Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren

Ebba Östlin, kommunstyrelsens ordförande (S) i Botkyrka

Aktuellt / Ekonomi

Ekonomiska klyftor: Så bryter Botkyrka den negativa trenden

Ingen annan kommun har en lika svartvit medial bild. Botkyrka med 94 000 invånare har fyra särskilt utsatta stadsdelar på polisens NOA-lista. Segregationen är ett jätteproblem, det förnekar ingen.

I Botkyrka kommun är andelen med utländsk bakgrund 67,7 procent. Det är de som är födda utomlands eller har en eller båda föräldrarna födda utomlands. Bara i gränskommunen Haparanda är andelen högre. I grannkommunen Södertälje är motsvarande andel 62,4 procent.

Men samtidigt pekar kommunen, polisen och kommunala bostadsbolaget på positiva trender och resultat. Och i veckans Fokus visar en genomgång av ojämlikhetsfaktorer att Botkyrka är den kommun som visar den mest positiva förändringen – mot minskade skillnader.

– Min bild är också att det går åt rätt håll, mot en ökad jämlikhet i kommunen. Det är också vårt mål, säger Ebba Östlin (S), som är kommunstyrelsens ordförande i Botkyrka sedan december 2015.

Dessförinnan var hon ordförande i barn- och ungdomsnämnden och regeringens utredare av hur nyanlända ska komma in i skolsystemet. Hon är också ledamot av den parlamentariska migrationskommittén som ska lämna förslag till den långsiktiga migrationspolitiken i sommar.

Sedan valet 2018 styrs Botkyrka av en ”mittenmajoritet”, med S, KD, MP, C och L.

– Vi kunde enas om en plattform med sju problem där alla handlar om segregationens effekter, säger Ebba Östlin.

Botkyrka är en delad kommun. I norra delen finns de fattigaste, där nästan alla bor i hyresboende i stora miljonprogramsområden. I södra delen finns de mer välbeställda som bor i villor och bostadsrätt.

Och den starkaste segregationen finns i de södra delarna av kommunen, menar Ebba Östlin. I områden som Uttran eller Tullinge där villaboende dominerar och nästan alla är födda i Sverige.

– Det är de mest segregerade stadsdelarna som det gått bäst för ekonomiskt. Den borgerliga regeringens skattesänkningar gjorde att många botkyrkabor fick det ekonomiskt bättre, samtidigt som livsvillkoren försämrades i andra områden, säger hon.

Vid senaste årsskiftet bodde 94 247 invånare i Botkyrka. Kanske kommer de att passera över 100 000 invånare runt 2024, tror Ebba Östlin.

När Botkyrka växer har de bestämt sig för att göra det i andra boendeformer än de som tidigare dominerat kommundelarna.

– Vi vill skapa socialt hållbara stadsdelar. När vi byggde 670 nya lägenheter i Alby, med mestadels tvår och treor, var det ett sätt för många att köpa bostäder till sina ungdomar eller att själva köpa sin första bostadsrätt. Det ska finnas möjlighet att göra boendekarriär i sitt område.

I nya området Tingstorget på Albyberget intill E20 är 70 procent av lägenheterna med bostadsrätt.

Det gamla miljonprogramsområdet som funnits där ända sedan Botkyrkas snabba expansion i början på 70-talet var med uteslutande hyresbostäder. Att bygga ”tvärtom” har varit strategin i flera områden; bostadsrätter där hyresrätt dominerar, hyresrätter där ägda boenden dominerar. Den som vill göra boendekarriär ska kunna stanna kvar.

– I många av våra miljonprogramsområden känner folk sig hemma. Men det är inte alltid man kan hitta en bostad som matchar ens livsutveckling. Då är tricket att se till att man kan stanna kvar även när det går bra för båda i familjen, säger hon.

– Tidigare har runt 11 000 flyttat in, och runt 10 000 flyttat ut från kommunen. Många av de senare har varit välutbildade och bättre rustade, men flyttat till andra kommuner. Med en aktiv bostadspolitik ska människor kunna växa i det område de växt upp i och tycker om. Det ökar stabiliteten, säger Ebba Östlin.

Och de byggs på mark som för 50 år sedan faktiskt ägdes av Stockholms stad.

I mitten av 60-talet bodde 16 procent av Sveriges befolkning i Stockholms län. Men alla förutsåg en stark expansion i länet och trycket mot Stockholms stad var hårt. Politikerna i stadshuset insåg att staden själv inte skulle mäkta med trycket från inflyttningen.

Dåvarande finansborgarrådet Hjalmar Mehr (S) såg till att staden via det anonyma bolaget Strada köpte det mesta de kom över av mark i det som är dagens Botkyrka, Huddinge, Haninge, Tyresö och andra kranskommuner. När de expanderade köpte de mark av Stockholms stad.

Det kommunala bostadsbolaget Botkyrkabyggen har också en nyckelroll i att bryta segregationen. Botkyrkabyggen har slutat upphandla städ utifrån och anställer i stället boende i områdena som städar. För många är det första jobbet och det kombineras med språkutbildning.

– Det ökar tryggheten i områdena, skapar jobb och ingen vill bråka med sin eller kompisens mamma.

Många av Botkyrkabyggens bostäder byggdes under miljonprogrammets dagar under andra halvan av 60-talet och första halvan av 70-talet. Och de har behövt renoveras.

– En del har antytt att det då är läge att ”byta befolkning”. Att renovera dyrt så att de som bor där inte har råd att bo kvar. Men vi vill ha med oss botkyrkaborna. I Fittja kunde bostadsbolaget begränsa kostnaderna efter renoveringen till en hyreshöjning på 19 procent. Och vi har de lägsta hyror i Stockholmsregionen, säger Ebba Östlin.

En annan viktig del i att bryta segregationen är att öka tryggheten i kommunen och bostadsområdena.

– Vi har ett oerhört nära samarbete med polisen. Vårt Våldpreventiva center fungerar som en hubb för samarbete mellan kommunen och polisen. Varje vecka tar vi, bostadsbolaget och polisen fram en aktuell lägesbild. Och vi styr över resurser till att förebygga brott.

– Samverkan och det förebyggande arbetet har visat sig vara effektivt. Och vi har verkligen kommunpoliser som känner de som bor i bostadsområdena.

När Botkyrkabyggen gjort enkäter i exempelvis Fittja har den upplevda tryggheten ökat med sju procent.

– Men vi har en lång resa kvar. Fast vi ser effekter av att alla kraftsamlar. Men vi har fortfarande öppen droghandel. Därför slåss vi för att få placera ut kameror, och fick just tillstånd till två kameror i Fittja centrum.

– Om det är svårt att vara kriminell förbättras vardagen och livet för den stora majoriteten som inte ägnar sig åt sådant.

Som en av S-ledamöterna i Migrationskommittén ska hon vara med och staka ut den framtida migrationspolitiken.

– Mitt parti har landat i en tydlig linje där vi respekterar asylrätten och inte gör andra tolkningar än andra EU-länder. Och den tillfälliga lagstiftningen har lett till förändringar. Vi har inget massivt flyktingmottagande i Sverige i dag.

Däremot vill hon göra något åt den kriminalitet som kommit i spåren av arbetskraftsinvandring, där många lockas hit för att få jobb men får usla löner och arbetsvillkor.

– Men personligen tycker jag dagens regler om anhöriginvandring är högst rimliga. Familjer måste kunna återförenas.

I Migrationskommittén sitter bland annat SD-ledaren Jimmie Åkesson och moderaternas gruppledare och tidigare migrationsministern Tobias Billström. Men Ebba Östlin är enda ledamoten som inte sitter i riksdagen.

– Min roll är att peka på att det inte hela tiden håller att skjuta kostnaderna på kommunerna. Alla människor bor i en kommun, ingen bor i riksdagen, brukar jag säga.

Fast det förekommer allt oftare att man bokstavligen motar ut människor från kommuner. Social dumpning har blivit ett begrepp i spåren av flyktingmottagandet.

– Det har blivit uppenbart att både kommuner och privata företag har satt det här i system: att erbjuda nyanlända bostäder i andra kommuner för att själva slippa ta ansvar. Det måste bli en nationell fråga att göra något åt detta. Det handlar ofta dessutom om några av de rikaste kommunerna.

Vi åker från kommunhuset i Tumba till Albyberget för att titta på det senaste stora tillskottet i bostäder i kommunen.

Men Albybergets framtid var den stora stridsfrågan i Botkyrka redan 2013. Kommunen och bostadsbolaget Botkyrkabyggen ville sälja 1 300 lägenheter i Alby för att få in pengar och andra aktörer på bostadsmarknaden. Men försäljningen väckte starka protester, runt 6 000 skrev på protestlistor och det ordnades demonstrationer.

Under protesterna steg en ung vänsterpartistisk politiker fram, hon satt i Botkyrkabyggens styrelse och blev en ledande röst i kampanjen ”Mitt Alby – inte till salu”.

Men majoriteten drev igenom en försäljning till riskkapitalisten Mikael Ahlström och hans bolag Mitt Alby. Då skrevs ett avtal om att de skulle vara långsiktiga ägare och ta sociala hänsyn.

Fast det dröjde bara fem år tills Mitt Alby såldes till D Carnegie 2018, området köptes för 705 miljoner 2013 och såldes fem år senare för 1,7 miljarder kronor. D Carnegie (som senare bytte namn till Hembla) kontrollerades då av Blackstone, världens största bostadsägare, och främsta måltavlan för kritik från FN:s rapportör i bostadsfrågor Leilani Farha (som i Fredrik Gerttens film Push).

Nu får hyresgästerna i miljonprogramsområdet i Alby nya hyresvärdar för tredje gången på sju år. Tyska Vonovia är på väg att köpa D Carnegie/Hembla och etablera sig som största privata hyresbolaget i Sverige med 38 000 lägenheter. Kommunen har inte hört av dem ännu, men genom köpet av bolaget fortsätter det tioåriga ursprungsavtalet med Mitt Alby att gälla.

Och den ung vänsterpartisten då? Jo, hon heter Nooshi Dadgostar, kom in i riksdagen 2014 och är nu storfavorit till att bli V-ledare. Fast hon har lämnat Botkyrka och flyttat till Gröndal i Stockholm.

Men Ebba Östlin tycker att det var rätt att sälja, även om hon inte var ytterst ansvarig när det gjordes.

– Det har öppnat dörren för andra att investera i Botkyrka. Tidigare fanns det ett stort motstånd mot att etablera sig här.

Ett exempel är de bostäder som byggts på berget, menar hon, som definitivt bryter av mot sin omgivning. Hon tittar upp mot de nya bostäderna på Albyberget och ser rätt nöjd ut.

– Förändringen ska synas, säger Ebba Östlin.

LÄS OCKSÅ: Lista: Här ökar klyftorna mest i Sverige just nu

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera