Sverigebilden är splittrad inför valet
CNN hyllar Sveriges förmåga att byta kurs när gamla modeller slutat fungera. I Danmark varnas för att valet kan sätta den ekonomiska återhämtningen på spel.
I ett över fem minuter långt inslag hyllas Sverige i amerikansk tv som ett undantag i Europa. Det är journalisten Fareed Zakaria, med eget program på CNN och ett förflutet på Newsweek och Time, som gör en analys inför det svenska riksdagsvalet. ”I hela Europa är de liberala demokratierna förlamade”, inleder han. ”Tillväxten har kört fast, skulderna stiger och de lyckas inte byta kurs”. Som exempel ger han Frankrike som lägger 25 procent av de offentliga utgifterna på pensioner och Storbritannien som nu troligen måste höja skatterna för att klara skenande kostnader för sjukvården. Det kan äventyra både innovationskraften och upprustningen.
Undantaget, enligt Zakaria, är Sverige – som ur internationellt perspektiv mest är känt för sin progressiva socialdemokrati med ett folkhem som tog hand om alla från vaggan till graven. Och som därefter gjorde en remarkabel sväng och blev en entreprenöriell marknadsekonomi, och rentav en ”ultrakapitalistisk fristad”. Förklaringen, säger Fareed Zakaria, är en förmåga att förändras när gamla modeller slutar fungera.
För den som gillar helikopterperspektiv och långa linjer är inslaget ett välkommet avbrott från valrörelsens utspel. Fareed Zakarias analys påminner lite om den som den amerikanske journalisten Marquis Childs gjorde 1936. Han beskrev då socialdemokratins begynnande omstöpning av landet i boken Sweden: the Middle Way. I dag, 90 år senare, fortsätter Zakaria berättelsen och tar upp Astrid Lindgrens skattesats på 102 procent på 70-talet som en bakgrund till liberaliseringarna som följde decennierna efter. Omsvängningen i flyktingpolitiken dateras till 2015 då Sverige ”överväldigades av invandringen” vilket tvingade fram ytterligare en radikal förändring av politiken.
Men historieskrivningen skär kurvorna. Carl Bildt, ”den första konservativa statsministern på 60 år”, får ensam äran för att ha lett Sverige ur ”vrakspillrorna” på 90-talet genom skuldsanering, marknadsreformer och ”århundradets skattereform”. Socialdemokraterna, inte minst finansminister Göran Persson, är glömda i CNN:s berättelse. Samma sak att skattereformen genomfördes redan av S-regeringen med finansminister Kjell-Olof Feldt, innan Bildt hade blivit statsminister 1991. Hur som helst konstaterar Zakaria att Sverige 30 år senare har nästan lika låga välfärdsutgifter som USA – 23,7 procent mot 22,7 – men bara en bråkdel av dess statsskuld – 36 procent av BNP jämfört med 120 procent. Pensionerna investeras på aktiemarknaden ”vilket gör varje svensk pensionär till investerare”.
LO-ekonomen Torbjörn Hållö tycker dock att ”ultrakapitalistisk fristad” är en dålig beskrivning.
– Att Sverige har nästan lika låga välfärdsutgifter som USA bortser från att arbetsgivarna betalar in pengar till det kollektivavtalade systemet. Och det svenska statliga pensionssystemet är ett fördelningssystem precis som i de flesta andra europeiska länder. Dagens löntagare betalar till dagens pensionärer. Det är tjänstepensionen, inte den statliga pensionen, som förvaltas i aktier vilket förvisso är unikt för Sverige, men tjänstepensionen styrs av arbetsmarknadens parter. Inte av regeringen.
En osviklig förmåga till konsensus?
De skattesänkningar på kapital som har gjort Sverige till ett kapitalistiskt mönsterland för CNN gjordes inte heller på 90-talet, utan av Göran Perssons och Fredrik Reinfeldts regeringar tio år senare. Nästa epokskifte härleder Zakaria till SD och flyktingkrisen. Sverige var enligt CNN ”kortvarigt” (briefly) landet med flest gängmord i Europa 2022. Men skiftet dateras till 2015 när Sverige bytte ut sitt invandringssystem till ett av Europas mest restriktiva. CNN:s analys roterar alltså runt två politiska beslut – krisuppgörelsen 1992 och flyktingöverenskommelsen 2015 – fast det ekonomiska skiftet gjordes över två decennier genom många beslut av olika regeringar. Flyktingbeslutet då MP:s språkrör grät var förvisso en unik krisuppgörelse, men Tidöpartierna skulle inte hålla med om att det fullbordade ett skifte. De vann valet sju år senare för att många väljare inte upplevde förändringen som tillräckligt stor.
Zakaria drar slutsatsen att Sverige har ”en osviklig förmåga att nå konsensus i kristid och sedan anpassa sig”, vilket gör oss till ett undantag i Europa. Men så många förtätade ögonblick i samma rum med nergrävda stridsyxor handlar det inte om. Däremot har S-regeringar avstått från att riva upp centrala beslut av borgerliga regeringar. Göran Persson behöll många valfrihetsreformer. Stefan Löfven behöll jobbskatteavdragen och återinförde inte fastighetsskatten eller förmögenhetsskatten.
Professorn i nationalekonomi Magnus Henrekson är tveksam till bilden av ”Landet konsensus”.
– Förändringar har gjorts under galgen och först sedan landet drivits åt fel håll alldeles för länge. Däri skiljer sig inte Sverige från andra länder, säger han och pekar på energisystemet – som först efter elkrisen 2022 har börjat åtgärdas med ett kärnkraftsbeslut som även Socialdemokraterna accepterar.
Henrekson förväntar sig återreglering av offentliga tjänster om S vinner valet, främst i skolsektorn, vilket i så fall skulle skadeskjuta tesen om en ”ultrakapitalistisk fristad”. Och riskkapital till startups där förmögna personer går in som finansiärer via sina egna bolag hotas av en eventuell miljardärsskatt.
– Det var Göran Perssons regering som skapade den möjligheten 2003. Det kan inte uteslutas att den försvinner med en ny regering.
Han pekar också på att det lovordade svenska pensionssystemet har underminerats genom att de tidigare raka rören mellan livsinkomst och pension har krökts betydligt. ”Oavsett valutgång kommer skiftena bestå”, säger Zakaria med blicken stadigt i kameran. ”Det nya systemet med en mer slimmad stat och mer slutna gränser har starkt stöd”.
En radikalt annorlunda bild av Sverige ger den danska tidningen Berlingskes ekonomiredaktör Ulrik Bie i en stor analys under rubriken ”Väljarna kan ödelägga Sveriges comeback”. Han konstaterar att svenskarnas köpkraft har urholkats betänkligt de senaste åren. Den höga inflationen efter pandemin tvingade fram räntehöjningar som slog extra hårt mot svenskarnas plånböcker då 80 procent av bolånen är rörliga. Som lök på laxen steg elpriserna rejält och minskade konsumtionsutrymmet än mer.
När svångremmen drogs åt drabbades tillväxten och arbetslösheten steg. Bie konstaterar att Sveriges BNP bara har vuxit med 5 procent sedan början av 2022, samtidigt som Danmarks ekonomi har vuxit 15 procent. Visserligen lyfter svensk ekonomi nu, men Bie pekar på att väljarna ändå verkar vilja ha ett regeringsskifte. ”Sverige går mot en tid av ekonomisk framgång – om väljarna bestämmer sig för ’mer av samma sak’. Men i stället ser det ut som de kastar in landet i ett stort experiment. Sådana kommer det sällan ut något gott av”, skriver han.
***
Läs även: Så påverkas opinionen av mätningar
