Han vill bli sams med Obama

Text: JON THUNQVIST, Tokyo

Bild: TORU YAMANAKA/scanpix

Med Naoto Kan får Japan för första gången en genuin gräsrot vid rodret. Han började som medborgarrättsaktivist och vann stort förtroende när han som socialminister 1996 såg till att ge ekonomisk kompensation till blödarsjuka som smittats med hiv-virus efter att ha behandlats med bristfälligt kontrollerade läkemedel.

»Naoto Kan behöver snabbt staka ut en ny riktning för Japan. Det räcker inte att han som finansminister visat att han är duktig på att skära i utgifterna. Nu handlar det om visioner för Japans framtid,« säger den politiske kommentatorn ­Minoru Morita.

Det som talar för att Naoto Kan faktiskt överlever både sommarens val till parlamentets överhus och partiordförande­valet i det Demokratiska partiet i ­september är att han slipper de två surdegar som hans företrädare påmindes om dagligen.

För det första så är frågan om flytten av den amerikanska militärbasen Futenma på Okinawa nu avgjord. Hur impopulärt det än må vara så är det bestämt att basen inte flyttas utanför Okinawa utan i stället placeras i ett mindre befolkat område på ön.

För det andra tycks Naoto Kan vara något så ovanligt som en japansk politiker utan tvivelaktiga ekonomiska bindningar. Den stenrike Yukio Hatoyama och hans vapendragare Ichiro Ozawa fick ägna mycket tid åt att leta kvitton och svara på frågor om politiska donationer av mer eller mindre tvivelaktig natur.

När Naoto Kan i tisdags presenterade sin regering var det reformer och nytänkande som slog an tonen. Hälften av ministrarna är under 60 år vilket gjorde att ministären beskrevs som fräsch och ungdomlig.

Enda kvinnan vid sidan av rutinerade justitieministern Keiko Chiba är den 43-åriga Renho (hon använder enbart sitt förnamn) som utsetts till minister för administrativa reformer.

Högt på dagordningen för Kan står nu att återskapa goda relationer till Obamaadministrationen. Hatoyamas valhänta agerande i fråga om de amerikanska militär­baserna skapade osäkerhet på bägge sidor av Stilla havet.

Kan var tillsammans med Yukio Hatoyama en av grundarna till det Demokratiska partiet.

Detta är tredje gången han är parti­ordförande. Senaste gången var 2004 då han tvingades avgå efter anklagelser om att ha slarvat med inbetalningarna till den statliga pensionsförsäkringen. Inget uppsåt kunde dock styrkas och Kan slapp ­tilläggsavgifter.

Utrikespolitiskt vill Naoto Kan att ­Japan ska spela en mer aktiv roll. Han är inte beredd att låta japanska trupper delta i USA-ledda militära operationer, men kan tänka sig ett utökat deltagande i FN:s fredsbevarande verksamhet.

När det gäller den känsliga frågan om Nordkorea har Kan hittills intagit en mer avvaktande hållning än sina företrädare.

Privat tycker han om att spela mahjong och är social. Till skillnad från ­Yukio Hatoyama och många andra japanska politiker verkar Naoto Kan aldrig besvärad eller nervös i umgänget med media.

Hans omvittnat häftiga temperament kan dock ligga honom i fatet när det gäller den delikata uppgiften att hålla ihop en regering, och helst även få någonting uträttat.

Ett orosmoln är Ichiro Ozawa – ansedd som det Demokratiska partiets verklige makthavare. Avgående premiärministern Hatoyama tvingade Ozawa att avgå som generalsekreterare i DPJ samtidigt som han själv lämnade sin post, och nu spekulerar Financial­ Times i att Ozawa, som också anklagats för ekonomiska oegentligheter, kommer att ställa till problem för regeringen. exempelvis genom att ta steget över till oppositionen.