Karin Enström utsågs till ny försvarsminister i onsdags.

Inrikes

Fäst vid vapenfabriken

Fler granskningar gör att den nya försvarsministern inte klarar sig undan Saudiaffären.

Nya försvarsministern Karin Enström ville inte svara på några frågor om försvarssamarbetet med Saudiarabien på det första mötet med pressen. Som alla andra med insyn hänvisade hon till att konstitutionsutskottets kommande utredning skulle ge svaren.

För det finns fortfarande mycket kvar att redovisa. Vad låg egentligen bakom det ovanligt detaljerade samarbetsavtalet från 2005? Var fabriken planerad redan då? Hur mycket visste den nuvarande regeringen om att FOI startade ett bulvanföretag?

Miljöpartiet anmälde regeringen samma dag som Sveriges Radios avslöjande kom. I förra veckan anmälde folkpartisten Allan Widman tidigare statsminister Göran Perssons och dåvarande försvarsminister Leni Björklunds hantering av samarbetsavtalet. Han gjorde även en anmälan när det skrevs under 2005.

Men det finns omständigheter som gör att utredningen kanske inte kommer att kunna ge alla svar.

För det första kan KU inte tvinga någon att dyka upp på utfrågningarna. Myndighetsföreträdare är skyldiga att komma, statsråd är det inte. Än är det oklart vilka som kallas, men KU:s ordförande Peter Eriksson nämner Sten Tolgfors och Ewa Björling, handelsminister med ansvar för vapenexport, som självklara.

Det har hänt att kallade inte kommer till utfrågningen. Det senaste fallet var Fredrik Reinfeldts statssekreterare Ulrica Schenström som hänvisade till att hon slutat med politiken. Men det vanligaste är att inställa sig, så säger också Leni Björklund att hon ska göra.

Den tidigare försvarsministern har hittills inte kommenterat avtalet med Saudi-arabien, som hon skrev under. Hon säger till Fokus att det är för att hon inte vill uttala sig om saker hon har oklara minnen av. Samma sak skulle gälla vid KU:s utfrågning.

– Det är klart att det kommer vara mycket svårt att komma ihåg detaljer från så lång tid tillbaka, säger hon.

Vid förra KU-anmälan 2005 kallades hon inte ens till någon utfrågning. Granskningen stannade vid frågor till departementet, som beskrev avtalet som övergripande och menade att det inte att gällde specifika projekt.

När Allan Widman nu anmäler avtalet för andra gången vänder han sig både mot de detaljerade formuleringarna och hur försvarsdepartementet svarade förra gången.

– När jag har hela perspektivet undrar jag om det redan när avtalet skrevs fanns konkreta exportplaner som borde ha prövats. Nu trillade poletten ner och det är mycket möjligt att regeringen inte gav en fullständig bild till KU den gången, säger Allan Widman.

Sedan är frågan vad KU egentligen tycker att det är värt att titta på. KU:s ordförande Peter Eriksson säger att det är möjligt att man kommer utreda avtalet igen, men kallar också Allan Widmans anmälan politiskt spel. Ett sätt att kasta skulden på oppositionen.

Socialdemokraterna tycker inte att det finns någon anledning att gå tillbaka till 2005, utan vill fokusera på bulvanföretaget och de fel som gjorts under den borgerliga regeringens tid.

– Själva avtalet är redan granskat och KU sa då att det inte fanns något konstitutionellt att anmärka på, säger Sven-Erik Österberg.

KU:s roll är att granska just det konstitutionella, men det är inte bara strikta regelbrott som kan kritiseras. De kan även utreda om hanteringen av en fråga varit politiskt lämplig. På det området brukar det bli hårdare diskussioner mellan partierna.

Den största risken för att svaren från KU-utredningen inte ger allmänheten någon klarhet är all sekretess som omger försvarsfrågor. KU har rätt att ta del av allt sekretessbelagt material för att utreda hur turerna i den här affären har gått. Det får däremot inte spridas vidare.

– Vanligtvis kan man ändå förklara i stort vad som har hänt, även om man inte kan röra detaljer, säger Peter Eriksson.

Insynen i utredningen begränsas också av sekretessen. Utfrågningar är av princip alltid öppna, förutom när de rör hemligstämplat material.

Därför är det tveksamt om utredningarna fyller i några luckor när det gäller det detaljer och motiv. Och i förståelsen av den här affären är det just det som saknas.

 

Ingen stridis

Karin Enström är överlastad med militära meriter. Men framförallt är hon en diplomat.

 

Det var många frågor som Karin Enström inte ville svara på när hon utnämndes i onsdags. Men bara en hon faktiskt inte kunde besvara. Vilka egenskaper som hade gett henne jobbet. Hon rabblade sitt cv i stället.

Kapten i amfibiekåren, ordförande i försvarsberedningen, ledamot i försvarsutskottet, ordförande i utrikesutskottet, lokalpolitiker i Vaxholm.

Personliga egenskaper?

– Ja. Det är svårt att svara på.

Fredrik Reinfeldt rabblade också tidigare uppdrag som svar på frågan om avgörande egenskaper.

– Vi har jobbat tillsammans i många år och det är en mycket gedigen person, sa statsministern.

Om Sten Tolgfors var en tomhylsa är Karin Enström motsatsen. Detaljkunnig i försvaret, med egen lång erfarenhet och med en man som arbetar på Försvarshögkvarteret och en bror som är chef för Sveriges Afghanistanstyrka.

Om Mikael Odenberg var en minister som inte tvekade att avgå i protest mot Anders Borg är Karin Enström motsatsen. Hon beskrivs som mycket lojal, en genomförare.

Där gör inte hennes försvarsbakgrund någon skillnad, tror källorna.

– Just nu är situationen i försvaret ganska tung. Det saknas pengar till investeringar. Vi kan rekrytera till yrkesförsvaret, men de stannar inte. Hon gör såklart också den analysen, men är beredd att spela med nu när hon är minister. Det måste hon göra, säger en källa med god insyn i försvarspolitiken.

Några stora förändringar av den utstakade vägen i politiken blir det knappast. Fredrik Reinfeldt var tydlig med att Karin Enström skulle ta vid och verkställa det reformarbete som beslutades under Tolgfors. Karin Enström inledde presskonferensen med att säga att kalla kriget definitivt är slut. Det kan tolkas som en signal till de gammelmoderater som vill gå tillbaka till ett starkt, nationellt försvar.

En egenskap framhåller alla man talar med. Hon är diplomatisk. En person som söker breda samarbeten. Som gärna kompromissar om formuleringar för att nå konsensus och som aldrig har tyckt om debatt för debattens skull.

– Hon respekterar alla. Om jag ville prata om hbt-frågor eller om att vi måste ha fyrtio procent kvinnor i försvaret så raljerade hon aldrig över det. Hon hanterade det som om det vore lika viktigt som när vi pratade om hur många Jas-plan man ska ha, säger Gunilla Wahlén (v), som satt i försvarsutskottet och försvarsberedningen tillsammans med Karin Enström.

Den senaste mandatperioden har Karin Enström varit kommunfullmäktiges ordförande i Vaxholm. När partiet lokalt hade en splittring som gjorde att de gick till val med två olika listor, beskrivs Karin Enström som den som var drivande i att ena de olika fraktionerna.

Kanske är det just de egenskaperna som behövs för en minister i en minoritetsregering på ett område som av tradition har haft breda uppgörelser.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera