Covid-19 / Inrikes

M:s förslag: En ny krisledning direkt under statsministern

Regeringens coronahantering sågas, pressen ökar på Trump, som hotas av riksrätt och pandemilagen tvingar handeln att ställa om snabbt. Det är några inslag i morgonens svep.

Pandemilag ställer om i handeln

Den pandemilag som trädde i kraft på söndagen får kritik av bland andra Svensk Handel.

»Vi har fått så kort tid att ställa om till en så kraftig begränsning», säger Karin Johansson, vd, Svensk Handel, till Ekot.

Svensk Handel är trots allt positiv till att lagen anger hur många som får vistas samtidigt i en butik.

De nya reglerna innebär bland annat en begränsning för hur många som får vistas i butiker, på gym och i sportanläggningar. Varje besökare ska kunna disponera 10 kvadratmeter av den befintliga ytan. Den som bryter lagen kan få 4000 i böter eller tvingas stänga.

Regeringens krishantering ifrågasätts

Regeringen har varit både »senfärdig och passiv», och gömt sig bakom myndigheter och skyllt sina misslyckanden på regioner och kommuner. Den kritiken uttrycker Moderatledaren Ulf Kristersson och Moderaternas försvarspolitiske talesperson Pål Jonson på Di Debatt. 

Det är uppenbart att regeringens krisledning inte fungerat, tycker de,  och anser att Sverige nu behöver en central krisledning direkt under statsministern.

»Om det är så det fungerar när en civil kris drabbar Sverige – vad händer då vid ett fientligt angrepp?«, undrar de, och anser att den nationella krisledningen måste byggas upp från grunden.

Moderaterna föreslår också att Sverige inrättar ett totalförsvarsdepartement med ansvar för både det militära och civila försvaret.

Partier efterlyser ny vapenamnesti

För att minska antalet illegala vapen i Sverige vill flera partier nu se en ny vapenamnesti i Sverige, så att den som har vapen utan tillstånd ska kunna lämna in det utan att bestraffas. Redan nu finns människor som vill göra sig av med de vapen som de har, vilket är ett sätt att minska vapentillgången, uppger Liberalernas rättspolitiske talesperson Johan Pehrson till Ekot. Inrikesminister Mikael Damberg (S) är öppen för ny, tillfällig amnesti om Polismyndigheten efterfrågar det.

Region ber Försvarsmakten om hjälp 

Antalet smittade och insjuknade i covid-19 ökar drastiskt i Blekinge; konstaterade fall och inlagda dubblerades över storhelgerna. Antalet nya coronafall per dag ligger kring 200. I december lånade Region Blekinge ut intensivvårdspersonal till Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Nu är det Region Blekinge som behöver stöd, och ber Försvarsmakten om hjälp, bland annat med specialistkompetens inom intensivvården, skriver Dagens Samhälle. 

Detta »både för att avlasta de som jobbar men också för att kunna öppna fler covidavdelningar, som vi kommer att behöva», säger Kjell Ivarsson, hälso- och sjukvårdsdirektör till tidningen Sydöstran. 

Covidsjuka har symtom i månader

De flesta av de patienter som vårdats på sjukhus för covid-19 har symtom som trötthet och muskelsvaghet ett halvår senare. Detta enligt en ny studie, som presenterats i The Lancet, rapporterar TT. Av patienterna uppgav sig 63 procent uppleva dessa symtom, medan 26 procent sade sig ha sömnsvårigheter, och 23 procent upplevde ångest och depression. En studie från SBU (Statens beredning för social och medicinsk utvärdering) visar dessutom stöd för att långvariga symtom och skador förekommer längre än sex veckor efter insjuknandet, även bland dem som inte vårdats på sjukhus. Regeringen föreslår nu enligt Ekot 50 miljoner kronor till forskning kring långtidscovid.

Internationellt

Nya restriktioner i flera länder

Covid-19-pandemin har nu resulterat i fler än 1,9 miljoner döda i världen. I Sverige tycks överdödligheten under 2020 hamna på mellan 6000 och 7000 människor. Tidningen Le Monde uppmärksammar hur nya restriktioner införs i flera länder, däribland Québec och i Sverige. I Tyskland uppgår antalet döda med covid-19 nu till 40 000.

Trump hotas med riksrätt

Representanthusets talman Nancy Pelosi är redo att starta en riksrättsprocess mot president Donald Trump. Även flera inom republikanska partiet kräver Trumps avgång efter stormningen av kongressen i Washington DC i onsdags. Men Trump, som anklagats för att ha uppviglat mobben som tog sig in i parlamentsbyggnaden, har inga planer på att avgå innan Joe Biden svärs in som ny president den 20 januari. I stället reser han till gränsmuren mellan USA och Mexiko.

Demokraterna i representanthuset vill att vicepresident Mike Pence och regeringen aktiverar det 25:e tillägget i konstitutionen, som gör det möjligt att avsätta en president som inte anses fullgöra sina uppgifter. Blir det inte så, hotar de inleda en riksrättsprocess. Åtalspunkterna kan läggas fram redan nu på måndagen, erfar DN.

FBI varnade om stormningen

I flera veckor före stormningen av Kapitolium i onsdags hade högerextremister på nätet diskuterat en potentiell attack, rapporterar NBC. På Instagram och Facebook har en digital pamflett cirkulerat med titeln »Operation Ockupera Kapitolium».

Debatter 

Moderaternas EU-parlamentariker efterlyser mer marknadsekonomi och avregleringar. Något som dock skulle bädda för klimatkatastrof och ökade klyftor, anser Jonas Ljungberg, professor i ekonomisk historia, Lunds universitet, på Sydsvenskans opinionssida.

»Det är motiverat att tala om en tillväxtkris och försöka åtgärda den, men tillväxtkrisen kan inte jämställas med klimatkrisen«, skriver han.

SvD Debatt argumenterar debattörer som Annicka Engblom, ordförande Svenska Atlantkommittén samt flera ambassadörer och generalmajorer för ett svenskt Natomedlemskap, något de anser skulle bidra till fred och säkerhet i det nord-baltiska området.

»En tydlig Natooption fyller ett pedagogiskt syfte att klargöra vår säkerhetspolitiska linje«, skriver de, och anser att det inte är» så radikalt som svenskar uppfostrade med neutralitetsdogmen kan tro«, att Sverige skulle ge andra länder militärt stöd.

DN Debatt uppmärksammar fastighetsexperterna Robert Boije, SBAB och Fredrik Kopsch, LTH, en »dramatisk nedgång» i småhusbyggandet, som de tycker har gått obemärkt förbi. Det intresse för det mer storskaliga byggandet av småhus, som tog fart i Sverige när en egnahemsrörelse startade i slutet av 1880-talet, märks inte av i dag, konstaterar de, trots att slopandet av fastighetsskatt på småhus givit ökat incitament att bygga dem. Bolånetak, amorteringskrav och kommunal markplanering sätter dock käppar i hjulet för småhusbyggande, anser de, och efterlyser en ny egnahemsrörelse.

Logga in som prenumerant för att fortsätta läsa.

Logga in
eller

Köp FOKUS ONLINE utan bindningstid!

Prova 1 månad för 1 krona

Kampanjpris 1 krona första månaden därefter 149 kronor per månad.

Detta ingår:

Obegränsad tillgång till alla online-artiklar.

Aktuella analyser och fördjupningar.

Dagligt nyhetsbrev.

Fokus på samhällsfrågor, politik, ekonomi, kultur och vetenskap.

Fortsätt

Jag godkänner villkoren för Fokus (FPG Media AB).

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera