Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Veckans Fokus

Här sker medelklassens diskreta uppror

Medelklassen avgör alla val, heter det. Men i valet 2018 kom medelklassen bort. Fast Centerpartiet börjar hitta hem till Mittens rike. Och i Bjuv hoppas alla på medelklassens frälsning.


NACKA

Resultattavlan i receptionen på Nacka stadshus är anslående. Värdig en idrottsplats. Men den här visar hur invånarantalet växer: 103 179 just nu. Många fler ska det bli. Nedanför stadshuset sprängs det och där ska Skans­ka bygga 4 600 nya bostäder. När områdets nya invånare flyttar in på senhösten 2024 ska tunnelbanan ut till Nacka centrum också vara klar.

Nya bostadsområdet ligger i ett valdistrikt som heter Järla, efter Järla sjö där ett nytt bostadsområde växte fram i en gammal industrimiljö för 15 år sedan. Hit kom Alliansens partiledare och andra höjdare för att hålla valkickoff 2014. Lite symboliskt i »det nya Sverige«, med en glimt bakåt åt det gamla. Här tillverkade AB de Laval turbiner och kompressorer. Nu har de gamla industrilokalerna blivit bostadsrätter och konferenslokaler.

Om alliansledarna återvänt lite mer än fyra år senare hade de kunnat konstatera att något hänt i det politiska landskapet. Moderaterna tappade här 9 procentenheter i höstens riksdagsval, Centerpartiet ökade 8,8 procentenheter och Socialdemokraterna ökade 4,9.

Nacka var den kommun där M hade sitt åttonde största rösttapp i riksdagsvalet, C sin femte största ökning och S sin näst största ökning. Moderaterna som i valen 2006 och 2010 fångade in medelklassen förlorar väljare just i mellanskiktet, bland de som är mitt i livet, med barn och jobb, är högutbildade och bor i villa, radhus eller bostadsrätt.

Det gick bra för C även i kommunvalet konstaterar partiets kommunalråd Hans Peters nöjt. De borgerliga partierna har haft makten sedan Nacka blev storkommun 1971, och Moderaterna har haft ordförandeposten i kommunstyrelsen sedan 1976.

– Vi är största kommunen i landet med ren alliansmajoritet efter valet. Moderaterna har fallit, men gjort det från hög höjd. Men på två val har de tappat tio mandat i fullmäktige, säger Hans Peters.

I valanalysen efter förlustvalet 2006 skrev den socialdemokratiska analysgruppen:

»I Stockholms län var nedgången störst i radhus- och småhusområden med hög andel medelklass. Nedgången skedde inte främst på så kallade gräddhyllor och inte heller i miljonprogramområdena. De skedde i områden med många bostadsrätter, radhus och äldre villor.«

Som i Nacka.

I stället för S var det Fredrik Reinfeldt (M) som stod i tal efter tal och pratade om sjuksköterskor, lärare och poliser och deras vardag och villkor. Och som fångade upp medelklassen.


BJUV

»Det var positivt, det skulle satsas sades det. Sedan kallade de till möte med alla i personalen.« Anders Månsson (S) är kommunstyrelsens ordförande i Bjuv.

Ni måste vara journalister, va?« undrar Osman Geyik. Han driver Bjuvs Kebabhouse – en självklar samlingspunkt för lunchsugna Bjuvbor. Och alla som hoppas på turen i krogens spelautomat. Osman har ett varmt leende och pratar svenska med turkisk-dansk brytning. Han kom till Sverige 2004 för den billigare skatten, inte minst på bilar. Nu serverar han en tvåbarnsfamilj dagens rätt – kebabtallrik med pommes och läsk för 65 kronor – samtidigt som han lägger ut texten om allt som händer i byn.

– När Findus stängde var det många som inte kunde betala banken. De hade lånat miljoner och hamnade hos Kronofogden. Det har varit svårt, säger han.

Intresset för lilla Bjuv utanför Helsingborg handlar hösten 2018 om Sverigedemokraterna. Det var här, i de platta landskapen i nordvästra Skåne, som partiet ökade mest i såväl kommun- som riksdagsval: 20,5 re­spektive 12,7 procentenheter. Vid en första anblick är det kanske inte så konstigt.

Precis som i flera andra sydsvenska kommuner ser man många nya ansikten efter den stora flykting­invandringen. Utbildningsnivån är låg och andelen som arbetar inom traditionella arbetaryrken hög. Sedan har vi detta med Findus. Ungefär samtidigt som kommunen gav flyktingarna tak över huvudet drabbades Bjuv av ett chockbesked: livsmedelsjätten, kommunens livsnerv, lade ner all sin verksamhet. Riskkapitalbolaget Nomad foods, med säte på Brittiska Jungfruöarna, hänvisade till överkapacitet. Och för långa transportvägar.

– Bara några veckor tidigare hade vi träffat fabriksledningen där uppe. Det var positivt, det skulle satsas, sas det. Sedan kallade de till möte med alla i personalen, berättar kommunstyrelsens ordförande (S).

Anders Månsson, »Borgmästaren« som en del kallar honom, skjuter upp glasögonen i pannan. Han har styrt kommunen sedan valet 2014. Han har byns historia i blodet: farfar körde hissen i den väldiga stenkolsgruvan som länge var synonym med Bjuv. Farmors far lämnade elva barn efter sig när han avled i en olycka nere i gruvmörkret. Anders Månsson tar fram en karta. Föreställande kommunen som den brukade se ut.

– Grunden för kommunen var det vi hade i marken, säger han och sveper med handen över en stor mörk yta där marken grävts ut.

Vid sidan av gruvdriften startades i början av förra seklet Skånska Frukt- vin- & Likörfabriken i Bjuv. Det korta namnet blev Findus. Fabriken markerade början på en epok i svensk industrihistoria. När beskedet om Findus nedläggning kom var Anders Månsson på semester på Kuba. Det var sista dagen i mars 2016. Först trodde han att det var ett tidigt aprilskämt. Men insåg snabbt allvaret och slängde sig på ett plan hem. Väl tillbaka i Bjuv igen vällde samtalen in. Först ringde landsbygdsministern, sedan statsministern. Det talades om en katastrof: 450 jobb skulle bort, i en kommun med strax över 15 000 invånare.

Bjuvs »borgmästare« suckar.

– Det var en blixt från klar himmel.


NACKA

Olof Palme var upprörd. »Det är en ofantlig skillnad mellan barn och sopsäckar«, sa han om planerna på privata daghem 1984, och pratade om privata daghemskoncerner i USA: »De kallas för Kentucky fried children av en del.«

Knappt ett halvår tidigare hade S-regeringen drivit igenom »Lex Pysslingen«, en lag som förbjöd daghem att drivas i aktiebolag med vinstsyfte.

I Nacka var Moderaternas starke man, Erik Langby, av rakt motsatt åsikt. Redan året därpå drev M igenom en fotvårdscheck som kunde användas hos privata företag. Och 1986 startades det första Pysslingendaghemmet i Nacka genom att kommunen kringgick lagen med en arbetsledningsentreprenad.

I dag är Pysslingen största privata arbetsgivare i kommunen.

Nacka blev ett slags moderat skyltfönster. Och väljarna tycktes gilla vad de såg. Moderaterna fick över 40 procent i både riksdags- och kommunval. Och de gillade det ännu mer med Alliansen. Efter svackan 2002 fick M 44 procent i både riksdags- och kommunvalet 2006 i Nacka.

I december 2006 skrev Sydsvenskans politiska redaktör Heidi Avellan:

»Medelklassen har äntligen fått en regering med rötterna i medelklassen och en rad småbarnsföräldrar som ministrar. Helt rätt i tiden: det är ju så trendigt att ha barn. Och årets politiska modeord är ›livspusslet‹– ett begrepp som fackförbundet TCO myntade inför valet 2002.«

Nu börjar samma medelklass röra sig i det politiska landskapet. När tjänstemännens samlingsorganisation TCO ställde frågor till medlemmarna inför valet 2018 om de viktigaste valfrågorna var svaret vård- och utbildningsfrågor.

– Men de stora partierna jagade tidigt väljare i triangeln S-M-SD, bland dem som inte gillade invandringen och som ville ha mer lag och ordning. Nu sprang de stora partierna mot andra frågor, inte de som våra medlemmar tyckte var viktiga, säger Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på TCO.

Fast mot slutet av valrörelsen kom S med ett vallöfte som var ett undantag: den extra föräldraveckan. Nästan som ett av TCO:s förslag, fast med annan konstruktion. Ändå tydligt riktat mot medelklassen och livspusslarna.

– Centerpartiets positionering mot SD handlade inte om klassiska medelklassfrågor men fångade upp värderingar i medelklassen. SD fångade upp LO-väljare, men låg still hos oss. Centern däremot går upp bland TCO-väljarna, säger han.


BJUV

När SD:s framgångar i Bjuv ska förklaras talas det om ett »missnöje« i kommunen. Frågan är med vad. När tusentals och åter tusentals människor sökte skydd i Sverige hösten 2015 var det inte till Bjuv de framför allt tog sig. Flyktingmottagandet där motsvarade 2,1 procent av befolkningen under 2012–2016. Det placerade Bjuv på plats 177 av Sveriges 290 kommuner, i en sammanställning som Fokus har gjort. I år har bara något tiotal nyanlända kommit till Bjuv och kommunen har lagt ner ett av tre hvb-hem för ensamkommande.

Behovet finns helt enkelt inte längre.

Jobben då? Arbetslösheten i Bjuv är hög. Den ligger på 9 procent, att jämföra med rikssiffran på 6,7 procent. Men på det 70 000 kvadratmeter stora fabriksområdet anas ett ljus. Kort efter beskedet om Findus nedläggning hölls en manifestation i Bjuv. Arbetsmarknadsministern var där. Och i en mikrofon skanderade LO-basen Karl-Petter Thorwaldsson att »inte en ärta skulle flytta till Tyskland«. Folk gjorde rätt i att vara arga, tyckte LO-ordföranden och dundrade mot »rövarkapitalisterna«.

I en intervju med tidningen Arbetet knappt ett år senare pratade Anders Månsson om en livsmedels­inkubator – efter inspiration av Medicon Village i Lund – som kunde ta form i Bjuv. I början av det här året slöts en uppgörelse mellan Findus och det Erik Paulsson-ägda bolaget Foodhills. Dealen innebar att Foodhills skulle ta över anläggningen i Bjuv och omvandla den till industripark för företag i livsmedels­branschen.

I pressutskicken pratades det om Bjuv som ett »matens Silicon Valley«. Och när Foodhills vd Bengt Persson tog till orda sa han att industriparken kunde ge lika många nya jobb till Bjuv som före Findussortin.

Ärtan, skulle så att säga, leva vidare i Bjuv.

– Foodhills tog över fabriksområdet 1 april och i dag arbetar där 200 personer. Jag har inte hört en siffra under det i alla fall, säger Anders Månsson och betonar att jobben kommer att bli fler.

Ändå är alltså folk missnöjda. Anders Månsson suckar på nytt.

– Många säger även att de vill »röra om i grytan«. Men vi snackar om en kommun med 15 000 invånare och 850 miljoner i budget, det är ingen liten organisation som ska riggas och ordnas.


NACKA

»Vi kommer upp i siffror som vi inte ens hade på 70-talet.« Hans Peters (C)

I valet 1998 hade Nackabon Lennart Daléus just ersatt Olof Johansson som Centerpartiets ledare. Alla minns valaffischen med hans ansikte och texten »Det här är Lennart«. Men i samma val hade C ett annat tema, »Mittens rike«, och på bilden fanns en naken kvinna (för övrigt Nackabo) på väg ut i vattnet. »Är det inte dags för den gamla svenska blockpolitiken att lägga sig ner och dö?«, skrev Centerpartiet.

Redan året efter kom en omsvängning. Det började med Lennars Daléus som på stämman 1999 förklarade att Centern inte var ett »icke-socialistiskt parti«, som man sagt tidigare, utan ett borgerligt parti.

– Maud Olofsson utvecklade en ännu mer frihetlig och liberal syn, och Annie Lööf har fortsatt den liberala vägen, säger Hans Peters.

Han blev själv medlem 1982. Han minns hur folk gick förbi dem på torgmöten och bräkte, och frågade hur det var med fåren. Nu är det nya tider, Centern behåller sin bas på landsbygden men gör starka inbrytningar i Stockholms län.

– Vi ökade överallt i kommunen utom i Fisksätra (Nackas miljonprogramsområde). Vi ökar mest i nybyggda områden i attraktiva lägen, som Tollare och Kvarnholmen. I några valdistrikt kommer vi upp i siffror som vi inte ens hade på 70-talet.

– Gröna vågen på 70-talet gav också en uppgång, men den var mer tillfällig, menar han.

En liberal grundsyn baserad på medmänsklighet, med tilltro till företagande och egenmakt och hög trovärdighet i miljöfrågorna har krattat för dagens framgångar, tror han. Plus Annie Lööf, en partiledare »som går genom rutan«.

TCO träffar regelbundet partierna över en lunchsallad för att lyfta sina frågor. Till kontoret på Linnégatan kommer sju riksdagspartier (inte SD) för att lyssna. Det var vid sådana träffar med Moderaterna åren innan regeringsskiftet 2006 som TCO märkte att Reinfeldt & Co lyssnade extra noga. Här fanns en början till en berättelse också för Moderaterna.

– Fast Annie Lööf spelar inte på att befinna sig mitt i livspusslet. Reinfeldt gjorde mer det: det var livet i villan i Täby med korvgryta, barn och medelklassliv, säger Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på TCO.

Men vad är medelklass? Upp emot var fjärde väljare är medlem i ett TCO-förbund. Och medelklassen finns även i Saco och bland egenföretagare. Konsult är vanligaste yrket i Nacka.

Så vad är det Annie Lööf och andra partiledare får höra när de i dag träffar TCO?

– Det vi jobbat med länge är möjligheterna till omställning under arbetslivet. Partierna har börjat plocka upp det, men ännu inte kommit med några konkreta förslag. Att ge både utvecklingsmöjligheter och trygghet inför omställningar blir något för nästa valrörelse. Speciellt om vi går in i en lågkonjunktur, säger Samuel Engblom.


BJUV

Osman Geyik tar betalt av en av restaurangens få gäster. Det är inte lätt att driva restaurang i Bjuv, berättar han. För tio år sedan när han kom till Sverige fanns det tre restauranger i byn. I dag är de tolv som slåss om kunderna. Precis som han själv har många rötterna någon annanstans.

– Något måste de ju göra, invandrarna, säger han och avfyrar ett brett smajl.

Innan han flyttade till nordvästra Skåne arbetade han i 15 år på en fabrik i Danmark. Han fick sluta när de finska ägarna beslutade sig för att flytta verksamheten till Polen. Där var lönerna väsentligt lägre än i Danmark: 40 kronor i timmen i stället för 140. För de pengarna kan man anställa tre personer i stället för en, understryker han och drar paralleller till Bjuvsbornas öde.

Osman Geyik säger att han har förståelse för att folk vallfärdar till Sverigedemokraterna. När han själv kom till Sverige var det få invandrare i Bjuv.

– Sedan kom det först irakier, berättar han, följt av syriska flyktingar de senaste åren. Och det alltmedan arbeten blev svårare att få tag i, även för svenskfödda i Bjuv. Därtill har allt blivit så dyrt, tycker han, och påminner om att vare sig barnbidrag eller a-kassa följt med prisutvecklingen i samhället på väldigt länge.

– Vi skulle vilja höja priset med 10 kronor, säger han och pekar på en grällt färgad lapp med det förmånliga luncherbjudandet.

– Men vi kan inte. Vi har ju en massa konkurrenter och tjänar nästan ingenting. Vi går egentligen bara runt.


NACKA

»Det handlar i grunden om att borgerligare väljare ändå är humanister. Och att SD har svårt i områden med välutbildade.« Khashayar Farmanbar (S)

I början på 2018 kom statsvetarprofessorn Anders Lidström med rapporten »Socialdemokraternas tillbakagång 1973–2014«. Hans förklaring till att S tappat stöd under lång tid är enkelt uttryckt att industrijobben blir färre, utbildningsnivån ökar och att människor har flyttat från de socialt starkt påverkande bruksorterna till städerna och fått ett ökat materiellt välstånd. Tydligast uttryckt i storstäderna. Men Lidström konstaterade undantag: »I flera industridominerade städer längs Norrlandskusten har partiet under hela perioden bibehållit en nivå på minst 50 procent.« I valet fick S större tapp i Piteå och Skellefteå än på riksnivån, samtidigt som S går framåt i Stockholms län.

– Ja, tillbakagången i Norrland är påtaglig, samtidigt som det går ganska bra för S i Stockholms län. Varför är svårt att säga. Centerpartiet gör tydliga inbrytningar i storstäderna, och tar väljare från MP, säger Anders Lidström.

Fram till nu har partisystemet kunnat delas upp i typiska stadspartier: M, L, MP och Fi, och landsbygdspartier: S, C och SD, med V och KD någonstans mittemellan.

– Men den trenden verkar ha brutits i årets val, S och C går mot trenden och blir mer av stadspartier. Om det bara är temporärt är för tidigt att säga, men båda gör inbrytningar där de tidigare tappat mycket, säger Anders Lidström.

Som i Nacka.


BJUV

Sverigdedemokraternas ordförande Pia Trollehjelm och gruppledaren Mikael Henrysson tar plats i ett konferensrum längst upp, längst bort i Bjuvs kommunalhus. Ovanför Anders Månssons kontor. SD fick 33,3 procent i valet medan S rasade med 9 procentenheter till 34,9 procent. Varför? Ja, kanske tyckte väljarna att de båda sverigedemokraterna är mer »jordnära« än sossarna en våning ner.

Eller så har SD i Bjuv gynnats av att hålla en mjukare profil, funderar Pia Trollehjelm, och inte »skrikit och gapat« så mycket.

SD-politikerna pratar om upprustning av gator och belysning på gång och cykelstigar. Och hur de mindre kommundelarna, Ekeby och Billesholm, har hamnat i skuggan av kommundel Bjuv. De är tveksamma till om den nya livsmedelsparken verkligen kommer att ersätta de jobb som försvann, och poängterar att det i de flesta fall nog kommer att handla om anställningar i mindre företag. Antagligen blir det inte heller så många anställda som under Findustiden, tror Pia Trollehjelm.

– Det blir nog inte den stora fabriksverksamhet som det en gång var.

Sedan är det detta med invandringen. De tycker båda att samhället måste ställa krav på att de som har kommit till Sverige lär sig svenska, så att de inte fastnar i parallellsamhällen. De pratar om riskerna med »utanförskapet«, ungefär som alla politiker dessa dagar. Och hur de i stället för migration fokuserade på skolan, vård- och äldrefrågor och trygghet i valet. Mikael Henrysson poängterar att valfrågor som inte har med invandring att göra är så mycket viktigare i dag. Pia Trollehjelm säger för sin del att hon inte har pratat om invandring sedan … ja, ett bra tag tillbaka.

– Det är inte den frågan som överväger längre, för mig handlar det mycket om familj, arbete och barn.

På frågan om det har kommit för mycket invandrare till Bjuv tittar de dröjande på varandra. Sedan säger Pia Trollehjelm:

– Det är inga problem så länge som vi kan hjälpa dem in i samhället.


NACKA

Här bor fyra nuvarande eller tidigare partiledare, två finansministrar, två kulturministrar och politiska tjänstemän och sakkunniga så det räcker att bemanna ett helt departement. Fast de har olika politisk färg. Klart Nackapolitikerna har ögonen på sig.

Khashayar Farmanbar kom 12 år gammal som flykting från Iran, hamnade på flyktingförläggning i Svappavaara och sedan bosatte sig familjen i Boden. Han gick tidigt in i politiken, blev ordförande för SSU i Norrbotten och satt i samma SSU-styrelse som Mikael Damberg, Lena Hallengren och Ardalan Shekarabi. I Luleå startade han ett it-företag i studentkorridoren, och nu är han sedan fem år oppositionsråd (S) i Nacka. Han vet hur S-konceptet för att vinna medelklassen ser ut:

– Det första är livskvalitet. Klassisk S-politik gör livet enklare att leva även för medelklassen. Det andra är framgång. Jämlik utbildning för alla skapar framgång, men S har haft svårt för begreppet framgång. Det tredje är frihet. I dag kan vi se hot – hot mot hbtq-rörelsen, hot mot aborträtten och andra grundläggande frihetsfrågor. Då måste vi agera, säger han.

Och ber man honom förklara varför allt fler Nackaröster går till S och C har han ett enkelt svar:

– Att Moderaterna öppnade för samarbete med SD var värderingsmässigt normerande och en viktig delförklaring till att M tappade. Det handlar i grunden om borgerliga väljare som ändå är humanister. Och att SD har svårt i områden med välutbildade.

I SD:s framgångar finns också en motkraft, menar han. Det finns en lättrörlig väljargrupp som dras till det moderna och framtidsinriktade. 2014 hade Fi och MP framgångar i gruppen, nu var det C och Annie Lööf.

– Det är svårare att knyta det till en enskild fråga, men det tydliga avståndstagandet mot SD har spelat en roll, säger Khashayar Farmanbar.

Själv pratar han om pragmatism i stället för att gräva skyttegravar. Och att S mer måste lyfta fram kraften i entreprenörskapet.

– Det är entreprenörerna som är dagens arbetare. Löntagare med en anställning har ett ganska bra skydd. Men även entreprenörerna skulle behöva skydd.

Moderaternas ledande politiker i Nacka beskriver valrörelsen med två ord: spretig och plottrig.

– Det var inte en fråga som dominerade. Det var plottrigt både i riksdags- och kommunvalet. 2006 handlade det tydligt om arbetslinjen, 2010 om landets ekonomi och 2014 mer om invandring. Nu blev den stora frågan hur man ska förhålla sig till Sverigedemokraterna, säger Mats Gerdau, kommunstyrelsens ordförande.

Att M backade i Nacka beror på att riksvinden blåste in här också, menar han, och de tappade mindre i kommunvalet än i riksdagsvalet.

– Men Alliansen håller ställningarna. Centern gick framåt med marknadsliberala värderingar och är tydliga med att det är Alliansen som gäller. Generellt tror jag att de också haft framgångar bland yngre välutbildade väljare, de har uppfattats ha fräscha och frihetliga idéer.

I januari 2017 förklarade dåvarande partiledaren (och Nackabon) Anna Kinberg Batra att M kunde tänka sig att samtala med och i enstaka frågor förhandla med SD. Kanske byggdes dramaturgin för valrörelsen 2018 upp just då. Enligt Mats Gerdau tolkade väljarna tonvikten på olika sätt. För en del Nackabor var det viktigaste att vara emot SD. Andra hans parti mötte när de knackade dörr sa: Ska ni ändå inte ta stöd av SD?

– Det blev så mycket frågor om spelet, inte om vad vi tyckte i sakfrågorna, säger Mats Gerdau.

För ett stort parti som backar blir också fallet större uttryckt i siffror. Men också att dess position kan tas för given.

– Om alla förutsätter att Moderaterna fortsätter styra i Nacka, så tycker man kanske man kan kosta på sig att rösta lite annorlunda. Om man som vi styrt under lång tid och folk är nöjda med det, då tar man oss lite för givna, tror Mats Gerdau.


BJUV

Anders Månsson och hans kollega Martin Fridehjelm, S-ordförande i kommunen.

I Bjuv bor i huvudsak folk med klassiska arbetarjobb. Och så småföretagare, som restaurangägare eller män som far runt i små vita hantverkarbilar. Socialdemokratin har lugnt kunnat abonnera på makten i kommunen – fram tills nu. Den gångna perioden samarbetade Socialdemokraterna med de borgerliga partierna, minus Moderaterna, fast med stöd av V.

I valet fick både S och SD 11 mandat medan KD och L, C och V fick nöja sig med var sitt mandat. M blev i praktiken vågmästare.

Grytan har fått sig den där omrörningen, och det rejält.

Anders Månsson och hans kollega Martin Fridehjelm, S-ordförande i kommunen, kan inte sätta fingret på bara en sak som orsakat S-raset – och därmed SD:s framgångar. Sverigedemokraterna i konferensrummet ovanför pratar om en växande otrygghet. Men de båda sossarna värjer sig mot att Bjuv skulle vara en särskilt osäker plats. SD fokuserade även mycket på skolan i valet, men där har ju resultaten blivit så mycket bättre.

Däremot har de inte haft lika lätt att nå ut till väljarna som SD. Nog har distansen mellan de bestämmande och väljarna ökat, medger de och frågar sig om de kanske varit för lite ideologiska. Och alltför fokuserade på driften i kommunen.

– SD pratar om folkhemmet, vi måste tillbaka till det. Men vad är folkhemmet? Ingen ska bo på gatan eller vara fattig, det tycker vi alla. Vi har inte de problemen här men röstar man SD i riksdagsvalet gör man kanske det även i kommunen, säger Anders Månsson.

På hans kontor sitter en karta över det närmare 120 hektar stora Sellebergaområdet. Det ägdes tidigare av Findus och användes bland annat för planteringar. I dag planeras det, i huvudsak, bostäder där. Det är Bjuvs framtid. Och kanske, likt turbinhallarna i Nacka, även en glimt av »det nya Sverige«, som det ser ut i små industrikommuner hösten 2018.

Drömmen – som delas av både sossar och sverigedemokrater – är att Bjuv ska bli en »boendekommun«. Alltså där folk som arbetar i företrädesvis Helsingborg kan få en villa till rimliga pengar och ändå bara pendla en kvart till jobbet. Det skulle ge kommunen ytterligare skatteintäkter utan att behöva höja skatten för de som redan bor i där.

– Malmö är inget avstånd egentligen, och Helsingborg ska vi inte prata om, du har både tåget och snabb bilväg, säger Mikael Henrysson (SD).

Sverigedemokraterna är kritiska till att S-ledningen inte sett potentialen för Bjuv som en boendekommun tidigare. Att det är en utmärkt plats att slå sig ner på har ju en del redan fattat. Pia Trollehjelm berättar om ester, letter, litauer som har flyttat till kommundelen Ekeby där hon bor. Mikael Henrysson nickar igenkännande. Granne med honom bor en polsk familj – som pratar bra svenska, poängterar han – och som har satt upp ett modulhus från hemlandet.

– Jag bodde tidigare i en hyresfastighet och där fanns det också polacker och litauer. De gick upp som vanligt och jobbade och så.

På väggen bakom Anders Månssons hänger ännu en resultattavla. På den här står det: »Nu är vi 15 488 i vår kommun«, följt av en glad emoji. Ökar den siffran med 100 personer så innebär det i snitt 5 miljoner årligen i nya driftspengar, hävdar Månsson. Det är medelklassen han talar om. De som tjänar gott, är välutbildade och generellt sett mer toleranta. Det skulle ge extra klirr i kassan för kommunen. Och i förlängningen – precis som i Nacka – en skjuts åt de etablerade partierna i kommunen. S-ordföranden Martin Fridehjelm lutar sig över bordet.

– Får vi hit fler välutbildade så tror jag att vi ökar på sikt. Det är svårare med arbetarklassen för de har lättare att hoppa över till SD.

Läs mer:

Så ökade och minskade partierna (#44)

Alliansen – Remember my name! (#42)

Veckans Fokus: De klasslösa och de chanslösa (#37)

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera