Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Inrikes

Värdestriden som splittrar Advokatsamfundet

Mer fackförening, mindre människorättsförsvar? När Advokatsamfundets starka generalsekreterare Anne Ramberg går hoppas många advokater på nya tongångar.

Formaliteter tycktes vara vad som återstod när Advokatsamfundets valberedning den 13 januari förra året föreslog att Lena Frånstedt Lofalk skulle bli samfundets nästa ordförande efter avgående Bengt Ivarsson. Hon var erkänt skicklig, allmänt uppskattad och meriterad. Som ordförande i Advokatsamfundets disciplinnämnd, som prövar om advokater följt god advokatsed, befann hon sig i centrum för frågorna om de yrkesetiska reglerna.

– Utgångspunkten har varit att den som bedöms vara bäst lämpad för uppdraget givetvis ska föreslås, motiverade valberedningens ordförande, advokaten Tomas Nilsson.

Han lade till att Advokatsamfundet under sin 130-åriga existens bara en gång tidigare haft en kvinna som ordförande.

Men några veckor senare gjorde delar av samfundets Stockholmsavdelning en revolt, och föreslog i stället advokaten Christer Danielsson. Han var vid denna tid organisationens vice ordförande, och fanns på advokatbyrån Danielsson och Nyberg, där han sysslade med affärsjuridik.

Kort efter att sprängkandidaten lanserats meddelade avgående ordföranden Bengt Ivarsson i en intervju med Dagens Juridik och på Linkedin att han ställde sig bakom utbrytarna. En åsikt han också twittrade ut.

Det fick Elisabet Fura – före detta chefs-JO och före detta domare i Europadomstolen – och den enda kvinna som varit ordföranden i Advokatsamfundet, att tro att någon hade hackat Ivarssons konto. I ett debattinlägg i tidningen Advokaten beskrev hon att hon in i det längsta trodde att tweeten var någon form av skämt:

»Det hela var ju så befängt. Inte kan väl en sittande ordförande gå emot en enig valberedning som valts i demokratisk ordning och fått ett klart mandat att föreslå den bäst lämpade kandidaten? Möjligen i någon obskyr källarförening med medlemmar oskolade i de spelregler som normalt gäller i demokratiska sammanhang, men inte i Sveriges advokatsamfund.«

Läs mer: Anti-gubbklubb i trubbel (#14-10)

Bakom spränglistan stod ett antal före detta medlemmar av Advokatsamfundets huvudstyrelse.

»Vilka motiv de har för att vidta denna ovanliga åtgärd är fördolt för mig«, skrev Elisabet Fura, och påpekade att hon var stolt över att Advokatsamfundet hade blivit en stark och tydlig röst i debatten om mänskliga rättigheter och rättssäkerhet, en ovärderlig röst »i vår tid av alternativa sanningar och nättroll«. Hon syftade på de 17 åren under generalsekreteraren Anne Rambergs ledning och skrev att det inte alltid är lätt att stå upp för de svagas rätt, särskilt om det handlar om en person som är misstänkt för ett allvarligt brott.

»Advokater i gemen är synnerligen väl placerade för att bekräfta denna sanning. Därför är det oerhört viktigt att ledningen för advokaterna i Sverige, inklusive den främsta företrädaren för Advokatsamfundet, är modig och har integritet.« Elisabet Fura konstaterade att spränglistans oväntade motkandidatförslag innebar att en kvinna än en gång motarbetades, och undrade vilka motiv Bengt Ivarsson hade.

Ivarsson svarade att han bara hade Advokatsamfundets bästa för ögonen. Och att han var »mån om att samfundet ska fortsätta utvecklas i en riktning som är bra för ledamöterna oavsett om de sysslar med humanjuridik eller affärsjuridik«. Kommentarens polemiska udd var välbekant och gick tillbaka till en känd kritik mot att samfundet inte ägnar tillräckligt intresse åt affärsjuridiken, som har företag i cent­rum för sin verksamhet, utan lägger krutet på humanjuridiken, där individen är verksamhetens kärna.

***

»Man kan inte vara för rädd och tänka: ›Oj, nu är det nån som blir arg‹.« Anne Ramberg om reaktionerna på att hon uttryckt stöd för aktivisten som stoppade en utvisning.

Det finns ibland en uppfattning bland affärsjurister att humanjuristerna ser sig som mer lämpliga företrädare för advokattiteln. »Affärsjuridik är sekundärjuridik«, sa advokaten Peter Althin i tidningen Legally yours 2010. Men affärsjurister utgör ungefär 60 procent av de omkring 6 000 medlemmarna i samfundet och har betydligt högre arvodesintäkter än sina kollegor inom humanjuridiken. Det finns i Sverige i dag ett toppskikt av några få, mycket stora affärsjuridiska byråer med anställda som kan räknas i hundratal; de flesta i storstäderna, med arvodesintäkter i miljardklassen. Intressekonflikten mellan kapitalets önskemål om uppluckring av svenska advokaters stränga jävsregler, och humankapitalets vakthållande om samma regler är inte ny.

Med ordförandestriden var plötsligt alla frågor i luften samtidigt. I nästföljande nummer av samfundets tidning Advokaten fyllde insändarsidorna sju hela uppslag. Samtliga inlägg handlade om maktkampen. Den beskrevs som unik, och det mesta tydde, enligt advokaten Anders Lönnquist, på att den var ett tecken på en revolt mot hur samfundet hade styrts under Anne Ramberg. Lönnquist tyckte att det kändes som början på den arabiska våren, och att sammanslutningen behövde reformeras. Ramberg hade haft ett för dominerande inflytande, trots »återkommande kritik har hon använt samfundet som en plattform för att föra ut sina privata uppfattningar i olika frågor vilket oriktigt givit intryck av att ha varit samfundets ståndpunkter«.

Läs mer: I privat tjänst (#11-17)

Advokaten Johan Eriksson skrev att spränglistans agerande snarare var kupp­artat, och befarade att brottmåls- och humanjurister framöver skulle få mindre inflytande i samfundet, som riskerade att bli en organisation som diskuterade specialistfrågor men tystnade i försvaret för rättsstatens principer och mänskliga rättigheter. Thomas Olsson skrev att valet var ett ödesval, att spränglistans kandidater saknade meriter.

På ett årsmöte som Stockholmsavdelningen höll den 23 mars berättade Lena Frånstedt Lofalk vad hon ville göra om hon blev vald.

– Jag är affärsjurist i grunden. För min del ser jag det som viktigt att presidiet inte bara består av affärsjurister. Det betyder mycket att Tobias Fälth, som är humanjurist, är föreslagen som vice ordförande. Vi måste förvalta det stora förtroende och den respekt som Advokatsamfundet numer åtnjuter. Det gagnar alla advokaters yrkesintressen och framför allt våra klienter.

Advokaten Ghita Hadding Wiberg, en av de sex advokaterna bakom spränglistan, sa på samma möte att kontinuiteten var viktig och att det var därför Christer Danielsson, vid tillfället samfundets vice ordförande, borde väljas till ordförande.

– Det som också är kommande och viktigt för styrelsearbetet är att planera för och förbereda för succession på posten som generalsekreterare, sa Ghita Hadding Wiberg.

***

För de flesta inblandade var det uppenbart att ordförandevalet den här gången inte i huvudsak handlade om vem som var mest lämpad. Utan om »Advokatsamfundet efter Ankie«, som Anne Ramberg kallas av de flesta i branschen. Under 2018 har Högsta domstolens, Högsta förvaltningsdomstolens, Svea hovrätts, riksåklagar- och justitiekanslerämbetets chefer och presidenter, alla födda 1951 eller 1952, gått i pension och ersätts av nya. Advokatsamfundet står på tur 2019. Kommer Advokatsamfundet att fortsätta att vara en tydlig röst för mänskliga rättigheter, asylrätt och rättssäkerhet, också under en ny generalsekreterare är frågan som många advokater ställer sig.

Att Ramberg har varit stark är oomtvistat. »Hon har stärkt advokaternas varumärke. Hon har varit väldigt trygg i rättssäkerhetsfrågorna«, berättar en affärsjurist för Fokus. En brottmålsadvokat säger: »Anne kom från affärsjuridiken och har fört fram humanjuridikens perspektiv på ett sätt som har imponerat. Hon har fått samfundet på kartan, och när journalister vill ha synpunkter kontaktar man samfundet, hon har månat om att samfundet har fått ett bra anseende. Att det i dag sitter advokater som experter i olika offentliga utredningar är ett tydligt bevis på vilket avtryck hon gjort, också på att samfundet sköts på ett bra och gediget sätt.«

En annan advokat säger att Ramberg vidgat den offentliga arenan för yrkesgruppen.

– Förr i världen fick samfundet yttra sig i frågor som hade anknytning till samfundet. Nu, under Ankie, när ett lagförslag förbereds, är det rutin att samfundet finns med på en bred lista som yttrar sig i en massa olika frågor, som det inte var tidigare.

På senare år har Anne Rambergs och samfundets starka röst för mänskliga rättighetsfrågor och rättssäkerhetsfrågor inte bara fått beröm, utan också kritik:

Webbpublikationer som stöder Sverigedemokraterna har inte missat ett tillfälle att storma mot Ramberg när hon ifrågasatt åldersbedömningar av ensamkommande flyktingbarn, eller när hon sagt att det är obehagligt att SD får utse nämndemän.

När generalsekreteraren påpekade att det var populism och osakligt att föreslå lagändringar för att komma åt jihadister fick hon kritik från samma högerkant som hyllat Ramberg tio år tidigare, när hon kritiserade dåvarande justitieministern Thomas Bodströms förslag om mer avlyssning och övervakning.

Den socialdemokratiska ministern Anna Ekström anklagade Anne Ramberg för att likställa övergrepp med sexuella erfarenheter i samband med metoo-rörelsen.

Läs mer: Anne Ramberg: »Orwells förväntningar har överträffats« (#30-06)

Ramberg har avfärdat en del advokaters krav på att samfundet ska sälja den pampiga Tryggerska villan i Diplomatstaden, vid Djurgårdsbrunnskanalen, där kansliet håller hus.

Hon har kritiserat Israels politik och hyllats av vänstern och ifrågasatts av högern för det. Tvärtom har det låtit – högerhyllningar och vänstervrede – när Ramberg har försvarat kungen efter boken »Den ofrivillige monarken«.

»Hennes synlighet har varit bra. Men det här med kungen har irriterat mig. Oerhört obehagligt för samfundet tycker jag. På senare år har hon inte skilt riktigt på sin roll som generalsekreterare och egna uppfattningar. Hon är oerhört aktiv på sociala medier. Jag tycker inte att det är fel, men med tiden har det blivit för mycket«, säger en affärsjurist.

****

Inför ordförandevalet 2017 uppfattades det ganska allmänt att Lena Frånstedt Lofalk var Rambergs kandidat och att valberedningen hade tagit hänsyn till det. Man tyckte att generalsekreterarens inflytande blivit för stort. Personfrågan blev en maktfråga. En affärsjurist berättar för Fokus:

»När Lena Frånstedt Lofalk, som varit aktiv i samfundet och styrelseledamot, nominerades som ordförande fanns en falang som ville bryta den Rambergska hegemonin. De uppfattade att Lena var en del av den, vilket inte alls stämmer. De tyckte kanske det började bli för tantigt, vad vet jag.«

Den oheliga alliansen, som ville rösta mot det som uppfattades som Rambergs kandidat, var i majoritet. Spränglistans kandidat Christer Danielsson vann den slutna omröstningen med 37–24. Kort efter att han tillträtt meddelade han att han hade dragit i gång arbetet med att rekrytera en ny generalsekreterare.

I somras berömde Anne Ramberg aktivisten Elin Ersson, som på Landvetter stoppade utvisningen av en asylsökande afghan: »I en rättsstat ska staten respektera mänskliga rättigheter. I en rättsstat råder yttrandefrihet. I en rättsstat vågar människor reagera mot ›demokratiskt‹ fattade beslut. En demokratisk rättsstat ställer nämligen krav på kvaliteten i lagstiftningen och på en god rättstillämpning«, skrev Ramberg.

Kort därpå skrev Christer Danielsson på Advokatsamfundets webb: »Det som sägs i tweeten om en persons agerande i samband med ett försök att stoppa en utvisning ska inte förstås som ett ställningstagande från Advokatsamfundets sida till det lagliga eller lämpliga i agerandet.«

– Civil olydnad är nödvändigt i ett demokratiskt samhälle, säger Anne Ramberg när Fokus träffar henne i den Tryggerska villan.

– Men han [Christer Danielsson] hade naturligtvis rätt. Det där var inget styrelsen hade tagit ställning till. Men civil olydnad handlar inte om brottsligt eller inte. Det bygger ju på att man räknar med att ta konsekvenserna av sina handlingar, och jag vidhåller att det är en central funktion i en demokratisk stat.

Visste du att du skulle få reaktioner när du skrev det?

– Man kan inte vara för rädd och tänka: »Oj, nu är det nån som blir arg«. Jag värnar värden som samfundet står för. Visst måste man vara försiktig, men det betyder inte att man måste censurera sig själv för att man av bekvämlighet inte vill ha en diskussion.

Anne Ramberg säger att hon stödde valberedningens förslag i personstriden om ordförandeskapet.

– Men jag vet att det fanns ett mått av en opposition som tyckte att jag var för stark. Jag vill lägga till att när jag fick uppdraget var det med det uttalade kravet att sätta samfundet och våra värderingar på kartan. Det uppfattar jag att jag har gjort. Advokatsamfundet är en del i samhällsdebatten. Vi kan inte tro att vi ska vara befriade från polariseringen som uppstått när det gäller rättigheter, och framför allt när det gäller asylrätt. Det finns de som inte delar min syn där, men styrelsen har varit enig.

– När det gäller jävsfrågorna så står det var och en fritt att vara ledamot av samfundet, men är man det har man underkastat sig de principer som vi står för. Det här har varit en diskussion som pågått länge, i takt med att yrket har blivit mer specialiserat. Stora byråer behövs. Men advokatyrket är fortfarande ett yrke och ska så förbli. Det är inte en business. Vill man bedriva en verksamhet som inte tar hänsyn till jävsreglerna behöver man inte vara medlem.

****

Anne Ramberg säger att hon förstår de stora affärsbyråernas problemställning.

– De har helt rätt i den. Samtidigt måste man bestämma sig vid dilemman för hur principfast man ska vara och jag tillhör de stränga, som tycker att man ska upprätthålla jävsreglerna, för att det är viktigt för trovärdigheten och respekten för advokatyrket. Frågorna om jäv är eviga, advokater har en lång tradition av att diskutera exakt samma problem, säger Anne Ramberg. Diskussionen kommer att fortsätta.

– Men majoriteten av kåren är starka anhängare av att värna vårt regelverk. Advokater har lagstadgad tystnadsplikt . Polisen kan inte dundra in och göra husrannsakan hos en advokat och beslagta klientens handlingar.

Stadgarna slår fast att advokatens roll sträcker sig längre än till att företräda sina klienter, som givetvis är advokatens främsta plikt; att vara lojal med klientens intressen, påpekar Anne Ramberg.

– En viktig del är också att vi ska värna rättssäkerhet och fri- och rättigheter. Det blir alldeles särskilt viktigt när vi lever i väldigt otäcka tider. Det finns nog de som tycker jag håller på för mycket med mänskliga rättigheter och rättssäkerhetsfrågor. Det får de tycka. Men vi är ingen fackförening, vi är en privaträttslig organisation som också utövar myndighet.

Advokater deltar i lagstiftningsprocessen i högre grad än tidigare, är med i alla utredningar av betydelse när det gäller grundläggande rättigheter och straff.

– Vi är remissinstans och avger nog flest remissvar av alla nästan. Vi har blivit mer synliga, man frågar oss om råd och lyssnar på oss. Vi är också ute i debatten. Lagstiftaren, oberoende av färg på ryggen, kan uppskatta samfundets roll, för de behöver argument.

I början av december meddelar Advokatsamfundet vem som ska bli Anne Rambergs efterträdare.

Fakta | Svenska advokater

I Sverige ska en advokat vara ledamot av Sveriges advokatsamfund för att ha rätt att titulera sig advokat. Advokater ska följa advokatsamfundets vägledande regler om god advokatsed.

Advokatsamfundet kan välja att utesluta medlemmar, vilket innebär att yrket är självreglerat på ett sätt som saknar motsvarighet i landet. Uteslutning som beslutas av en särskild disciplinnämnd kan ske enligt rättegångsbalken om advokaten uppsåtligen gör orätt eller annars förfar oredligt.

Sveriges advokatsamfund bildades 1887 beviljar inträde för en person som har svensk juridisk examen, samt praktisk juridisk verksamhet i minst tre år.

En person som ska uppträda inför domstol som kärande, svarande, målsägande eller tilltalad är inte tvingad att göra detta genom ombud. I Sverige får vem som helst uppträda inför domstol som ombud eller biträde för andra personer. Däremot måste en offentlig försvarare som ersätts med skattemedel vara advokat.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera