker ut med en betydligt lägre avgift: 2 900 SEK för vuxna som söker medborgarskap (vissa ansökningar för nordiska medborgare och barn är billigare eller rentav avgiftsfria). I juni 2026 infördes språk- och samhällskunskapskrav, men avgifterna för proven är ännu inte angivna.

Hur många ansökningar har Sverige haft och vad har det kostat?

Enligt Migrationsverket och Riksrevisionen inkom cirka 58 400 ansökningar om svenskt medborgarskap 2023, 50 000 år 2024 och 41 000 år 2025. För 2021–2022 var volymerna högre (beviljade siffror låg då runt 86 000–89 000 per år med hög bifallsandel). Totalt uppskattningsvis 280 000–320 000 ansökningar under 2021–2025.

De flesta sökande betalar den ordinarie avgiften. Med en genomsnittlig avgift runt 2 500–2 900 SEK har de sökande betalat uppskattningsvis 700–900 miljoner SEK under perioden – pengar som går till statskassan men långt ifrån täcker de faktiska handläggningskostnaderna (Migrationsverket hade långa köer och höga kostnader redan 2023).

Vad skulle högre avgifter ha gett?

Om Sverige tillämpat ungefär Danmarks nivå (ca 9 200 SEK per ansökan) skulle intäkterna kunnat landa på runt 2,5–3 miljarder SEK under femårsperioden – alltså 1,6–2,2 miljarder kronor mer än i dag. Med Finlands nivå (ca 6 100 SEK) skulle det bli cirka 1,7–2 miljarder SEK totalt, en extra intäkt på 800–1 200 miljoner kronor. Dessa siffror är uppskattningar baserade på tillgänglig statistik och genomsnittliga avgifter; exakta intäkter från Migrationsverket publiceras inte detaljerat, men riktningen är tydlig.

Pengarna skulle direkt kunna komma samhället till nytta: kortare handläggningstider (i dag ofta över 4–5 år för vuxna), fler resurser till integrations- och språkutbildning, eller allmän budgetförstärkning. Högre avgifter skulle också kunna fungera som en kvalitets- och seriositetssignal – färre ansökningar utan stark anknytning – samtidigt som de som verkligen vill bli medborgare betalar en rimlig del av kostnaden.

Varför gör Sverige inte som de andra?

Sverige har traditionellt sett medborgarskap som en rättighet och ett integrationsmål. Politiska prioriteringar har handlat om inkludering och låga trösklar, kostnadstäckning för hanteringen av ansökningarna har inte eftersträvats. I en tid av långa köer, hög arbetsbelastning på Migrationsverket och stramare migrationspolitik framstår dock den låga avgiften som en subvention från vanliga skattebetalare till sökande som ofta redan har god inkomst och etablering.

Många andra länder – inklusive våra nordiska grannar – har valt att låta de sökande bära en större del av kostnaden. Det skapar incitament till ansvarstagande och frigör skattemedel till annat. Sverige framstår som både ineffektivt (långa köer) och orättvist (skattebetalarna står för notan). En höjning i linje med Danmark eller Finland skulle inte bara stärka statsfinanserna utan också understryka medborgarskapets värde – utan att göra det oåtkomligt för seriösa sökande.

Sammanfattningsvis: Ett medborgarskap är värt mer än 2 900 kronor. Andra länder har insett det. Sverige borde göra detsamma.

Merit Wager har i över tjugo år skrivit om migration och andra samhällsfrågor