Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren

Arkivbild.

Inrikes

Det här är en text om det vi inte pratar om.

Minskningen av antalet självmord i Sverige har stagnerat efter millenieskiftet.

I ett pressmeddelande som familjen godkänt skrev Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm på måndagseftermiddagen den 19 mars att förre vd:n Benny Fredriksson själv avslutat sitt liv, endast 58 år gammal.

«Efter att under 16 års tid ha vigt sitt liv åt att leda och utveckla Stadsteatern lämnade Benny Fredriksson abrupt sitt livsverk till följd av ett gränslöst mediedrev. Det var både fruktansvärt sorgligt och orättvis. Hos honom skapade det ett sår som icke gick att läka. Det är en stor tragedi«, skrev teaterns nuvarande vd Sture Carlsson i kommunikén.

Udden i det tunga beskedet träffade Aftonbladet. Tidningen publicerade i december förra året en artikel, som byggde på ett 40-tal anonyma berättelser från Stadsteatern, om Benny Fredrikssons ledarstil. Medarbetare berättade att teaterchefen agerat maktfullkomligt och skapat en tystnadskultur på teatern. Artikeln fick Stockholms stad att tillsätta en utredning.

I SVT:s Aktuellt samma kväll som självmordsbeskedet kommit påpekade en dämpad Åsa Linderborg, Aftonbladets kulturchef, att den åberopade artikeln byggde på en gedigen och saklig undersökning, och att man måste kunna granska Sveriges största kulturinstitution på samma sätt som andra inrättningar i samhället. Linderborg nämnde en löpsedel som vrålat ut att Fredriksson hade tvingat en skådespelerska till abort.

– Det är klart att han inte har, sa Linderborg.

Enligt Folkhälsomyndigheten har varje år en halv miljon människor självmordstankar. Av dessa genomför 100 000 personer självmordsöksförsök, och 1500 personer dör till följd av självmord. Det är inte alltid lätt att veta om ett dödsfall är ett självmord eller olycka, och statistiken skiljer på säkra och osäkra dödsfall. Självmordstankar är så vanliga att de kan betraktas som en del av mänskligt liv. Men bara ett fåtal som haft tankar fullbordar ett självmord. Självmord betraktas därför som »psykologiska olycksfall«, förlopp där tanken på självmord leder till att självmord fullbordas.

– Självmorden den senaste tiden ligger stabilt. Det går upp och ner lite från år till år, men har slutat minska sedan ungefär år 2000, berättar Britta Alin Åkerman, professor på Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa vid Karolinska institutet.

Varför minskade antalet självmord i Sverige fram till år 2000?

– Det var många åtgärder som sattes in de decennierna. Institutioner lades ner, vilket var bra för de psykiskt sjuka. Många fick bättre hjälp, bättre behandling och mer resurser, säger Britta Alin Åkerman.

Varför har minskningen av självmord planat ut sedan år 2000?

– För att trots att det blivit bättre finns det fortfarande inte tillräckligt många resurser, tyvärr får inte psykiatrin den personalstyrka den behöver. Det handlar mindre om den enskilda personen än om prioriteringar i samhället. Kunskapsbrister är stora när det gäller att förstå och möta en person som är självmordsnära. Att bli respektlöst bemött kan dessvärre trigga en person att genomföra ett självmord, säger Britta Alin Åkerman.

Självmord är vanligare bland män än bland kvinnor. Risken varierar också stort mellan olika delar av landet. Mellan år 1997 och 2010 var det dubbelt många som tog livet av sig på Gotland, som hade landets högsta självmordstal, jämfört med Västerbotten, med landets lägsta.

I hela världen svarade självmord och självmordsförsök för 1,5 procent av den totala sjukdomsbördan. I Sverige är samma siffra 2,1 procent.

Psykologiska faktorer, som risktagande och beslutsfattande, kan påverka andra dödsorsaker, som hjärtinfarkt och cancer, men självmord är den dödsorsak som mest är påverkad av psykologiska orsaker, eftersom en människa fattar ett medvetet beslut att ända sitt liv. Det är inte alltid ett medvetet beslut. Det kan vara en impulshandling. Att förstå självmord och utveckla metoder att förutsäga och förhindra är centralt för all vårdpersonal.

Att det är komplicerat, också för experter, att se tecken på självmord, visade två nyligen publicerade metaanalyser över de fyrtio senaste årens självmordsforskning, som publicerades i Scientific American i maj 2017. I den ena studien fann forskarna att 95 procent av alla som bedömdes som högriskpatienter inte kommer att dö av självmord, och att 50 procent av alla patientsjälvmord inträffade bland de som hade bedömts ha lägre risk att ta livet av sig. Forskarna upptäckte också att den vanligt förekommande praktiken att bedöma risken för självmord med hjälp av att kombinera riskfaktorer inte fungerade mycket bättre än att förutsäga självmord hos personer som bara hade en riskfaktor. De konstaterade också att skickligheten i att bedöma inte hade blivit bättre de senaste 40 åren, och hittade ingen statistisk metod som kunde identifiera patienter med hög självmordsrisk på ett sätt som kunde förbättra behandlingen.

Britta Ahlin Åkerman, som själv ger utbildningar i hur man gör när man ska bedöma om en människa riskerar att ta sitt liv, säger att det nästan alltid finns signaler som en nära anhörig eller läkare ofta upptäcker först i efterhand.

– Man kan lära sig att se signalerna. Den som mår dåligt har ofta meddelat det på ett eller annat sätt. Signalerna är inte alltid tydliga, men de finns oftast där. De flesta som har en anhörig som tagit sitt liv har efteråt sagt »att om jag bara hade sett ett tecken«. I upp till 90 procent av alla självmord finns det någon form av psykisk ohälsa bakom, men det är ofta en tillfällig händelse som utlöser det, utan att det därför är dendirekta orsaken. Det finns redan en skörhet, en sårbarhet, säger Britta Alin Åkerman.

När delar av Stockholms stads utredning om Benny Fredriksson och arbetsmiljön på teatern presenterades i veckan som gick, visade den att det inte fanns några anklagelser om sexuella trakasserier mot den förre vd:n.

Fakta | Stegen mot självmord

Den som har självmordstankar känner sig ofta ensam. Var uppmärksam på om någon inte längre är sig lik, isolerar sig, uttrycker tankar om döden genom teckningar, berättelser, sånger och tar avsked av folk i sin omgivning. Exempel på vad som kan utlösa en kris:

Dödsfall i personens närhet, pojk- eller flickvännen har gjort slut, arbetslöshet, konkurs, skamkänslor.

En större besvikelse, utebliven befordran, mobbning, kränkning.

Sjukdom som depression, psykoser, allvarliga kroppsliga sjukdomar, missbruk.

Källa: Suicide Zero

Fakta | Här finns stöd

Hit kan du vända dig om du behöver råd, stöd eller någon att prata med.

Vid akut hjälp ring nödsamtal 112!

1177: Till Vårdguiden kan du ringa om du själv har självmordstankar, eller är anhörig eller vän till någon som du misstänker har det.

www.1177.se eller telefon 1177.

Hjälplinjen: 0771–22 00 60 (13–22).

Självmordslinjen – Mind: Chat på mind.se eller telefon (dygnet runt) 901 01

Jourhavande medmänniska: Telefonjour alla dagar klockan 21–06. Telefon: 08–702 16 80.

Jourhavande präst: Telefonstöd, via 112: Alla dagar, klockan 21–06 www.svenskakyrkan.se/jourhavandepräst/chatta.

SPES: För dig som är anhörig till någon som har tagit sitt liv. Telefonjour varje kväll klockan 19–22. Telefon: 08-34 58 73.

Rädda Barnens stödlinje: Telefon: 0200-77 88 20 (Alla dagar 15–18).

Bris (Barnens rätt i samhället): Barnens telefon: Alla dagar klockan 14–21. Telefon: 116 111. Vuxnas telefon – om barn: Alla vardagar klockan 9–12. Telefon: 077–150 50 50.

Det går också att chatta och mejla via bris.se.

Chatta på www.jourhavandekompis.se – vardagar 18–22 och helger 14–18.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera