Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren

Trappar ned. 85-åriga Benedictus XVI är påve i knappt två veckor till.

Utrikes

Ämbete med oändlig makt

Förutom att vara andlig ledare för en miljard människor väntar en uppsjö av världsliga sysslor för den nya påven.

Vill du vägleda en organisation med över en miljard medlemmar och vara statschef i en absolut monarki med omkring 800 invånare? Har du vad som krävs för att bli Kristi ställföreträdare och samtidigt styra över en stor förvaltning? Skicka då ditt cv och ett personligt brev till kardinalkollegiet i Vatikanstaten senast den 28 februari. Tjänsten är på livstid och tillträdet är planerat till påsk.

Ungefär så skulle en kärnfullt formulerad platsannons för befattningen som påve kunna se ut, om rekryteringen nu vore öppen.

Frågan är vem som egentligen uppfyller kompetenskraven för det krävande uppdraget. När den 85-åriga Benedictus XVI till omvärldens stora förvåning i veckan meddelade att han kastar in kräklan avsade han sig inte bara ett andligt ämbete. Han lämnade även en post med en högst reell makt som sträcker sig långt utanför Vatikanstatens höga tegelmurar. För kardinalerna i konklaven som ska utse en efterträdare gäller det att välja någon som kan axla en såväl religiös som administrativ ledarroll.

Påven är biskop av Rom, innehavare av påveämbetet Heliga stolen och statschef i Vatikanstaten – den lilla enklav om 44 hektar med en egen poliskår och egna frimärken som upprättades 1929 för att säkra den romersk-katolska kyrkans oberoende av andra värdsliga makter. Trots att de är skilda från varandra brukar Vatikanstaten och Heliga stolen tillsammans kallas Vatikanen.

Genom att utfärda olika skrivelser och utnämna biskopar, kardinaler och domare i kyrkans domstolar utövar påven i praktiken en absolut makt som är såväl lagstiftande, verkställande som dömande. Samtidigt är han beroende av sin förvaltning, kurian, för att förbereda och genomföra besluten som fattas.

– Det är en stor apparat som består av många människor med olika viljor, och att bestämma över dem är inte lätt. Det är en stor atlantångare han ska styra, säger Ulla Gudmundson som är svensk ambassadör vid Heliga stolen.

Kärnan i kurian är statssekretariatet, som är Heliga stolens regeringskansli. Där ingår också ett antal påvliga råd och kongregationer, liknande departement, med olika ansvarsområden: trons kongregation vakar över tros- och moralfrågor, helgonkongregationen sköter helgon- och saligförklaringar och så vidare.

Dessutom har påven en stor politisk makt internationellt via Heliga stolen, som dels är representerad i en rad internationella organisationer som FN, dels har diplomatiska förbindelser med i stort sett alla stater i världen.

Påven rattar även över Vatikanstaten indirekt genom att bland annat utse ledamöterna i den påvliga kommissionen för Vatikanstaten som är det lagstiftande organet med ansvar för administrationen.

Den som har fått för sig att påven är en maskot för den katolska kyrkan vars huvuduppgift är att vinka till folkmassorna från en golfbil med skottsäkert glas får alltså tänka om. Han har en hel del på sitt bord och för kardinalkollegiet finns det ingen tid att spilla i arbetet med att hitta rätt person som kan ta över efter Joseph Ratzinger. Många faktorer ska vägas in. Är kandidaten en bra själasörjare? En god teolog? En lyhörd chef som kan styra kurian?

– Ingen människa kan uppfylla alla kraven. Man får kompromissa. Men eftersom påven Benedictus avgick av åldersskäl vill nog alla hitta en yngre person den här gången, säger Ulla Gudmundson.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera