Demonstrationen blev början på slutet för John Kerrys fredsinitiativ

När man talar om en tvåstatslösning mellan israeler och palestinier – två stater sida vid sida inom säkra och erkända gränser – brukar man hänvisa till Osloavtalen och det erbjudande som PLO-ledaren Yassir Arafat fick år 2000 under förhandlingarna med Israels premiärminister Ehud Barak, med USA:s president Bill Clinton som medlare.

Men få känner till att det också fanns en möjlighet till fred 2014. Det var faktiskt ganska nära. Men som så många gånger tidigare spårade processen ur.

Den islamistiska demonstrationen den 14 februari 2014 i Jordaniens huvudstad Amman, som jag själv av en slump hamnade mitt i när jag filmade för TV4, var faktiskt historiskt intressant.

Det visste jag inte då. Som så ofta med historien inser man först i efterhand att det man bevittnat hade betydelse. Det här blev början på slutet för ännu ett fredsinitiativ.

Samma dag som demonstrationen hölls, den 14 februari 2014, skulle nämligen USA:s utrikesminister John Kerry och Jordaniens kung Abdullah II träffas för att diskutera den fredsplan som Obama-administrationen arbetade med för att nå en tvåstatslösning.

Planen byggde bland annat på att en palestinsk stat skulle bildas på större delen av Västbanken och Gaza, att vissa landområden skulle bytas mellan Israel och den framtida palestinska staten, samt att frågor som Jerusalems status och flyktingfrågan skulle lösas genom förhandlingar. Det var i korthet John Kerrys plan. För att vinna stöd reste han därför runt bland regionens ledare och försökte förankra sina idéer.

Jordanien är en nyckelspelare i Mellanösternkonflikten. Fram till sexdagarskriget 1967 kontrollerade Jordanien Västbanken. Krigen 1948 och 1967 ledde till att många palestinska flyktingar hamnade i Jordanien, och fick jordanskt medborgarskap. Därför har en stor del av Jordaniens befolkning palestinska rötter. Även drottning Rania har palestinsk bakgrund.

Tillbaka till demonstrationen utanför al-Husseini-moskén i Amman. Demonstrationen arrangerades av den islamistiska organisationen Muslimska brödraskapet. I dag är brödraskapet förbjudet i Jordanien, men 2014 var rörelsen fortfarande en betydande politisk kraft.

Demonstrationens budskap var att stoppa Kerrys fredsinitiativ. Ett centralt krav var att palestinier med rötter i det som i dag är Israel inte skulle avsäga sig sin rätt att återvända. Det handlade inte om att återvända till en framtida palestinsk stat på Västbanken och Gaza, utan till städer som Haifa, Jaffa, Ramla, Lod och västra Jerusalem – områden som i dag ligger inom staten Israel.

Demonstranterna krävde att kung Abdullah skulle säga nej till Kerrys plan.

Det är inte säkert att Abdullah själv var beredd att acceptera Kerryplanen. Jordanien är ingen demokrati, och när en demonstration av det här slaget tilläts i centrala Amman skedde det sannolikt med statens godkännande. Samtidigt ville myndigheterna uppenbart undvika våldsamheter. Hundratals kravallutrustade poliser fanns på plats för att hålla ordning.

Det går därför att tolka demonstrationen som ett budskap, inte bara till den egna befolkningen utan också till John Kerry: ett fredsavtal som uppfattades ge upp flyktingarnas anspråk skulle möta ett mycket starkt politiskt motstånd i Jordanien.

Men varför kan inte Israel acceptera att miljontals palestinska flyktingar och deras ättlingar bosätter sig i Israel? Den israeliska invändningen handlar framför allt om demografi och säkerhet. Ett återvändande skulle på sikt hota Israels existens, och det är precis det som Muslimska brödraskapet och dess palestinska gren Hamas vet. Det är därför som flyktingarna från 1948, samt deras ättlingar, är ett politiskt vapen för dem.

Det många svenskar inte vet är att även FN-organet UNRWA har samma inställning. De menar att alla som flydde 1948 samt även deras ättlingar är flyktingar. De i Sverige som tror att UNRWA enbart handlar om flyktinghjälp borde lära sig att förstå detta. UNRWA handlar om politik.

Frågan om flyktingarna är, tillsammans med Jerusalems status, konfliktens kärna.

Precis som så många tidigare förhandlingsförsök slutade även 2014 års fredsinitiativ i ett misslyckande. Senare samma sommar kidnappades och mördades tre israeliska tonåringar på Västbanken av Hamasmedlemmar. Händelsen följdes av en snabbt eskalerande våldsspiral med raketbeskjutning från Gaza och israeliska militära insatser som utvecklades till Gaza-kriget 2014.

John Kerrys fredsinitiativ blev ännu en punkterad ballong – och den började tappa luft redan i Amman i februari 2014.

Johan Romin