Bara söta djur drar in miljoner till brandkatastrofen i Australien

Trots att de australiska myndigheterna räknar med regn under den kommande veckan väntas bränderna i Australien fortsätta till och med mars. 28 människor har dött och uppskattningsvis en miljard djur hotas av bränderna.

Kändisar älskar att posera med koalor när de besöker Australien. Barack Obama har gjort det, sångerskan Mariah Carey och Rolling Stones-gitarristen Ronnie Wood likaså. Det var därför inte särskilt förvånande att just koalorna skulle spela en huvudroll i uppmärksammandet av bränderna som rasat den senaste månaden. Vi måste rädda koalorna! ropade kändisarna på sociala medier.

Professor Chris Dickman på Sydneys universitet, säger till AFP att uppskattningen av en miljard döda djur är »väldigt konservativ« och påminner om att även djuren som inte brunnit upp kommer att drabbas av bränderna. Brist på mat och platser för skydd innebär stora risker för flera arter, som i stället riskerar att ätas upp av större, hungriga djur.

Nyhetsbyråerna bildsätter texterna om de australiska bränderna med söta djur. Små känguruungar och koalor dominerar i flödet.

I Sverige har kändisar och sociala medier-profiler försökt att uppmärksamma bränderna på liknande sätt. Reseprofilen Victoria Törnegren lade upp en bild på sig själv tillsammans med en känguruunge. Bilden var tagen för ett par år sedan. Artisten Pink gjorde samma sak och lade upp en bild på sin dotter tillsammans med en känguru.

Men alla djur är inte lika mycket värda. Samtidigt som koalorna ska räddas skjuter Australien av 10 000 dromedarer. Enligt myndigheterna dricker djuren för mycket vatten just nu.

Dessutom är det märkligt tyst om ormarna och fladdermössen. Grodorna, insekterna, reptilerna, sniglarna och spindlarna drabbas lika hårt av bränderna. Men ingen känd skådespelare eller stor artist poserar med en stor orm.

Helt naturligt, menar Skansenakvariets chef Jonas Wahlström.

– Krokodiler som lider drar inte in pengar, säger han krasst.

Varför bryr sig ingen om de fula djuren? Ernest Small är forskare vid Agriculture and agri-food Canada, den kanadensiska motsvarigheten till Jordbruksverket.

2012 skrev han en vetenskaplig artikel i tidskriften Biodiversity om hur männi­skan påverkar vilka djur som förtjänar att leva vidare.

I sin forskning undersökte han vilka djur som mänskligheten främst arbetat med att försöka rädda. Enligt honom har allmänheten, politiker, vetenskapsmän och miljöorganisationer – medvetet eller omedvetet – valt ut en rad olika arter som får fungera som flaggskepp i kampen för bevarandet av djurlivet.

Enligt Ernest Smalls artikel har estetiska och kommersiella preferenser fått styra vilka djur som även i fortsättningen kommer att tillåtas leva. Laxen kommer inte att utrotas; den är viktig för en rad länders ekonomier. Isbjörnen kommer inte tillåtas att dö ut; den är för reslig, majestätisk, stor och ikonisk. Detsamma gäller stora valar, tigrar eller elefanter.

Alla bryr sig om de ekonomiskt lönsamma djuren och de gulliga, vackra eller stora djuren men ingen bryr sig om insekterna, de ryggradslösa djuren eller reptilerna, menar han. Användbarhet, människolika drag, stora djur, god hygien och varmblodighet premieras. Reptiler göra sig icke besvär.

Det här är ett problem, anser Ernest Small.

»Världens biomångfald förfinas estetiskt genom en selektiv konservering av attraktiva arter, medan en majoritet av världens arter får begränsad uppmärksamhet i medierna«, skriver han.

Samtidigt finns det fördelar med insamlingarna. Många av de stora eller enligt människan söta djuren bor i samma områden som de mindre bildsköna arterna, vilket innebär att räddningsaktioner för ett djur indirekt också leder till bättre hemmiljöer för det fulare gänget.

Jonas Wahlström håller med om den analysen. Det blir en snedfördelning, men insamlingarna gör ändå gott.  I Australien kommer visserligen många koalor att dö, men arten kommer inte att utrotas eftersom det finns så många på ön.

– Koalor är så oerhört söta och ser så snälla ut – vilket de inte är. Det är något som verkligen drar folk till sig. Minns du apan Ola? När den var i Bangkok ledde det till insamlingar på hundratusentals kronor. Jag tror inte att Röda Korset eller Rädda Barnen fick en krona de veckorna, säger han.

Sämre ställt är det för mindre arter. De mindre däggdjuren kryper ner i sina hålor och dör antingen av elden eller av värmen. Men det är kängurur och koalor som syns på bild, inte små gnagare eller andra djur som bara finns i Australien.

Skansen har själv slagit mynt av att människor föredrar de sötare djuren. Man har startat en insamling för att rädda lejonaporna, som enligt Jonas Wahlström är mycket gulliga.

– Koalorna har blivit en symbol eftersom de är så långsamma att de drabbas av bränderna. En brännskadad koala kan man ta upp i famnen eftersom de paralyseras av värmen. Det går ju inte med en krokodil, säger han.

En liknande insamling för att hjälpa krokodilerna hade varit helt fruktlös.

– Nej, det hade inte gett ett öre.