Mursal Isa

”Att vara svensk är att ta ansvar”

»Om du är ny i landet så är det din förbannade skyldighet att försöka förstå hur landet fungerar.« Det säger Mursal Isa, miljöpartist i utanförskapets Tjärna Ängar. Hans åsikter om integrationsproblemen har mött både hyllningar och hat.

Det är tidig eftermiddag utanför livsmedelsbutiken i Tjärna Ängar i Borlänge, där jag har avtalat träff med Mursal Isa. Han är ett av Miljöpartiets toppnamn i Dalarna inför riksdagsvalet. Jag har kommit några minuter för tidigt och betraktar entrén, som har informationsskyltar på ett språk jag inte kan tyda.

Butiken var fram till förra året en Hemköp-butik, men tillhör nu Orienta, en butikskedja som har specialiserat sig på import av matvaror från världens alla hörn och kulturer. Butiken och dess närhet har tidigare varit skådeplats för våldsbrottslighet av skiftande slag. En lång rad olycksbådande nyhetsartiklar finns en googling bort.

I augusti 2020 rapporterade Aftonbladet att tre barn från ett villaområde i Borlänge, 7, 10 och 12 år gamla, hade blivit misshandlade och rånade av ett gäng tonåringar efter att ha pantat burkar i affären. Samma år skedde ett rån och misshandel av en man i 70-årsåldern i närheten av butiken. Efter ett överfall mot en glassbil av ett femtiotal ungdomar beslutade företaget Hemglass samma år att sluta köra turer in i Tjärna Ängar. Och tidigare år har det förekommit stenkastning mot Hemköps personal och de har fått sina däck sönderskurna.

Så sent som i våras besökte Sveriges Television stadsdelen för att göra ett reportage, och teamet blev då utsatt för stenkastning och fick ropat efter sig »Fuck SVT!«. 

Tjärna Ängars folkbokföring kan vara felaktig

Jag har tidigare besökt stadsdelen. Året var 2019 och polismannen Erik Gatu berättade för mig att ingen egentligen vet hur många som bor inne i Tjärna Ängar. Den siffra som folkbokföringen visar är med största sannolikhet grovt felaktig.

– Mycket riktigt. Enligt folkbokföringen bor det cirka 3 600 personer inne i Tjärna Ängar. Vi gör bedömningen att det minst uppgår till det dubbla, sa han vid besöket.

Året tidigare hade riksdagsledamot Carl-Oskar Bohlin (M) ställt en skriftlig fråga till dåvarande statsrådet Peter Eriksson (MP) om den extrema trångboddheten i Tjärna Ängar. Uppgifterna sades baseras på siffror från det kommunala energibolaget Borlänge Energi, som har beräknat åtgången av vatten och hanteringen av avfall. Siffrorna gav stöd till uppgiften om att folkmängden var dubbelt så stor som den siffra folkbokföringen angav.

Fotografen för detta reportage, Henrik Hansson, kompletterar bilden av trångboddheten. Han har under många år dokumenterat utvecklingen av stadsdelen.

– Jag besökte flera lägenheter här för några år sedan då jag arbetade med ett projekt om trångboddhet. Jag minns särskilt en tvårumslägenhet där det bodde 17 personer. Det var madrasser överallt. Jag skulle ställa upp de boende för fotografering men de fick knappt plats i vardagsrummet, säger han.

Denna dag är det lugnt utanför butiken. Där står eller sitter grupper av män i alla åldrar och samtalar med varandra; på språket somali, blir jag senare upplyst om. Här finns kvinnor också, men de samlas inte i grupp på samma sätt. De är på väg någonstans, passerar in och ut ur butiken med matkassar. Om de står still gör de det för att de passar ett lekande barn.

Mursal Isa: ”Jag kallar det klarspråk”

Prick klockan två, på avtalad tid, anländer Mursal Isa. Han är miljöpartisten som fick stor uppmärksamhet efter några uttalanden han gjorde i det tidigare nämnda SVT-reportaget i Tjärna Ängar. Vid ett tillfälle intervjuas han och säger då bland annat att det i Tjärna Ängar har uppstått en situation där det inte längre är värt att lära sig svenska, att det inte lönar sig att ta ett arbete, och att man inte vittnar när det begås brott.

Uttalandet ledde till både hat och hyllningar. Många menade att han hade en retorik som lika gärna skulle kunna komma från en sverigedemokrat. Jag frågar honom om han verkligen har valt rätt parti.

– Kalla det vad du vill. Jag kallar det klarspråk. Det jag säger bygger på personliga ackumulerade erfarenheter genom åren. Sverigedemokraterna, menar jag, bygger sin politik på gissningar och fördomar, säger han.

Mursal Isa är arvoderad politiker i Miljöpartiet sedan 2014. Men han berättar att han blev politiker långt innan han ens förstod att han var det. Han var i 20-årsåldern då han kom som flykting till Sverige från Somalia år 2003. Då hade han levt en nomadiserande tillvaro på landsbygden. Han betraktar sig som både klimat- och krigsflykting.

– De första åren levde jag som nomad på landsbygden och arbetade med att valla får och getter. Men de trakter där jag levde blev alltmer obeboeliga på grund av torkan och jag flyttade till städer som Mogadishu och Kismayo. Så småningom flydde jag till Sverige på grund av inbördeskriget, säger han.

Väl i Sverige blev han placerad i Kiruna av Migrationsverket. Kort därefter flyttade han Borlänge, där många av hans landsmän bodde, med stöd av den så kallade EBO-lagstiftningen som tillåter asylsökande att flytta vart man vill med bibehållen möjlighet till statliga och kommunala bidrag. Regeringen vill i dag skrota EBO-lagstiftningen för att minska segregationen. 

– När jag kom till Sverige var jag fast besluten om att snabbt lära mig språket och att ta mig in i samhället. I Borlänge fick jag så småningom anställning som studieorganisatör på ABF och arbetade här i Tjärna Ängar med att anordna studiecirklar och kulturevenemang, säger han.

Engagerade sig i frågan om familjeåterföreningar

Han engagerade sig under den här tiden även starkt i frågan om familjeåterföreningar. Det var under en demonstrationsresa till Stockholm som han fick upp ögonen för partipolitiken. Där kom han i kontakt med Miljöpartiet som han upplevde hade den bästa politiken för att hjälpa människor på flykt att hitta en fristad i Sverige. 

– Det blev en aha-upplevelse för mig, att genom politiken kunna förändra förutsättningar för flyktingar i världen. Jag tyckte att Miljöpartiets solidaritet med världens alla människor tilltalade mig, men även solidariteten med djur och natur, och med kommande generationer, säger han.

Men även om han fortfarande anser att Miljöpartiet har den bästa politiken för att välkomna flyktingar till Sverige, är han mycket kritisk till Miljöpartiets politik vad gäller att ta hand om flyktingarna när de väl har kommit till Sverige. Tjärna Ängar är ett tydligt exempel på vad den misslyckade integrationspolitiken har lett till, menar han. 

”Tjärna Ängar har avvecklats istället för utvecklats”

– Jag tycker Tjärna Ängar har avvecklats i stället för utvecklats, liksom många andra utanförskapsområden i Sverige. Situationen är ohållbar på sina håll. Trångboddheten är stor, liksom arbetslösheten. Här finns inte den samhällsservice och de utvecklingsmöjligheter som behövs för individen. Bostäderna är också nedgångna och har ett stort behov av upprustning, säger han.

Vi lämnar Orienta-butiken bakom oss och promenerar in i området.

Mursal Isa verkar känna var och varannan människa vi möter. Flera kommer fram och pratar med honom. Samtliga hälsar även på mig med ett fast handslag. Men jag förstår inte ett ord av vad de säger. Mursal Isa pratar somali med dem han möter. Vissa gör han »high five« med. Inte en enda gång talar vi svenska.

– Många kan inte svenska här. Det är synd för det är nog det allra viktigaste redskapet för att ta sig in i samhället. Om du är ny i landet så är det din förbannade skyldighet att försöka förstå hur landet fungerar. Det gör man inte om man inte lär sig språket. Och lär sig språket gör man inte om man inte kommer i kontakt med majoritetskulturen, säger han.

Just detta är ett av områdena där han är mycket självkritisk till sitt eget parti.

– Miljöpartiet är en del av problemet. Jag vill betona att jag är stolt över vår vilja att ge förföljda chansen och att vi värnar asylrätten. Men vi borde ha haft en tydlig politik för lösningar inom integration och inkludering. Det har vi inte haft och det förlorar vi trovärdighet på, säger Mursal Isa.

Jag frågar om han tror att det är anledningen till att Miljöpartiet hamnade långt under riksdagsspärren under vårens opinionsmätningar.

– Vi lämnade regeringen förra hösten. Det tycker jag var rätt att vi gjorde, men vi gjorde det för sent. Vi fick ge avkall på alltför många av våra kärnfrågor, framför allt migrationsöverenskommelsen med Socialdemokraterna som ledde till att vi stängde gränserna för flyktingar 2015. Jag satt själv i partistyrelsen då så jag är medskyldig, men ibland får man lov att vara efterklok, säger han.

Tror du att skenande el- och drivmedelspriser kan ha bidragit till dippen?

– Det är inte Miljöpartiets fel att energipriserna skenar. Jag är en stark förespråkare av den tekniska utvecklingen och jag tror att det är vägen ut ur fossilberoendet. Vi måste ur oljeberoendet av fler skäl än miljön. Arabstaterna är skurkar, enmansstyrda kungariken och diktaturer och vi göder dem med pengar genom att konsumera deras fossilbränsle.

Men något hände under våren 2022 i opinionen. Nu har partiet klättrat upp drygt en procent över riksdagsspärren. Mursal Isa ger sina reflektioner över detta.

– För det första är vi regeringsdugliga och vi är bäst när det gäller tillit i samhället. Sedan skulle sossarna ha mycket svårt att bilda regering om Miljöpartiet åkte ur.

Vill ni åter komma i regeringsställning?

– Det har vi ännu inte bestämt oss för. Men förutsättningarna för Magdalena Andersson att bilda regering blir uppenbart bättre om vi är i riksdagen.

Stödröster alltså?

– Så kan det vara, så klart. Men å andra sidan har väljare och allmänheten mer och mer insett att klimat- och miljöfrågor är viktiga. Det påverkar inte bara andra kontinenter. I sommar har vi sett extremvärme på flera håll i Europa och konsekvenserna av den, säger han.

Men trots att Socialdemokraterna kan vara draghjälp för Miljöpartitet är Mursal Isa mycket kritisk. Men då framför allt på det lokala planet.

– Socialdemokraterna har haft oavbruten makt här i nästan 80 år. De har mycket att ställas till ansvar för. Och jag anser att deras sätt att skaffa sig röster här inte är ärliga, säger han.

Han menar att det främst är de städer där Socialdemokraterna länge har dominerat som tyngs av problem kopplade till segregation och utanförskapsområden. Och han har en tydlig åsikt om varför det är så.

– De etniska föreningarna och Socialdemokraterna är i allians med varandra, är min uppfattning. Just i valrörelserna blir föreningarna extra aktiva, som till exempel somaliska föreningen. De vet att de får föreningsbidrag från kommunen om de håller sig väl med sossarna. Därmed uppmanar föreningarna sina medlemmar och övriga i området att rösta på Socialdemokraterna, säger han.

Finns det en osund relation mellan de etniskt homogena föreningarna och Socialdemokraterna i Borlänge?

– Ja, det gör det. Men inte bara i Borlänge. Mönstret går igen i alla utanförskapsområdena i hela Sverige. I alla dessa är Socialdemokraterna i majoritet. Kommunen beviljar bidrag, men det är i grund och botten Socialdemokraterna som låter det ske eftersom de har den politiska makten, säger han.

”Oh! Where are we? Is this Sweden?”

Vi går förbi studentboendet Lokus som ligger mitt i Tjärna Ängar. År 2020 hamnade det i medias blickfång då Dalarnas studentkår skrev att de internationella studenterna kände otrygghet i området och krävde att få flytta, vilket bland annat Aftonbladet skrev om. I det brev som studenterna skrev stod bland annat: ”The first impression of every student both national and international is ’Oh! Where are we? Is this Sweden?'”.

Jag undrar vad Mursal Isa anser om den ökande otryggheten här och om straffskärpningar och längre fängelsestraff kan vara en framkomlig väg.

– Jag tror på hårdare straff och längre straff. Att vara i fängelse ska inte kännas som semester. Det handlar om att samhället inte ska lida för att en individ begår brott. Vi har ett stort problem med att ingen vill vittna, säger han och fortsätter:

– Brottsligheten begås till stor del av hitresta personer som ser en fristad att sälja narkotika. Tilliten till polisen är låg och människor hotas till tystnad. De får höra att »om du talar om för polisen att vi är här får du betala ett högt pris«.

Men han är noga med att påpeka att man måste arbeta förebyggande och i det arbetet ska hela samhället delta. Dessutom behövs tydligare engagemang från de berörda myndigheterna.

– Kriminalvården är slö. Jag vet exempel när en brottsling fick, som en del i sitt straff, komma till en etniskt homogen förening här och hälsa på ett antal timmar. Vad är det för straff?

Retoriken från socialdemokratiskt håll har hårdnat rejält inför valupptakten. Statsminister Magdalena Andersson (S) sa bland annat till Dagens Nyheter: »Vi vill inte ha Chinatown, Somalitown eller Little Italy.«. Och integrationsminister Anders Ygeman (S) sa till samma tidning att max hälften bör ha utomnordisk bakgrund i utsatta bostadsområden.

– De är desperata och vill försöka få tillbaka väljare från Sverigedemokraterna, men i slutändan kommer det slå tillbaka mot dem själva, säger han.

Han tror inte heller att nybildade enfrågepartier som till exempel det islamtillvända partiet Nyans har någon framtid i denna typ av områden.

– Det är endast politisk propaganda när de säger sig vilja företräda invandrare. Jag tror inte att partier som bygger sina politiska förslag på polarisering mellan »vi och dem« har någon framtid. Jag tror på en helhetslösning för samhället och inte bara en viss målgrupp.

I det SVT-program som sändes i våras berättade du att det inte lönar sig för människor att ta ett arbete. Hur tycker du man ska komma till rätta med bidragsberoendet?

– Nittionio procent av de som kommer hit har ingen erfarenhet av bidragsberoende. De blir upplärda och till och med uppmuntrade av myndigheterna att ge sig in i bidragsberoendet. Mitt intryck är att det finns funktioner på Migrationsverket eller kommunen som har som sin största uppgift att tala om hur man ska söka bidrag, säger han.

Vill du sänka bidragen?

– Nej, jag vill till och med höja dem. Men då för de människor som inte på något sätt kan få något arbete. Det ska vara utvägen ur arbetslöshet och inte ingången till det. Jag är säker på att det alltid kommer att finnas arbetsuppgifter, bara samhället är villigt att ge dem arbetsuppgifter.

Konstverket Draperad Poesi

Slutligen har vi passerat hela Tjärna Ängar och kommit till den park som skiljer området från det mer välbeställda villaområdet Paradiset. Här finns ett konststråk som väckte känslor då det invigdes i mars 2021. Anledningen var att konstverket, Draperad Poesi av Roland Persson, dels kostade skattebetalarna mycket pengar, dels att det råder delade meningar huruvida konstverket förskönar eller förfular området. 

Totalt består konstverket av tretton gjutna metallskulpturer som föreställer trasmattor, kuddar och filtar som är kastade eller virade kring stoder med poetiska texter, vilka delvis är skymda av textilierna.

Det moderata oppositionsrådet Stefan Nätz har enligt Sveriges Radio sagt att han föll i gråt när han fick se konstverket och anmälde det därefter för nedskräpning.

Vi ställer oss vid huvudskulpturen, kallad »bläckfisken«. Jag berättar för Mursal Isa att det har kostat Borlängeborna minst 1,7 miljoner kronor i skattepengar, något som Slöseriombudsmannen var först med att rapportera.

Vad tycker du om konstverket?

– Konst handlar för mig om berättelser. Ett konstverk ska berätta något för den som betraktar det. Jag undrar vad detta konstverk egentligen vill berätta. Vill det berätta att det är huller om buller här inne i Tjärna ängar? Det förmedlar i så fall inte någon bra bild om man gör den tolkningen. Det är också fel att det har kostat så mycket pengar. Jag hade hellre sett att pengarna användes till att skapa bättre mötesplatser här, säger Mursal Isa.

Omdiskuterat. Sedan mars 2021 pryds Tjärna Ängar av konstverket Draperad poesi – fast om pryds är rätt ord råder det delade meningar om.

När vi återvänder till parkeringen utanför Orienta där vi först träffades undrar jag hur Miljöpartiet ser på en person som är så frispråkig inom områden som är känsliga för partiet, som den havererade integrationen, skenande brottsutveckling i segregerade områden och straffskärpningar.

– Mycket av det jag säger är inte förenligt med att vara miljöpartist. Men jag måste följa mitt sunda förnuft, annars skulle jag känna mig som en låtsaspolitiker. Vi är bäst på att välkomna folk hit, men vi ska också rannsaka oss själva. Vi har inte varit bäst på integration, säger han.

Han vänder sig även emot den kollektivistiska riktning Miljöpartiet har tagit de senaste åren.

– Jag vänder mig mot begreppet »grupper« när man talar om befolkningen. Vi är alla individer och alla ska ta sitt eget ansvar för samhället. Det är svenskhet för mig. Svenskhet är att ta sitt samhälleliga ansvar.

– Man kan vara somalier, man kan vara muslim, man kan vara svart, man kan vara vit. Men man kan samtidigt också vara svensk. Det blir man genom att eftersträva att vara en god medborgare och följa de lagar och regler som gäller här, avslutar Mursal Isa.

Fotnot: Fokus har under flera dagars tid och via alla tänkbara kanaler försökt att få tala med kommunstyrelsens ordförande i Borlänges, Jan Bohman (S). Men alla försök har besvarats med tystnad.

***

Text:

Toppbild: Henrik Hansson