En liten påminnelse – folkomröstning är också ett demokratiskt verktyg
Folkomröstningar är en del av svensk konstitutionell rätt och bör vara ett alternativ vid frågor av stor nationell betydelse.
I den dagliga debatten talas det ofta om majoriteter i riksdagen, regeringsbildningar och parlamentariska kompromisser. Betydligt mer sällan påminns vi om att den svenska grundlagen innehåller ytterligare ett demokratiskt verktyg: den nationella folkomröstningen.
Den används sällan. Men den finns.
Enligt regeringsformen kan en rådgivande folkomröstning hållas i hela landet, med kompletterande bestämmelser i folkomröstningslagen. Det är lätt att glömma bort att detta instrument faktiskt är en del av Sveriges konstitutionella system.
Demokratin erbjuder fler vägar
Representativ demokrati är och ska vara grunden för det svenska statsskicket. Riksdagen stiftar lagar och regeringen styr riket under riksdagens kontroll. Men grundlagstiftaren har samtidigt valt att behålla möjligheten till folkomröstningar i frågor där det kan finnas ett särskilt behov av att inhämta folkets uppfattning. Historiskt har verktyget använts sparsamt, och just därför riskerar det att falla i glömska.
Demokratins styrka ligger inte bara i att medborgarna röstar vart fjärde år. Den ligger också i att det finns konstitutionella mekanismer för att hantera frågor av särskilt stor betydelse.
En fråga om legitimitet
Alla politiska frågor lämpar sig naturligtvis inte för folkomröstningar. Men det finns situationer där ett rådgivande ställningstagande från väljarna kan bidra till ökad demokratisk legitimitet. Det gäller särskilt frågor som får långtgående och bestående konsekvenser för hela landet eller där samhällsdebatten visar på en djup och varaktig oenighet.
En folkomröstning innebär inte att den representativa demokratin sätts ur spel. Tvärtom är det riksdagen som beslutar om en rådgivande folkomröstning ska hållas. Verktyget är alltså en del av det parlamentariska systemet – inte ett alternativ till det.
Ett verktyg som inte bör glömmas bort
Det finns ibland en tendens att behandla folkomröstningar som något närmast historiskt eller exceptionellt. Men de är fortfarande en del av svensk konstitutionell rätt. Det innebär inte att folkomröstningar ska hållas oftare av princip. Däremot bör de finnas med som ett reellt alternativ när frågor av stor nationell betydelse aktualiseras.
Ett demokratiskt verktyg som aldrig används riskerar med tiden att förlora sin praktiska betydelse, trots att lagstiftaren uttryckligen har valt att behålla det.
En liten påminnelse
Den svenska demokratin består av fler instrument än val till riksdag, regioner och kommuner. När samhällsfrågor får en särskild tyngd och berör hela landets framtid finns det anledning att komma ihåg att grundlagen redan erbjuder ett verktyg för att inhämta folkets mening.
Det är ingen skyldighet att använda det. Men det är heller inget verktyg som bör glömmas bort.
I en levande demokrati är det ibland lika viktigt att påminna om vilka möjligheter som faktiskt finns som att diskutera hur de används.
Deniz Eryilmaz är juridik- och rättsskribent
Notering. Bestämmelser om rådgivande folkomröstning framgår av 8 kap. 2 § första stycket 5p. Kompletteras med bestämmelser i folkomröstningslagen (1979:369).
