Villkoren för anhöriginvandrare skärps

– Regeringen och Sverigedemokraterna fortsätter att stå upp för en stramare migrationslagstiftning, säger Mattias Bäckström Johansson, partisekreterare för SD, en pressträff.

Förslagen syftar till att minska antalet asylsökande till Sverige, säger han.

I lagförslaget ingår också att begränsa möjligheterna att få uppehållstillstånd av det som kallas humanitära skäl.

Regeringen och SD är överens om lagförslagen i Tidöavtalet och de ska ses som en del av det "paradigmskifte" som partierna vill genomföra inom migrationspolitiken.

Åldersgränsen för när uppehållstillstånd får vägras en make eller sambo ska höjas från 18 till 21 år.

– Det motsvarar den högsta åldersgräns som tillåts enligt EU-rätten, säger migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M).

Förslaget bör innebära att fler tvångsäktenskap kan förhindras, säger hon.

Därtill ska försörjningskravet vid anhöriginvandring tillämpas i fler fall. I dag finns en frist på tre månader då försörjningskravet inte gäller för flyktingar samt "alternativt skyddsbehövande".

– Den nya huvudregeln innebär att för alternativt skyddsbehövande ska försörjningskravet gälla från dag ett, säger migrationsministern.

Samtidigt ska möjligheterna att bevilja barn och vissa vuxna uppehållstillstånd på grund av det som kallas "särskilt" ömmande omständigheter tas bort. I stället ska det skarpare kravet "synnerliga" skäl gälla även för barn.

– Det här var den skrivning som gällde i utlänningslagen mellan 2005 och 2014 och som även migrationspolitiska kommittén föreslog, säger Bäckström Johansson.

Att få ner antalet anhöriginvandrare och antalet som får stanna av humanitära skäl var något som migrationsministern redan vid regeringsskiftet nämnde som "snabba" åtgärder för att åstadkomma paradigmskiftet.

Men hur många färre det handlar om kan regeringen inte ange.

Nu går lagförslagen till lagrådet för granskning, och lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 december i år.

Förslagen har väckt kritik för att riskera att bryta mot barnkonventionen och Europakonventionen. Men enligt migrationsministern ligger förslagen i linje med internationell rätt.

Enligt henne kan de nya reglerna främja integration.

– Det är viktigt att ställa krav på att människor som vill återförenas med anhöriga ska kunna försörja dem för att det också bidrar till att man bättre integreras och snabbare får ett arbete, säger Maria Malmer Stenergard.