Framtiden är ljus i Elon Musks socialistiska paradis
Snart kan vi alla slappa på sofflocket. Enligt Elon Musk går vi en utopisk framtid till mötes där vi lever på medborgarlön medan AI gör allt arbete åt oss.
Bild: Daniel Torok/Vita huset
När The Economist nyligen intervjuade techmogulen Elon Musk siade han om framtiden. Han bedömer att i den takt tekniken nu utvecklas så kommer den samlande artificiella intelligensen överträffa den mänskliga kapaciteten inom ett par år. Ser vi tio år framåt kommer vi enligt Musk leva i en för oss oigenkännlig verklighet där AI sköter allt arbete och där vi med medborgarlön kommer att ha all tid över att ägna oss åt våra familjer, vänner, hobbies och det vi tycker är roligt.
Den som bäst skildrat den utopiska framtid som väntar är den skotske författaren och socialisten Iain Banks (1954–2013). Denne debuterade med den kontroversiella romanen Getingfabriken (1984) som påminner om Nikanor Teratologens (Niclas Lundkvist) moderna svenska klassiker Äldreomsorgen i Övre Kågedalen (1992). Banks berättar en grym socialrealistisk saga om en underlig och mordisk pojke som växer upp isolerad på en enslig skotsk ö där han ägnar sig åt att jaga och tortera djur under tiden som han får veta mer och mer om sitt mörka öde.
Men Banks är mest känd för sin svit av romaner och noveller i den så kallade Culture-serien. Om tusentals år har mänskliga och artificiella intelligenser vävts samman i en upplyst civilisation som sprider sig genom universum. Det är AI:n som utför allt arbete och kunskapsutveckling medan de biologiska samhällsmedlemmarna kan leva i en lustfylld hedonistisk tillvaro. De har skapat ett socialistiskt överflödssamhälle enligt Karl Marx vision och behöver varken lagar eller polis för att upprätthålla ordningen, den sociala kontrollen löser det problemet. Den genetiska koden för att skjuta upp åldrande och leva ett långt liv har också knäckts, medellivslängden är 400 år!
Banks svit kan läsas som en allegori för vår samtid och han var uppenbart inspirerad av den amerikanske statsvetaren Samuel P. Huntingtons bok Civilisationernas kamp: mot en ny världsordning (1996), i vilken denne spådde att framtidens konfliktlinjer inte skulle vara mellan ideologier och samhällssystem, utan mellan världens stora civilisationer.
Culture-kulturen ställs inför dilemman när den träffar nya främmande intelligenta arter. I mötet med förtryckande samhällen måste de likt västerländska demokratier bestämma sig för ifall de ska ingripa och befria de olyckliga eller låta dessa kulturer utvecklas i sin egen takt. Här känner vi igen USA:s och allierades lärdomar från krigen i Afghanistan och Irak.
Den värsta fienden mot sekulära och humanistiska Culture är de militärt expansionistiska idiranerna, våldsamma religiösa fundamentalister som beskyller andra för att ägna sig åt avgudadyrkan av AI. Dessa påminner förstås en hel del om de jihadister som sedan 1970-talet fört ett heligt krig mot västvärlden.
Det är intressant att se hur mycket Musk influerats av Culture. Hela hans SpaceX-projekt med att föra ut mänskligheten och AI i rymden för att kolonialisera andra planeter är ett direkt försök att realisera Banks vision.
Enligt Musk är det nu ingen mening med att försöka stoppa AI-utvecklingen, utan att bara följa med dit den för oss. I Banks böcker blir de samhällen som försöker begränsa den artificiella intelligensen hopplöst frånsprungna förlorare.
Det som Musk själv medger på sikt kan skjuta hans utopi i sank är just verklighetens “idiraner”. För AI-revolutionen verkar inte leda till civilisationernas försoning. Musk förutspår att Storbritannien och andra europeiska länder med stor muslimsk invandring kommer att bryta samman i inbördeskrig just därför att islam och den västerländska civilisationen är oförenliga.
***
Läs även: Har språket blivit en råvara?
