Västerländska demokratier en bankomat för extremism

Tidningen The Telegraph har mottagit en hemlig rapport från den brittiska regeringen som visar att nära 30 miljarder pund av brittiska skattebetalares pengar mellan 2015 och 2021 har gått till fientliga stater och terrororganisationer. Rapporten visar att medel gått till företag med kopplingar till Ryssland, att covid-stöd skickats till IS-terrorister i Syrien och att investeringar gjorts i företag med kopplingar till den kinesiska militären.

Rapporten blottlägger allvarliga systembrister där den brittiska staten indirekt har finansierat terrorister – något som nu har slagit ner som en bomb. Det är förödmjukande för den brittiska staten, särskilt med tanke på hur Storbritannien, likt flera andra europeiska länder, tidigare har drabbats av IS-attacker som skördat många oskyldiga liv.

Rebecca Halding, läkare och vd för Center for Economic Security, har reagerat kraftigt på rapporten. Hon uppmanar världen att bli mer uppmärksam på hur antidemokratiska krafter på olika sätt försöker kanaliseras statliga medel för att finansiera verksamheter som går direkt emot västerländska intressen: ”Ett av problemen är att vi har antagit att alla vill samma sak som vi. Vad vi inte har insett är att när det gäller andra länder… vill [vissa] projicera sin ekonomiska makt på ett sätt som undergräver vår ekonomiska makt. Det är ekonomisk krigföring, och vi har varit naiva när det gäller allt detta.”

Frågan om ekonomisk säkerhet – att stater oavsiktligt finansierar extremism – berör även Sverige. Även här har under lång tid stora bidrag delats ut och investeringar genomförts som sedan har visat sig gå till antidemokratiska aktörer. Svenska skattepengar har, likt de brittiska, avslöjats att ha gått till extremistiska organisationer.

Det muslimska studieförbundet Ibn Rushd har bland annat länkat till material som beskriver homosexualitet som en synd, sprider antisemitiska konspirationsteorier och anser att barnaga är tillåtet under vissa omständigheter. Dessa extrema åsikter har förmedlats till barn så unga som sju år. Förbundet har under flera år mottagit miljonbelopp i offentliga bidrag, tills regionerna till sist stoppade utbetalningarna på grund av dess antidemokratiska värderingar.

Liknande summor har gått till Islamic Relief Sverige, med kopplingar till den islamistiska organisationen Muslimska brödraskapet, samt till flera moskéer med kopplingar till främmande makt. Imam Ali Islamic Center i Järfälla har av Säkerhetspolisen pekats ut som en plats för iransk underrättelseverksamhet och som ett säkerhetshot både mot Sverige och mot den iranska diasporan i landet. 

Under kriget mellan Israel och Iran höll moskén en minnesstund för ayatollah Ali Khamenei, som bara veckor innan beordrade sina styrkor att massakrera tiotusentals demonstranter i Iran.

Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) betalade mellan 2006 och 2025 ut 28,5 miljoner kronor till Islamiska Shiasamfunden i Sverige. Dess största medlemsförening har samma adress som moskén i Järfälla. Det innebär att en moské som i praktiken styrs av det Islamiska revolutionsgardet (IRGC) delvis har finansierats med svenska skattepengar – ända fram till Säkerhetspolisens rapport.

Slutsatsen för beslutsfattare som tagit del av rapporterna från både Sverige och Storbritannien bör vara tydlig: Västerländska demokratier får inte bli en bankomat för extremism.

Det är ett slag i ansiktet på skattebetalarna, som mot sin vilja har finansierat organisationer och regimer som aktivt motarbetar de värderingar samhället står för. Det handlar inte bara om ett enormt skatteslöseri – det är också ett allvarligt säkerhetspolitiskt problem när Sverige bidrar till att finansiera fientliga stater och organisationer.

Christoffer Jonsson är samhällsdebattör och medlem i KDU

Sedan1 januari 2026 har Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) slagits samman med Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)