Ta inte min fetisch ifrån mig, Jimmie Åkesson
Slöjförbud är ovärdigt en demokratisk stat. Själv kanske jag börjar följa den judiska traditionen att bära peruk.
Bild: Unsplash
Hur sunkigt är det inte att staten ska bestämma hur vuxna kvinnor bör klä på eller av sig? Kvinnohistorien är full av pekpinnar, från illasittande korsetter till brända bh:ar, och bannor för djupa urringningar och korta kjolar. Alltid ska någon ha synpunkter, och nu även Sverigedemokraterna.
Först gick KD ut med att vilja förbjuda burka och niqab. I Sverige visar vi ansiktet (utom under pandemins korta parentes då det gick bra att täcka halva anletet med munskydd). Nu drar SD om tumskruvarna ytterligare och vill införa slöjförbud. Kvinnor i Sverige ska visa både ansikte och hår, därmed basta. Det är klassisk svensk politik att i stället för att peka på exakt var skon klämmer, försöka skjuta prick med hagelbössa. Om tanken är att tvång och hederskultur ska upphöra, är slöjförbudet ett trubbigt vapen.
Visst existerar hedersnormer, men allt fler unga muslimska kvinnor i Sverige bär i dag slöjan som identitetsmarkör. De har populära Tiktok-konton och visar att man kan vara kvinnlig utan att skaka ”tits n’ ass”. Det modesta modet har sina poänger. Men det är just identiteten som praktiserande muslim som SD har svårt för.
Motiveringen är att slöjan är ett plagg som tvingas på kvinnor, och därför ska man nu tvinga kvinnorna till frihet genom att förbjuda dem att ta på den. Två fel gör inte ett rätt. Det är under en demokratisk stats värdighet att pådyvla vuxna människor klädlagar. Sådant ägnar de sig åt i Iran, inte här. Och hur ska ett slöjförbud upprätthållas? Ska vi ha moralpoliser? Vad ska straffet bli, och var ska gränserna gå? Sjalett, öronlappsmössa, keps?
Är det ett sammanträffande att förslaget om slöjförbud kom efter avslöjandet att Vänsterpartiet på kommunnivå har slöjbeklädda damer som tycker att Hamas är det bästa sedan skivat bröd?
En hijabi säger i GP att hon vill vara fri att klä sig som hon vill. Om lagen går igenom kommer hon att lämna landet. Just detta vill SD uppnå, att den som inte vill anpassa sig får bo någon annanstans.
Vart ska en kvinna flytta om hon vill täcka håret? Till ett land där hon får klä sig som hon vill eller till ett där slöjan är obligatorisk?
Vill man understryka att vi lever i ett sekulärt land, stryp då hellre statliga bidrag till alla religiösa organisationer
Jag har blandade känslor. Sverige är ett fritt land och det får gärna speglas i människors olika klädsel. Samtidigt har demokratiska länder som Kanada och Frankrike lagar mot religiösa uttryck i offentliga rum. De har känt sig tvungna att använda alla till buds stående medel för att förhindra den religiösa fanatism som har lett till många uppmärksammade terrordåd. Otryggheten ökar, och den som vill sova dåligt om natten kan på Public Safety Canada förkovra sig i listan på närmare 80 otäcka terrororganisationer.
Man ska inte dra likhetstecken mellan dolt hår och terrorism, men kanske försöker man genom ett förbud ändå ringa in något svårgripbart. Religiösa fanatiker är rigida och har en it’s my way or the highway-attityd som man bättre kan definiera om man, som SD nu gör, öppnar upp för en diskussion om slöjförbud.
En vän kallar dem som prompt måste visa upp sin religiösa tillhörighet för ”religiösa blottare”. Dem kan ett slöjförbud ställa mot väggen, medan den som är lite flexibel kommer att hitta nya uttryckssätt som rimmar både med rikets lagar och religiösa påbud.
Att rikta strålkastaren mot de religiöst extrema skulle kunna leda till att de som är lite mer ”blågul islam” slipper buntas ihop med fanatikerna. Säkert hoppas SD på deras röster i höst.
Hur ställer då jag mig, som sedan ett drygt decennium har valt att bara visa håret för min make, till förslaget om slöjförbud? Givetvis vill jag inte att Jimmie Åkesson ska ta min fetisch ifrån mig. Men skulle ett sådant förslag gå igenom kan jag dölja håret på annat vis, till exempel börja följa den judiska traditionen att bära peruk. Det kan bli en ny fetisch.
Men jag misstänker att förslaget mest är till för att få människor att bekänna färg. Slöjförbudet kan vara ett sätt att säga ”om du inte kan visa att du kan anpassa dig när vi ber dig om det, kan du heller inte leva i ett demokratiskt samhälle”. I längden blir det ett sätt att få fanatiker att självmant lämna landet – eller att aldrig flytta hit.
Vill man understryka att vi lever i ett sekulärt land, stryp då hellre statliga bidrag till alla religiösa organisationer. Låt religion bli en hobby som utövaren själv bekostar, nog tål tron den utgiften. Hellre det än att staten går in och tafsar i människors garderober.
***