”UFC har blivit en del av den politiska makten”

I Fight! Fight! Fight!: Ett reportage om makt och MMA skildrar Jonas Cullberg hur kampsporten mixed martial arts har gått från att vara en subkultur-företeelse till att bli en av världens största och snabbast växande sporter, liksom en självklar del av de politiska finrummen – inte minst i USA. Donald Trump och Dana White, chef för Ultimate Fighting Championship, UFC, den organisation som dominerar inom MMA, är två maktspelare som länge kliat varandras ryggar och gett varandra publicitet. Som Jonas Cullberg påpekar: det är ingen slump att ett av de första offentliga sammanhang som Trump dök upp på efter stormningen av Kapitolium, 6 januari 2021, var en UFC-gala i Las Vegas. Det hjälpte honom in i värmen igen.

När MMA startade i USA för runt 30 år sedan var sporten illa ansedd och betraktades som en obskyr liten verksamhet vars galor var förbjudna i städer som New York och Las Vegas, innan reglerna stramades upp. Att UFC i dag i stället befinner sig i maktens finrum blev sommarens MMA-gala framför Vita Huset en tydlig bild för. Den ingick i firandet av Trumps 80-årsdag och USA:s 250-årsjubileum.

– Det blev uppenbart att UFC har blivit en del av den politiska makten i USA, säger Jonas Cullberg.

Han beskriver galan som ”ett propagandaspektakel”. Inför varje match följs alltid MMA-deltagarna av en kamera på sin väg från omklädningsrummet, in i arenan.

– Vid det här tillfället fick deltagarna göra walk outs från Ovala rummet, det heligaste rummet i Vita Huset. Dana White och Trump stod sida vid sida på Vita husets Harry Truman-balkong och vinkade till publiken, som två jämbördiga makthavare. Och de tävlande eskorterades ut till sina matcher av arméns hedersvakt, som gjorde honnör för dem.

Jonas Cullberg har bott i New York sedan 2015 och skrivit om amerikansk politik och kultur som frilansjournalist. Under sin bevakning av presidentvalet 2024 upptäckte han att MMA kunde ge honom en annorlunda och lockande vinkel på amerikansk politik.

– MMA som fenomen kan av många uppfattas som lite korkat och brutalt …

Du menar bilden av biffiga muskulösa män …

– … som spöar på varandra. Det är den bild som många har. Och att i stället använda sporten för att beskriva olika utvecklingar inom storpolitiken … För mig kändes det nytt och spännande.

Han har gjort en diger research: besökt MMA-galor både i USA och Förenade Arabemiraten, intervjuat MMA-utövare såväl som publik, tränat MMA själv … I sin bok vill han ge en ögonblicksbild av världen i dag där antalet demokratiskt styrda länder krympt rejält under de senaste 20 åren.

– Det är en värld som allt mer präglas av mer eller mindre auktoritära styren och rörelser. Bland vissa personer som jag intervjuat, framför allt bland västerlänningar i Förenade Arabemiraten, framkommer det en ökad acceptans för auktoritära system, att folk inte längre tycker det är så noga med demokrati.

Som författare och reportagejournalist söker Jonas Cullberg efter personer som kan illustrera olika aktuella samhällsfenomen.

Vad är det för ämnen som lockar dig?

– Jag hamnar ofta i ganska mörka ämnen och tycker det är intressant att komma in på områden som betyder mycket för folk, där saker ställs på sin spets.

I sin uppmärksammade debutbok En amerikansk epidemi (2019) skriver han om hur överdoser av heroin och receptbelagda smärtstillande medel brett ut sig likt en samtida pest över USA. Han intervjuade en mängd människor, bland annat på öppna narkotikamarknader och i industristadsdelar på fallrepet.

– Jag gillar när jag hamnar i för mig intressanta och främmande miljöer, subkulturer som jag inte hör hemma i, när jag får kliva in i dolda världar som jag inte har någon erfarenhet av och försöka skildra dessa miljöer.

Han ligger lågt med att väva in egna värderingar eller känslor – i stället låter han sina böckers skickligt gestaltade, stundtals närmast filmiska scener tala för sig själva.

– Jag vill att saker ska få vara komplexa och mångtydiga, att man som läsare ska få bilda sig en egen uppfattning. Så jag försöker vara undersökande och utforskande, snarare än att skriva läsaren på näsan.

– Det som kännetecknar de här ledarna är att det ofta är väldigt viktigt för dem med manlighet och MMA bygger på värden som många förknippar med traditionell maskulinitet, som styrka, disciplin och mod. Jag tror att de känner att de får spegla sig lite i de här MMA-stjärnornas glans, att deras manlighet spiller över lite på dem.

MMA har genom åren spridit sig från USA till många andra länder, som Brasilien och Ryssland. Sporten går inte bara hem hos Trump, utan också hos Putin och Tjetjeniens diktator Ramzan Kadyrov. Jonas Cullberg skriver: ”UFC:s säregna blandning av kamp och underhållning, våld och spektakel, har visat sig vara ett tilltalande verktyg för imagebyggande för auktoritära ledare världen över.” En pikant detalj är att varje gång som Trump gör entré på en UFC-gala spelas låten American Bad Ass där Kid Rock rappar om ”att vara en framgångsrik rebell, med fans, kvinnor, pengar och berömmelse”.

Eftersom MMA är ett populärt fenomen bland unga män blir sporten också en kanal till den väljargruppen, något som Trump framgångsrikt använde sig av i det senaste presidentvalet.

Vad får UFC ut av den nära kopplingen till Trump?

– De har ett stort intresse av att hålla sig väl med makten eftersom de har en udda affärsmodell, ett slags illegalt monopol som är väldigt kritiserat, och vill slippa granskningar av myndigheter. De har lagt beslag på hela marknaden för den här kampsporten och har kritiserats för att pressa ner lönerna.

Han säger att det är ett slags gig-ekonomi där de tävlande står utan trygga anställningsvillkor.

– För de allra flesta är det en usel ekonomisk affär att försöka bli MMA-stjärna.

I boken beskriver han det som den amerikanska drömmen driven till sin spets där vem som helst kan lyckas ta sig till den absoluta toppen ”men de allra flesta harvar på utan att nå dit.”

MMA-galor fungerar som en mötesplats för högerextremister, det gäller även i Sverige. Men sporten är inte politiserad här på samma sätt som i USA.

– Du behöver inte vara sverigedemokrat bara för att du tränar MMA, det finns ingen partipolitisk koppling.

Vad beror det på?

– Det kanske handlar om att det inte har funnits någon politiker i Sverige som har velat exploatera MMA, som haft det intresset.

Han tror inte heller att vi skulle vara särskilt mottagliga för om politiker här försökte ”prångla ut politiska budskap” i samband med olika sportevenemang.

Den högerextrema falang som har störst nyrekrytering i landet är aktivklubbarna. Denna från början amerikanska rörelse, som Jonas Cullberg skriver om, blev rejält uppmärksammad i media förra sommaren då det visade sig att migrationsminister Johan Forssells son varit medlem i en svensk aktivklubb. Kampsportsträningen inom dessa klubbar blir en fasad för deras högerextrema verksamhet och rasistiska agendor. De bygger upp ett våldskapital, menar Jonas Cullberg, vilket manifesterades i förra sommarens misshandel i centrala Stockholm av fyra män med invandrarbakgrund, som några män från aktivklubbrörelsen låg bakom.

Avslutningsvis vill han trycka på att MMA inte bara är en problematisk sport där man slår varandra blodiga, kanske får hjärnskador för livet eller sysslar med ”sportswashing” av auktoritära regimer som exempelvis Förenade Arabemiraten. Det finns många berättelser om MMA-stjärnor som tidigare i sitt liv har varit på glid, hittat denna kampsport och fått ordning på tillvaron igen.

– Jag vill inte bidra till någon slags moralpanik eller svartmåla sporten i sig, utan det handlar om hur vissa makthavare och andra aktörer använder den. Nästan alla som tränar kampsport pratar om den gemenskap som kan uppstå och att de får självförtroende och kontroll över sin kropp. Det är dessutom en otroligt utmanande och rolig träningsform.

***

Läs även: Raoul Peck: ”Film kan inte förändra någonting”

Läs även: Sebastian Stakset: ”Svikna barn sviker”