Sveriges nya underrättelsetjänst kan falla med regeringen
Regeringen har spelat högt med reformen av underrättelsetjänsten. Oppositionen varnar för att den pressade tidsplanen kan försvaga svensk underrättelseförmåga.
lördag 22 augusti
Regeringen har spelat högt med reformen av underrättelsetjänsten. Oppositionen varnar för att den pressade tidsplanen kan försvaga svensk underrättelseförmåga.
Vid årsskiftet flyttas ansvaret för det svenska spionaget i andra länder från försvarshögkvarteret till en nybildad myndighet med civil status under Utrikesdepartementet. Förutsättningen är dock att det går som Tidöregeringen tänker sig. I riksdagsdebatten i anslutning till omröstningen i kammaren förra veckan protesterade en samlad opposition både mot delar av innehållet och det pressade tidsschemat.
– Det här ska vara genomfört om fyra månader. Det är en oerhört kort tid för en så stor omorganisering, menade Socialdemokraternas utrikestalesperson Morgan Johansson – och erinrade om sjabblet med de nationella säkerhetsrådgivarna.
– Jag kan tycka att regeringen borde ha varit försiktigare. Vi kan inte göra fler missar nu.
Men de hårdaste salvorna mot omläggningen har avlossats från försvarsledningen – den stora förloraren i sammanhanget. Bakgrunden är förre statsministern Carl Bildts utredning om Sveriges utrikes underrättelseverksamhet. Den tillsattes efter missnöje med missbedömningarna från den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Must i samband med Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022. Varningsklockor ringde men Must hävdade envist att Vladimir Putin inte skulle våga sig på ett militärt ingripande och matade den dåvarande S-regeringen med statsminister Magdalena Anderssons i spetsen med felaktig information. När invasionen väl iscensattes togs Sveriges politiska ledning på sängen och inledde en panikartad omläggning av säkerhetspolitiken som slutade med medlemskapet i Nato.

Carl Bildts recept i betänkandet från juni förra året var att inrätta en ny civil myndighet med ansvar för underrättelsetjänsten. Syftet är att skruva upp den samlade kompetensen genom en bredare och bättre inhämtningskapacitet och analysförmåga vilket ”borde minska risken för avgörande felbedömningar.” Sveriges hemligaste spioner vid Kontoret för särskild inhämtning (KSI) placeras i Und. Kontorets anställda opererar i andra länder med hjälp av täckanställningar och verkar under falska namn med kvalificerat hemliga skyddsidentiteter. Fram tills nu har militären haft monopol på det svenska utrikesspionaget men det tar alltså slut vid årsskiftet.
I Försvarsmaktens remissvar i september 2025 instämde man i Carl Bildts bedömning att underrättelsetjänsten ”behöver utvecklas och stärkas.” I övrigt sågade man betänkandet vid fotknölarna, särskilt förslaget att flytta KSI till den nya myndigheten. Även från politiskt håll kom invändningar. Förre försvarsministern Peter Hultqvist varnade för ”oerhört tajta tidsmarginaler” och för ”ett kompetensbortfall” om det skulle visa sig att militärt anställd personal inte har lust att byta till en civil arbetsgivare från en dag till en annan.
Regeringen har inte låtit sig hindras av av detta. Normalt följs en utredning av en proposition. När förslagen är godkända i riksdagen är tiden inne att verkställa besluten. I det här fallet valde regeringen en annan tågordning. I oktober 2025 fick den biträdande nationella säkerhetsrådgivaren Annika Brändström uppdraget ”att förbereda och genomföra bildandet av en ny myndighet, en civil utrikesunderrättelsetjänst, till den 1 januari 2027.” I en promemoria i februari 2026 preciserade regeringen vilka författningsändringar som krävs. I linje med det ändras det tidigare uttrycket försvarsunderrättelseverksamhet till utrikes underrättelseverksamhet.
I praktiken skrev regeringen om lagen utan att först fråga riksdagen. I Vårändringsbudgeten i april omfördelades så 170 miljoner kronor från försvarets anslag till kontot för internationell samverkan för att finansiera införandet av den nya myndigheten. Rekryteringen av personal drogs igång utan att det formella beslutet var fattat. Först dagen före midsommar överlämnades så själva propositionen för beredning i Utrikesutskottet.
I riksdagen möttes propositionen av invändningar i flera motioner. Centern tyckte att inrättandet av myndigheten ”brister i demokratiskt hänseende.” Vänsterpartiet kritiserade att förändringen ”har genomförts i expressfart.” Miljöpartiet hävdade att processen gått i bakvänd ordning. I Utrikesutskottets ställde sig samtliga åtta partier ändå bakom de lagändringar som krävs för att inrätta den nya myndigheten. Riksdagen biföll utskottets förslag. I betänkandet ingick sju reservationer och tre särskilda yttranden från de fyra oppositionspartierna S, V, MP och C – med en gemensam nämnare: kritik både mot tidsplanen och tidpunkten vid det kommande årsskiftet.

S pekar på att ”det ställs särskilt höga krav på kontinuitet, stabilitet och operativ förmåga inom underrättelseverksamheten.” Därför vill partiet se ”en noggrann uppföljning av reformen”. S trycker också på att ”negativa konsekvenser för Försvarsmaktens verksamhet, kompetensförsörjningen eller den operativa förmågan måste hanteras skyndsamt.”
– Vi vet att en del förmågor flyttas från Försvarsmakten till den nya myndigheten, och att det är oklart hur Försvarsmakten ska kompenseras för det, sa Morgan Johansson i riksdagsdebatten.
– Om det blir ett regeringsskifte blir det en viktig uppgift för den nya regeringen att se vad som behöver göras för att stärka och utveckla svensk underrättelsetjänst.
I tangentens riktning ligger att en S-ledd regering kan riva upp eller modifiera reformen. Sannolikheten ökar om det inträffar något i omvärlden eller i Sveriges närområde som skakar om den politiska och militära ledningen. Det har hänt tidigare. Alternativet för den borgerliga regeringen hade varit att förankra omläggningen över blockgränserna i god tid före riksdagsbehandlingen. Nu drev man igenom förändringen alldeles före valet med bara månader kvar till årsskiftet.
Väljer nästa regering – av ett eller annat skäl – att lägga den nya underrättelsetjänsten i långbänk, faller till föga för försvarets påtryckningar eller börjar om från början är tre års arbete bortkastat. Regeringen har spelat högt med Sveriges hemligaste spioner. I slutändan kan det straffa sig.
***