Svenskprovet som tar längre tid att konstruera än Eiffeltornet

Stockholms universitets rektor Hans Adolfsson hade ett tydligt besked till migrationsminister Johan Forssell i Ekot häromdagen: Om medborgarskapsprovet i svenska ska konstrueras på mindre än tre år får Forssell göra det själv.

Provet var först tänkt att införas senast den 17 augusti 2026. Tidsplanen har sedan skjutits fram till den 1 oktober 2027, men Adolfsson anser fortfarande att tiden är för knapp. Ett kvalitetssäkrat prov av det här slaget bör enligt honom få ta tre år att konstruera.

Det är ett besked som borde få en och annan svensklärare att sätta provrättningskaffet i vrångstrupen. De konstruerar prov i läs- och hörförståelse varje termin, ofta mellan lektioner, mentorssamtal, rättning och utvecklingssamtal. Sällan finns mer än några timmar till förfogande för den saken, något jag som gammal svensklärare känner väl till. Och SFI-lärare borde vid det här laget vara väl kunniga i att konstruera prov att bedöma en invandrares språkfärdighet.

Dessa prov avgör visserligen inte medborgarskap. Men de avgör betyg, gymnasiebehörighet och fortsatt väg genom utbildningssystemet – något som också är ytterst avgörande frågor för en människas framtid.

Adolfssons menar bland annat att provet måste kvalitetssäkras med stora referensgrupper. Det är sant. Men tre år är ändå en ansenlig tidsrymd. Det är längre tid än vad det tog att bygga Eiffeltornet som började byggas i januari 1887 och stod klart i mars 1889. Eller att utveckla den första Iphonen som presenterades av Steve Jobs i januari 2007. Det tog omkring två och ett halvt år.

Till Adolfssons försvar ska nämnas att han redan förra året sade till DN att universiteten inte borde ha fått uppdraget alls. Hans invändning gällde då inte bara tidsplanen, utan själva principen: gränsdragningar för medborgarskap är enligt honom en politisk fråga, inte en vetenskaplig. Universitet ska forska och undervisa, inte konstruera medborgarskapspolitik, löd budskapet.

Men den som vill beskriva medborgarskapsprovet som ett Tidö-monster bör besinna sig en smula. Utredningen om språk- och samhällskunskapskrav för svenskt medborgarskap tillsattes av den dåvarande S-ledda regeringen redan 2019. Den ledde fram till betänkandet från 2021, där det föreslogs att kunskaper i svenska och samhällskunskap skulle kunna visas genom ett särskilt medborgarskapsprov.

Inte heller tanken att ge universitet och högskolor en roll i utförandet är något rent Tidö-påfund. I betänkandet föreslogs att UHR, Universitets- och högskolerådet, skulle ha det övergripande ansvaret för medborgarskapsprovet, medan universitet och högskolor skulle ansvara för genomförandet.

Och slutligen bör bör kritikerna förklara varför samma idé såg mindre farlig ut när Morgan Johansson hade ärendet på sitt bord, än när Johan Forssell nu har det.

Henrik Sjögren