S uppvisar rekord i tondövhet
Jag fick nypa mig i armen när Socialdemokraterna röstade emot att slopa mängdrabatten – trots att partiet säger sig vilja avskaffa den.
Bild: TT / Fredrik Persson
I Kampanjkollen turas Sakine Madon och PJ Anders Linder om att recensera valkampanjen och regeringsbildningen.
Att Socialdemokraterna satsar på att framstå som soft on crime är valrörelsens mest oväntade självmål. Röstar S emot slopandet av mängdrabatten? Jag fick nypa mig i armen. Inte nog med att de rödgröna bittert förlorade riksdagsomröstningen i förra veckan, dessutom gav S rättspolitiska talesperson en märklig motivering till varför man vill avskaffa mängdrabatt men ändå inte kommer rösta för det. I ett inlägg i Aftonbladet skrev Teresa Carvalho (S) att det ”finns helt enkelt inte nog med fängelseplatser till att hantera konsekvenserna” (12/8).
Det är inte direkt så att Carvalhos parti har tagit täten för fler platser. Tidöregeringen tillsatte tidigt under mandatperioden en utredning om möjligheten att hyra fängelseplatser utomlands. Nu, denna månad, ska de första intagna till några av de hundratals fängelseplatser i Estland som Sverige ska hyra.
När borgerliga partier redan för flera år sedan påpekade att Norge hyrde fängelseplatser utomlands avvisades idén av dåvarande justitieminister Morgan Johansson (S). Och nu heter det alltså att mängdrabatten inte skulle kunna avskaffas på grund av brist på fängelseplatser.
Som nytillträdd partiledare sade sig Magdalena Andersson vilja vända på varje sten, och trianguleringen har ökat i intensitet sedan valförlusten 2022. Teresa Carvalho missar inte ett tillfälle att inskärpa att S inte kommer ”leda en regering som är soft on crime”. Att den övriga oppositionen inte är med på noterna får man bortse ifrån: S vet att högern har ett övertag och att väljarna gillar lag och ordning.
Man kan inte anklaga regeringen och justitieminister Gunnar Strömmer för att ha legat på latsidan. Vi har fått hemliga tvångsmedel, visitationszoner, hårdare straff på flera områden, skärpta regler om utvisning vid brott, ökat internationellt samarbete och effektiviserat polisarbete – och nu slopad mängdrabatt. Tidöpartierna samlar som bekant majoritet i riksdagen och är hyfsat enade. Men det intressanta är också effekterna av den politiska riktningen.
När polisens halvårsstatistik kom i mitten av sommaren lät myndigheten meddela att ”både skjutningarna och sprängningarna ligger på lägre nivåer hittills i år jämfört med samma period föregående år”, och att skjutningarna ”ligger på de lägsta nivåerna sedan polisen började föra statistik 2017”.
Det finns fler tecken på att det händer saker. Ett är att antalet gängkriminella efterlysta som grips utomlands är fler. Bara i fjol greps 280 personer på begäran av svensk polis.
När den övriga oppositionen har ropat att regeringen vill kasta barn i fängelser har S hittills skickligt tonat ner alla skillnader mot Moderaternas kriminalpolitik. Men så visade förra veckans riksdagsvotering och debatt om mängdrabatten en sällan skådad politisk klantighet. I samma veva dök tidigare justitieminister Thomas Bodström (S) upp som socialdemokratisk kampanjarbetare. Bodström deltog på en presskonferens med partisekreterare Tobias Baudin och sade om justitieminister Strömmer att ”man kan fråga sig om han ens har gått juristlinjen?”.
Nog för att S och oppositionen har haft medvind, men uppblåstheten är riskabel. Enligt Göteborgs universitets valforskningsprogram hade, vid valet 2022, ”intresset för frågor som rör området lag och ordning mer än tredubblats sedan 2018”. Kriminalpolitiken seglade upp som en för väljarna absolut viktigaste sakfrågor. Ulf Kristersson hamrade in ”danska straff för svenska brott” i slutdebatterna mot Magdalena Andersson. Det här är som sagt regeringens starka kort.
S verkade ha lärt sig läxan. Fram till för några dagar sedan, vill säga. Att rösta emot slopad mängdrabatt och kasta in Thomas Bodström mot Gunnar Strömmer är rekord i tondövhet.
***
