Krönika

Mats Edman: En förlust när debattörer avfärdas som »klimatförnekare«

Att avfärda initierade debattörer som »klimatförnekare« dödar nödvändiga diskussioner, skriver Mats Edman.

I svallvågorna efter det bisarra amerikanska presidentvalet får man anstränga sig för att se ljuset i det Twitterbelysta mörkret. Även om läppen faller nedåt är jag inte lagd åt det dystopiska hållet. Skriver till tonerna av kärlekstemat i Gudfadern, så vackert och samtidigt en svanesång. Ondskan förlorar.

Flera hundra års framsteg genom upplysning, naturvetenskap, industrialisering, tekniska landvinningar, frihandel och liberal humanism är ju välkända. Människans innovationskraft och lösningsförmåga har förflyttat berg i alla tider. Ändå handlar samtidens diskussioner om vilket av alla skräckscenarier som leder till domedagen.

Lögnroboten Donald Trump, de postmoderna trollen, neorasistiska teorier vinner mark, munskydd hejdar inte covid-19, Europas ekonomier bommas igen. Kallt krig mellan de tre supermakterna. Massarbetslöshet, strandsatta flygbolag, åldersdemensboom i världen. Plus alla dessa vidriga terrorister som sprider död och fasa.

Kan det bli dystrare?

Ja, om vi ska förlita oss på FN:s klimatpanel IPCC, Dagens Nyheters toppredaktörer och aktivistikonen Greta Thunberg så tickar klimatatombomben i ett nästan ostoppbart tempo. Klimatet står därför över alla andra frågor, enligt dem.

Därför ska Thunberg i december får utforma en helt egen DN om klimatfrågan. Jag tycker att det är ett intressant lackmustest. Greta Thunberg är en unik röst som hörts i hela världen. Ser därför fram emot att bli överraskad.

Klimatet förändras, absolut. Frågan går inte att förneka. Forskningen kan effekterna av solvariationer, vulkanpartiklar och samspelet mellan hav och atmosfär. Ingen seriös person bestrider att jorden sedan miljoner år är ett snurrande drivhus.

Vattenånga och moln utgör 75 procent av den klimatpåverkan som uppstår när solenergin värmer jordytan. Atmosfären är ett inneslutande lock runt klotet. Utan atmosfärens skydd skulle medeltemperaturen legat på -19 grader och inget mänskligt liv finnas. Växthuseffekten är premissen för våra liv.

Mixen av växthusgaser komplicerar de fysikaliska ekvationerna. Nobelpristagaren Svante Arrhenius gjorde redan 1896 den första beräkningen av hur mänskliga utsläpp av koldioxid kan påverka klimatet. Koldioxid beräknas stå för 20 procent av dagens växthuseffekt, som är för stark.

Sedan 1920 har jordytans medeltemperatur stigit med en (1) procent. Från 1970 har ökningen gått särskilt snabbt. Det hänger samman med industriellt bruk av kol, gas och olja till elproduktion, bostadsuppvärmning samt fossila bränslen för transporter till sjöss, land och i luften.

I Norden är Sverige det land som, överlägset, släpper ut minst koldioxid per invånare. Vår lycka är fossilfri vatten- och kärnkraft. I utsläppsmängd är Kina, USA, Indien och Ryssland de värsta klimatpåverkarna.

Framför allt dessa länders utsläpp måste ner om klimatet inte ska skena. Vad man utförligare bör diskutera är om vår deadline för att bromsa temperaturökningen infaller år 2030, 2080 eller 2120. Klimatforskarna är oroade, men det är en myt att »alla« drar samma slutsatser.

Det är orätt när initierade debattörer, som inte delar de värsta farhågorna, avfärdas som »klimatförnekare«. Sådan retoriska skamgrepp dödar nödvändiga diskussioner. Klimatet kan inte »förnekas«. Vetenskapens eviga credo är att bevisa och motbevisa, vilket gäller även i klimatfrågan.

Lyssna på forskningen, är Greta Thunbergs mantra. Om några löser klimat- och miljöproblem så är det forskare, ingenjörer och tekniker. Medan andra pratar jobbar de. Sedan 1970 har Sveriges fossila utsläpp mer än halverats. I EU över 20 procent. Hela bilmarknaden kör i full fart mol eldrift.

När Thunberg gör sitt klimat-extra gäller fakta, forskning och inte åsikter, lovar chefredaktören Peter Wolodarski. Normala journalistiska principer ska styra. DN har fått hård kritik av bland andra Svenska Dagbladets chefredaktör Anna Careborg för greppet att skifta oberoende mot en ikoniserad aktivist.

Själv hoppas jag att den begåvade Greta Thunberg vågar släppa fram experter som orkar ifrågasätta även hennes referensramar.

Exempelvis professor Lennart Bengtsson (en av Sveriges mest erfarna klimatforskare), professor Björn Lomberg (chef för Copenhagen consensus center) samt den amerikanske miljöaktivisten Michael Shellenberg, författare till boken Apokalypse never. Why environmental alarmism hurts us all (HarperCollins, 2020).

Då får vi också se om Peter Wolodarski är publicist eller en nyfrälst aktivist.

Läs fler krönikor av Mats Edman här!

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera