Sverige ville ha 70 000 doser covidläkemedel från EU — fick bara 1 700

Text:

Bild: TT

SVERIGE

Sverige ville ha 70 000 doser covidläkemedel från EU — fick bara 1 700

Tidigare i år beställde EU-kommissionen läkemedlet remdesivir som skulle räcka till ungefär 30 000 patienter i Europa. Sverige visade intresse för 70 000, tillräckligt för att vårda 10 000 patienter. Men när doserna nu delats ut till EU-länderna fick Sverige bara 1 700 doser, vilket räcker till ungefär 250 patienter. Det rapporterar TT.

- De 70 000 doserna är prognosticerade utifrån Folkhälsomyndighetens scenario med 10 000 i behov av sjukhusvård. Vi tror inte att det kommer att hända men det är ett "worst case scenario", säger Maria State, chef för Socialstyrelsens läkemedelskansli till TT.

Fler leveranser av läkemedlet kommer att komma senare. Remdesivir är en antiviral läkemedelssubstans som först togs fram för att motverka ebola.

Älvsjöbranden fortfarande inte släckt men under kontroll

Branden på Polarbröds fabrik i Älvsbyn är fortfarande inte släckt, men är enligt räddningstjänsten nu under kontroll. Spridningen har kunnat begränsas efter att räddningstjänsten med hjälp av en grävmaskin som grävt bort delar av bygget.

- Släckningsarbetet fortlöper enligt planen. Prognosen är att det tar hela natten och morgondagen, säger räddningstjänstens insatsledare Per Lindberg till TT.

Det var under natten till måndagen som brödfabriken fattade eld efter att en brinnande brödbit hamnat på ett transportband som i sin tur fattade eld. På grund av stora mängder ammoniak i byggnaden har den giftiga röken gjort att barn och ungdomar i Älvsbyn fick stanna hemma från skolan under måndagen. All kommunal verksamhet öppnar som vanligt igen under tisdagne.

Malmökyrka vandaliserad flera kvällar i rad

Flera kvällar i rad har Västra Skrävlinge kyrka i Malmö vandaliserats. Ett 30-tal fönster har slagits sönder och en kristusstaty inne i kyrkan har slagits sönder. Nu patrullerar väktare runt kyrkan på kvälls- och nattetid.

- Det är gamla fönster med små rutor i sig, och det är så många som är sönderslagna. Inget har blivit stulet, utan det är ren vandalisering, säger Mikael Göth, arbetsledare vid Västra Skrävlinge kyrka, till Sydsvenskan.

INTERNATIONELLT

Polio utrotat i Afrika 

32 år efter att WHO inledde sin globala kamp mot polio kan organisationen nu meddela att polio är utrotat i Afrika.

— Det sista steget var att gå igenom de uppdaterade årsrapporterna från alla Afrikas länder, och det skedde i förra veckan. Så nu är det säkert att meddela att endemisk polio är utrotat i Afrika, säger Abdelhalim Abdallah, kommunikatör för poliofrågor vid WHO:s Afrikakontor i Brazzaville, till TT.

WHO är stolta över framgången.

- Det är en enorm milstolpe, den största framgången för folkhälsan i Afrika sedan utrotningen av smittkoppor. Det bevisar att det är genomförbart att utrota en sjukdom, säger Abdallah till TT.

Amerikansk ilska efter ny polisskjutning

I söndags sköts den 29-årige svarta mannen Jacob Blake i ryggen av polisen framför sina barn i Wisconsin . Videon har lett till nya protester och demonstrationer mot polisvåldet i USA. Demonstranter har krävt att de inblandade poliserna ställs till svars och bilar har satts i eld utanför domstolsbyggnaden i Kenosha, Wisconsin.

Jacob Blake överlevde och vårdas nu på sjukhus och tillståndet beskrivs som stabilt.

FN: Färre terrorattacker på grund av covid-restriktioner

Risken för terrordåd från IS har minskat på grund av covid-restriktionerna runtom i världen. Det sägerVladimir Voronkov, chef för FN:s antiterrororgan Unoct till AFP.

— Åtgärder för att minimera spridningen av covid-19, som till exempel nedstängningar och reserestriktioner, verkar ha minskat risken för terrorattacker i många länder, säger Vladimir Voronkov, chef för FN:s antiterrororgan Unoct som syftar på reserestriktionerna och hårdare gränskontroller.

Men detta gäller inte i hela världen. I Irak och Syrien har risken för inhemska terrordåd i stället ökat eftersom ännu fler stridande sympatisörer finns kvar i länderna.

DEBATT

”A-kassan utnyttjas för att skicka pengar till S”

Sverigedemokraterna vill höja a-kassans takbelopp till 1200 kronor per dag  frikoppla a-kassan från facken. Dessutom vill partiet att ansvaret för den viktiga a-kassan ska vara statligt och inte fackligt.

”Redan i dag är a-kassan till 90 procent skattefinansierad. Det faller sig därför både naturligt och rimligt, för att inte säga demokratiskt, att den också hamnar under statlig regi. Till fackförbundens och i förlängningen också Socialdemokraternas förtret får detta gehör på allt fler håll i landet", skriver SD:s ekonomiskpolitiska talesperson Oscar Sjöstedt och partiets arbetsmarknadspolitiska talesperson Magnus Persson på Aftonbladet Debatt och fortsätter:

”Det fackliga ansvaret över a-kassorna används än i dag som ett bete för att locka medlemmar till facken. Särskilt påfallande är detta inom LO-kollektivet. Mer medlemmar innebär större intäkter för facken. Mer medlemmar betyder att LO kan upprätthålla sitt ekonomiska stöd till den socialdemokratiska maskinen trots att sympatierna för partiet inom kollektivet tappar allt mer luft”

”Sverige är en mjuk kudde för kriminella”

Vladimir Ahmed är oberoende debattör och grundare av organisationen Vi i Sverige som jobbar för att inkludera fler nyanlända i samhället. Han menar att Sverige har för låga straff och för mjuk inställning till kriminella i utsatta områden. Inställningen att kriminella är offer för dåliga socioekonomiska förutsättningar kan bara förklara delar av kriminaliteten, men förklaringsmodellen missar skötsamma medborgare i utsatta områden som inte tar till vapen eller våld, menar Ahmed i en debattartikel på Expressen Debatt.

”De kriminella väljer att bli bli kriminella. De utnyttjar socioekonomiskt utsatta områden – och inte minst den svenska ”godheten” – som ursäkt för sina handlingar. De kriminella väljer det därför att de uppfattar Sverige och dess institutioner som en mjuk kudde. Hur hårt det än slår en, så landar de ganska skönt ändå”, skriver han och kräver både hårdare straff och en ökad respekt och lojalitet mot Sverige.

Sverige har råd att spendera

Trots pandemin och dyra krisåtgärder är ladorna långt ifrån tomma. Sverige har fortfarande råd och bör lägga ännu mer pengar på både kortsiktiga och långsiktiga krisåtgärder. Det skriver Swedbanks chefsekonom Andreas Wallerström på DI Debatt som nu vill att regeringen prioriterar insatser för den gröna omställningen och för att stoppa den ökande arbetslösheten.

”I de pågående budgetförhandlingarna bör fokus ligga på att lösa Sveriges långsiktiga utmaningar. Svensk arbetsmarknad har allvarliga problem och vi behöver gå från ord till handling när det gäller den gröna omställningen av ekonomin”, skriver Wallerström.