Spelet bakom nya asylpolitiken
De apatiska flyktingbarnen har återigen blivit en stor fråga för politiker och medierna. Migrationsverket har i ett antal fall polisanmält föräldrarna för att medvetet ha vanvårdat barnen i syfte att påverka beslut om avvisning.
Föräldrar misstänks för att inte ge sina barn den näring de behöver i hopp om att de ska få stanna i Sverige.
Socialtjänstminister Morgan Johansson var snabb att antyda att polisanmälan ger stöd för regeringens beslut att inte ge alla apatiska barn uppehållstillstånd.
– Det är nyttigt att vi nu har lite mer nyanser i diskussionen, kommenterade Johansson.
Men bakom den raka nyhetsrapporteringen döljer sig mycket mer grundläggande frågor om vår svenska asylpolitik.
Vi backar tillbaka till 90-talet då kritiken mot det utdragna asylförfarandet i Sverige tog fart på allvar. Processen i Utlänningsnämnden kritiserades för slutenhet och bristande rättssäkerhet. Därför kom regeringen efter flera års utredning med ett förslag om nytt förfarande, NIPU. Förslaget stötte på patrull, bland annat i Lagrådet där det kritiserades för att inte tillgodose humanitära krav.
Efter ytterligare flera års mangling antogs slutligen den nya lagstiftningen, vars främsta syfte är att öka rätts säkerheten, göra asylprocessen mer öppen och förbättra möjligheterna för en asylsökande att själv lägga fram sin sak i domstol.
Eftersom de tre migrationsdomstolarna (länsrätterna i Stockholm, Göteborg och Malmö) behövde tid för att förbereda sig på den nya ordningen uppstod ett glapp mellan den gamla och den nya lagstiftningen.
Alltså uppkom frågan om en allmän amnesti för gömda flyktingar som ledde till både kyrklig och politisk aktion – påskupproret och en motion om allmän flyktingamnesti. Motionen föll som bekant i riksdagen där socialdemokrater och moderater röstade mot.
I stället har behovet av en särskild reglering nu fyllts av den tillfälliga asyllag som nyligen antogs. Syftet med den tillfälliga lagen är att hantera de fall som ännu inte prövats slutligt enligt den gamla ordningen. Enligt Migrationsverket har över 1 700 gömda flyktingar hittills fått sina ärenden registrerade för prövning i, som det heter, en generös anda.
– Syftet med lagen är att öka möjligheten för främst barn och barnfamiljer som har vistats länge i landet för att få sin situation löst och det syftet kommer att få genomslag i Migrationsverkets tillämpning, säger Migrationsverkets generaldirektör Janna Valik.
Så generös är nu inte prövningen. Familjer kommer fortfarande att avvisas från Sverige trots att de varit här en längre tid.
Av tre vägledande beslut som hittills fattats lägger Migrationsverket stor vikt vid hur de asylsökande har medverkat när deras identitet ska klarläggas. De tre familjerna som det gäller har alla varit i Sverige runt tre år och hållit sig gömda sedan de fått besked om avvisning.
Den första familjen som från början hade identitetshandlingarna klara fick permanent uppehållstillstånd. Den andra familjen, vars identitet ännu inte kunnat klar läggas fick ett års uppehållstillstånd för fortsatt utredning. Den tredje familjen som använt falska identitetshandlingar blev tilldelade ett juridiskt ombud, vilket sannolikt innebär att de kommer att avvisas.
