Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Veckans Fokus

Juristmakt

Allt mer makt flyttar över till juridiken. Här är exemplena.

Vaxholm och den nya demokratin

Julen 2004 blockerade medlemmar från fackförbundet Byggnads en byggarbetsplats i Vaxholm. Orsaken var att arbetsgivaren för de lettiska byggarbetarna hade vägrat att teckna svenska kollektivavtal. Konflikten landade hos Arbetsdomstolen som vände sig till EG-domstolen: Var Byggnads agerande förenligt med EU:s politiska princip om fri rörlighet?

Den moderate ministern Sven-Otto Littorin försvarade de svenska kollektivavtalen eftersom den juridiska frågan var full av politiska avvägningar. I december 2007 kom domen där EG-domstolen ansåg att Byggnads gått för långt i sin blockad. Debatt utbröt. Vad skulle politikerna nu göra? Vad innebar domen egentligen?

Glasklart eller inte – det var den nya demokratin som talade. Den som består av en författningsdomstol med domare utan ansvar vid allmänna val, men som avgör politiska frågor där riksdag och regering tidigare haft monopol.

Lärarhögskolan och den nya politiken

Tisdagen den 18 januari 2005 hölls en lektion på Lärarhögskolan i Stockholm. Föreningen Sveriges Förenade Gay­studenter skrev snart efteråt en anmälan mot läraren. De ansåg att han fällt gravt homofoba yttranden som kränkt dem.

Fallet hamnade hos diskrimineringsombudsmannen HomO. Rektorn på skolan medgav kränkning och betalade 90 000 kronor i skadestånd till tre studenter.

I tre artiklar tre år senare beskrev journalisten Maciej Zaremba fallet, beskrev hur begreppet »kränkt« spridit sig under 1990-talet och frågade sig vad detta berodde på. En livlig debatt utbröt mellan landets kulturjournalister om vad som egentligen är diskriminering.

Kränkt eller inte – det var den nya juridiska politiken som talade. Den som får samhällsproblem att landa som enskilda ärenden hos en jurist, i stället för som systemfel hos politiker.

HD-domaren och den nya mediekändisen

Leif Thorsson, justitieråd i Högsta domstolen, misstänktes i början av 2005 för att ha köpt sex av en prostituerad vid fem tillfällen. Thorsson kunde lagen och erkände ett av tillfällena. Han fick därför ett lågt straff, 50 dagsböter.

Mediebevakningen växte ytterligare när justitiekanslern inte fann att brottet var skäl till att stänga av Thorsson från Högsta domstolen. Det var då ordföranden i Högsta domstolen, Bo Svensson, började prata som en jurist aldrig har pratat tidigare.

Bo Svensson sa att det är »många änkemän i det här yrket som har svårt att få sex« och försvarade Thorsson genom att påpeka att denne nu hade »djupa kunskaper« i ämnet prostitution. Sedan avslutade han med att citera Gustaf Fröding.

Skämt eller inte – det var den nya medialiserade juristen som talade. Den som ställer sig på torget och argumenterar som en politiker.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera