Covid-19 / Inrikes / Vetenskap

Ny forskning: Större risk för psykisk ohälsa om du drabbats av covid-19

Nya forskningsrön visar att effekterna av Covid-19 kan dyka upp mycket senare än man trott.

Ångest, nedstämdhet, stroke och demens drabbar i högre utsträckning patienter som haft covid-19 än patienter som haft säsongsinfluensa eller andra luftvägsinfektioner.

Det visar en brittisk forskarrapport, publicerad i The Lancet Psychiatry i dag. I studien som är den största i sitt slag har forskare jämfört uppgifter från fler än 230 000 före detta Covid-19-patienter, med drygt 100 000 patienter som haft säsongsinfluensa, och med 230 000 som haft någon form av luftvägsinfektion.

Resultaten visar att var tredje (34 procent) Covid-19-patient hade fått en psykiatrisk diagnos inom sex månader efter virusinfektionen.

De vanligaste diagnoserna var ångestproblematik (17 procent av patienterna), nedstämdhet (14 procent), missbruk (7) och sömnsvårigheter (5).

Resultaten upptäckte forskarna efter att ha granskat elektroniska medicinska journaler i det amerikanska hälsoregistret TriNetX, som vid tillfället för denna skärskådan omfattade över en halv miljon covid-19-drabbade patienter. Flertalet av vårdfallen i detta register har drabbats av svårare sjukdom. Den stora grupp som insjuknar av coronaviruset och bara får bara milda sjukdom finns inte med i registret. Ett faktum som får forskarna, verksamma vid Oxford University, att betona att man inte tror studiens resultat, att var tredje person som insjuknar i covid-19 blir psykiskt sjuk i någon form, nödvändigtvis är generaliserbart på en hel befolkning.

Men undersökningen visar att risken för en psykiatrisk diagnos är förhöjd efter covid-19, jämfört med andra luftvägsinfektioner, konstaterar forskarna. Jämfört med vanlig influensa handlar det om en riskökning med 44 procent, till exempel.

– Även om den individuella risken för de flesta diagnoser är liten, så kan påverkan på sjukvården och hälsosystemen bli betydande med tanke på storleken av pandemin, säger artikelns huvudförfattare, professor Paul Harrison, till tidskriften.

Därutöver såg forskarna en tydlig indikation: Ju svårare sjuk man varit i covid-19, desto högre var risken att drabbas av psykiska problem efteråt.

Jämfört med en förekomst på 34 procent i hela gruppen, var den 38 procent bland dem som hade vårdats på sjukhus, 46 procent för dem som fått intensivvård och hela 62 procent bland som hade haft delirium under sin Coronainfektion.

Tendensen fanns också för en rad andra diagnoser, som hjärnblödning, blodpropp och demens. Exempelvis drabbades 2,7 procent av dem som hade fått intensivvård och 3,6 procent av dem med delirium av hjärnblödning, jämfört med 0,3 procent bland de Covid-19-patienter som inte hade lagts in på sjukhus. För ischemisk stroke var motsvarande andel 6,9 respektive 9,4 procent, att jämföra med 1,3 procent, och avseende demens 1,7 respektive 4,7 procent, jämfört med 0,4 procent bland dem som inte vårdades på sjukhus.

– Vår studie tyder på att hjärnsjukdomar och psykiatriska tillstånd är mer vanligt förekommande efter covid-19, än efter influensa eller andra luftvägssjukdomar, även om man tar hänsyn till andra riskfaktorer, säger Max Taquet, en annan av forskarna bakom den aktuella studien.

Av dem som fick en psykiatrisk eller neurologisk diagnos inom sex månader efter Covid-19-infektionen, hade 13 procent aldrig tidigare hade haft en sådan diagnos tidigare.

Ångesten och nedstämdheten, som var de vanligaste diagnoserna bland de som haft covid-19, kopplar forskarna ihop med stressen som följer av erfarenheten att vara allvarligt sjuk, sjukhus- eller till och intensivvårdad, förklarar forskarna.

Neurologiska konsekvenser som stroke och demens, tolkar forskarna däremot som en följd av biologisk påverkan av själva Covid-19-viruset, eller kroppens reaktion på infektionen. Forskarna har undersökt om också risken för sjukdomar som Parkinson´s och Guillain-Barré, en nervinfektion som leder till förlamning, hos den som legat nedbäddad i den nuvarande pandemisjukdomen, men såg inga sådana samband alls.

Den brittiska studien är en observationsstudie. Det betyder att forskarna inte har kunnat slå fast att det är coronaviruset som orsakar de efterföljande psykiska åkommorna

Men genom att jämföra en stor grupp människor som haft Covid-19 med två grupper, en som haft säsongsinfluensa, och en som haft andra luftvägsinfektioner, kunde har forskarna kunnat dra slutsatsen att Covid-19 var kopplat till fler efterföljande hjärnskador än de andra sjukdomarna. De som insjuknat i Covid-19 hade när de tillfrisknat 16 procent högre risk att utveckla en psykisk eller neurologisk sjukdom än patienter som återhämtat sig efter andra luftvägssjukdomar, och 44 procents högre risk än patienter som blivit friska efter en vanlig influensa.  Och ju värre allvarligt sjuk i Corona man varit, desto högre var risken att dra på sig en efterföljande psykisk sjukdom eller hjärnskada.

24 procent av alla patienterna drabbades av ångest, men 28 procent av dem som legat på intensiven och 36 procent av patienterna som drabbats av delirium när de var sjuka.  Stroke drabbade 2 procent av alla Covid-19-patienter, men 5 procent av alla som haft delirium. Tidigare har forskare kunnat konstatera att patienter med demens löper högre riska att få Covid-19. Oxfordresultaten antyder att sambandet också kan vara det omvända. Enligt neurologprofessorn Massud Hussein på universitetet i Oxford, finns bevis på att coronaviruset tar sig in i hjärnan och orsakar direkta skador. Bland annat genom att blodproppar bildas, som kan leda till stroke.  Också den allmänna inflammation som kroppen svarar med när den ska bemöta virusinfektionen, kan påverka hjärnan.

Professor Dame Til Wykes, vid institutet för psykiatri, psykologi och neurovetenskap vid Kings College i London, säger att “studien bekräftar våra misstankar at ten Covid-19-diagnos inte bara är kopplad till andningssymtom, utan också till psykiatriska och neurologiska problem.”

– Om man tittar på effekter mer än sex månader efter diagnosen upptäcker man att dessa efter-effekter kan dyka upp mycket senare än vad man kan tro. Något som de som drabbats av långvarig Covid inte är lika förvånade över.

– Trots att det som händer efteråt slår mycket hårdare mot de som legat på sjukhus pekar studien på att allvarliga följder också drabbar människor som inte skrivits in på sjukhus för sina covid-19-symton.

Logga in som prenumerant för att fortsätta läsa.

Logga in
eller

Köp FOKUS ONLINE utan bindningstid!

Prova 1 månad för 1 krona

Kampanjpris 1 krona första månaden därefter 149 kronor per månad.

Detta ingår:

Obegränsad tillgång till alla online-artiklar.

Aktuella analyser och fördjupningar.

Dagligt nyhetsbrev.

Fokus på samhällsfrågor, politik, ekonomi, kultur och vetenskap.

Fortsätt

Jag godkänner villkoren för Fokus (FPG Media AB).

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera